Två nosar sticker nyfiket ut genom dörröppningen. Två boxrar ger mig var sin lång forskande blick, på det sätt som bara boxrar kan.

Vem är du? Ska du bara prata med dagmatte? Bryr du dig om oss också? Det behövs inget talat språk för att deras undran ska gå fram.

Dagmatte heter Cristina Robertson. Hon är troligtvis Sveriges enda kommunalt anställda och renodlade forskningsstrateg inom skolområdet. Och det är om detta uppdrag jag ska ställa frågor.

Det var för ett par år sedan som Jönköpings kommun inrättade den unika tjänsten. Den är kommunalt finansierad men placerad på Högskolan i Jönköping i nära anslutning till den Akademi för skolnära forskning och utveckling, som leds av professor Tomas Kroksmark.

Vad gör en forskningsstrateg?

— Jag gör allt möjligt. Men rent konkret så ringer en rektor, en gymnasiechef eller någon i kommunen och ber mig att komma ut och föreläsa. Och då föreläser jag om det som är mitt specialområde — vad karaktäriserar
riktigt skickliga lärares arbete och hur kan man med forskningens hjälp nå djupare i sitt lärararbete? Det är vad min avhandling handlade om också.

— Jag deltar också i forskningsmiljön på högskolan, skriver artiklar och läser in mig på den aktuella forskningen i olika skolfrågor och förmedlar den till politikerna.

Är det någon idé att försöka intressera lärare för forskningsresultat? Det har många försökt länge utan större framgång.

— Nej, det räcker inte att sprida forskningsresultat till lärarna. Det har också visat sig att om man tar till sig forskningsresultat så gör man det mest för att legitimera det man redan gör.

Vad ska man då göra för att intressera lärare för forskning?

— Jag försöker tända lärarnas gnista för att tillägna sig ett forskande förhållningssätt. Det handlar om att kunna använda strategier hämtade från forskningen för att förbättra sitt arbete.

Vad är det för strategier?

— Lärare behöver utveckla ett språk för sin tysta kunskap. De behöver teorier för att kunna tänka bättre om sin praktik. Och de behöver redskap och modeller för att bland annat kunna lära sig systematiskt av sina erfarenheter, reflektera tillsammans med andra och följa upp och utvärdera sitt arbete för att förbättra det.

— Det viktiga är att arbeta systematiskt. Det är då man upptäcker saker man inte sett tidigare. Jag minns själv hur annorlunda jag kom att se på mitt lärarjobb under mina forskarstudier. Då kunde jag på ett helt annat sätt se vad som skulle leda till bättre resultat för eleverna.

Men hur ska lärare kunna bli bättre på dessa saker när många inte är särskilt benägna att läsa in sig på forskning?

— Det är det vi ska utveckla modeller för i projeket på Ribbaskolan i Gränna, som jag ska utvärdera. Där ska alla lärare på arbetstid läsa in lägst magisterexamen och skriva uppsatser om frågeställningar som de själva formulerat och som bottnar i deras egna erfarenheter.

— Det är viktigt att all personal är med och att man utvecklar forskningsmetoder tillsammans som man också använder på sin egen praktik.

Varför är det viktigt att lärare börjar använda mer forskningsbaserade sätt att arbeta?

— Därför att vi måste höja kvaliteten i lärares arbete så att elevernas resultat blir bättre. Jag tror inte det görs bäst genom kontroller utifrån utan genom att lärares egen inre drivkraft i arbetet får näring. Det kan den få när lärarnas egen kunskap blir djupare och lärarna får bättre redskap.

— Lärare behöver stor frihet under ansvar.

Räcker inte den forskningsbas som lärarstudenterna får under lärarutbildningen?

— Det har blivit bättre jämfört med tidigare. Men fortfarande är andelen disputerade
lärare på lärarutbildningen relativt låg.

— Majoriteten av de i dag yrkesverksamma lärarna har inte heller fått med sig tillräckligt. De allra flesta behöver få en gedigen kompetensutveckling och den måste vara kopplad till lärarnas egen praktiska erfarenhet.

Du brukar föreläsa om lärares skicklighet. Vad skiljer skickliga lärare från andra?

— Riktigt skickliga lärare ägnar mer tid åt djuplärande. Andra lärare ägnar mer tid åt ytlärande eller det man kan kalla renodlat pluggande av fakta på olika sätt. Elever blir uttråkade av det sättet att lära sig på.

— Djuplärande utmärks däremot av att eleverna arbetar mer med att fördjupa sin förståelse av kunskapen. Då ligger betoningen mer på att lära sig skilja på olika frågeställningar och olika dimensioner av kunskap, att ställa frågor och lösa problem, hitta nya lösningar och vara kreativ på olika sätt.

Vad säger forskningen om skickliga lärare?

— Den säger bland annat att de skapar ett optimalt klimat för lärande, fokuserar på det väsentliga, har full koll på var varje elev befinner sig i sitt lärande, har djup respekt för elevernas lärande och att de själva har en passion för lärande och undervisning.

Det låter idealiskt. Kan vanliga lärare nå dit?

— Ja, de allra flesta lärare har höga ambitioner. Men för att utvecklas vidare måste man också ha en självkritisk distans till sitt eget arbete. Man måste kunna iaktta och kritiskt granska sig själv för att kunna bli bättre.

— Det är här forskningen kommer in. Forskningen kan ge lärarna strategier för hur man granskar sig själv, reflekterar över och analyserar det man ser och sedan går vidare. Lärare måste kunna förena passion för sitt yrke med distans till det.

Vad betyder lärarens insats?

— Näst efter eleven själv är läraren den viktigaste personen för elevens framgång. Det är på läraren det beror. 

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter