Klart för nya skollagen
Riksdagen klubbade på tisdagseftermiddagen den nya skollag som ska börja gälla från den 1 augusti i år. Men den rödgröna oppositionen röstade emot skollagen. Om de vinner valet river de upp delar av den nya lagen.
Margareta Pålsson (M) var påtagligt nöjd med att kunna lägga fram regeringens proposition om en ny skollag i riksdagen på måndagen.
– Vi har lyckats med något som oppositionen aldrig klarat av under sina år vid makten, nämligen att fyra partier enats om en ny skollag. Nuvarande lag är från 80-talet så den nya skollagen är behövlig.
Riksdagsdebatten drog ut på tiden i måndags och voteringen sköts upp till tisdag eftermiddag.
Den nya skollagen innebär bland annat att Skolinspektionen kan stänga skolor som inte sköter sitt uppdrag. Och en elev som inte följer ordningsreglerna kan stängas av tillfälligt. Vad oppositionen främst varit kritiska mot är att man tar bort möjligheten att läsa upp betygen på komvux.
De rödgröna har lämnat så många som 58 reservationer till den nya skollagen.
Marie Granlund (S), är främst kritisk mot att beslutet om en ny skollag hastats fram. Hon menar att den tid de fått för att gå igenom den nya skollagen varit för kort.
– Det är inte bara oppositionen som är kritisk. Lagrådet har gett förödande kritik på 77 sidor.
Marie Granlund (S) framhöll under riksdagsdebatten i måndags också att hon saknar en portalparagraf om att resurser till skolorna ska fördelas efter behov. Det innebär att en skola i ett socialt utsatt område kan få mera resurser än en skola i ett annat område.
Enligt Margareta Pålsson (M) delar hon Marie Granlunds uppfattning att vissa skolor behöver mer resurser än andra.
— Jag tycker exempelvis att skolorna i Rosengård i Marie Granlunds hemkommun Malmö borde få mer resurser. Men jag förstår inte hur hon tycker att vi ska reglera detta i skollagen. Det handlar ju om det kommunala självstyret.
Mats Pertoft (MP) tycker att den nya skollagen speglar ett gammaldags synsätt på skolan. Enligt honom handlar den mest om ordning och disciplin och väldigt lite om hur man bygger en framåtsyftande skola. Och i den frågan finns en påtaglig skillnad mellan regeringen och oppositionen. Margareta Pålsson anser att lärarna behöver tydliga verktyg för att kunna hålla ordning i skolan, exempelvis en lagstiftning om att beslagta material i skolan och rätten att öppna elevskåp.
Margareta Pålsson gjorde en politisk poäng av att oppositionspolitikerna lämnat så många reservationer och kritiserade dem för att inte ha någon gemensam skolpolitik. Men oppositionen tog lätt på utspelet.
– Läser man våra motioner om den nya skollagen ser man att vi har identiska idéer i det mesta. Pålsson kan vara lugn. Plattformen kommer inom någon månad, säger Mats Pertoft (MP).
Kärnan i Margareta Pålssons kritik är att oppositionen är oenig om betyg i år 6. Socialdemokraterna vill ha skriftliga betyg från år 6, medan Vänsterpartiet är starkt emot detta och Miljöpartiet endast vill ha betyg i avslutningsklasser.
Några viktiga nyheter i nya skollagen:
• Förskolan blir en egen skolform.
• Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor vad gäller att följa kurs- och läroplaner och sätta betyg.
• Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag.
• Det individuella programmet ersätts med fem introduktionsprogram.
• Antagningstester för profilklasser i högstadiet tillåts.
• Eleverna ska ha tillgång alla professioner inom elevhälsan och även studie- och yrkesvägledning.
• Fler beslut än i dag ska kunna överklagas.
• Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever, exempelvis skriftlig varning och tillfällig avstängning i grundskolan.
• Skolinspektionen ska kunna ge sanktioner mot de skolor som missköter sig.
Skriv ut
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
