Skolskjuts kan ge rektorer mer huvudbry
Rektorer befarar att kostnaderna för skolskjuts kan skjuta i höjden efter att den nya skollagen börjar gälla den 21 juni. Det finns också en farhåga att bedömningarna huruvida en elev ska ha rätt till skolskjuts eller inte kommer att ta mer tid i anspråk.
Vem som har rätt till skolskjuts har debatterats i många år. Enligt förslaget i nya skollagen ska det bli lättare att överklaga ett beslut om skolan nekat en elev skolskjuts. Hittills har en elev bara haft rätt att få skolskjuts till närmsta skolan. Men nu ska elever kunna ansöka om skolskjuts till en annan skola, friskola eller kommunal, om det inte medför ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. Men det ska göras individuella bedömningar om det är rimligt.
Rektorer runt om i landet befarar därför att dessa bedömningar kommer att ta mer tid i anspråk och förstås även resurser.
– Individella bedömningar gör man redan i dag. Men rektorerna befarar att kostnaderna blir högre och att det kommer ta tid att göra bedömningarna, säger Elin Brunell, jurist på Skolverket.
Vem som får skolskjuts avgör huvudmannen. I en del kommuner görs bedömningarna centralt i förvaltningen. Men på många andra håll, exempelvis Haninge, är det rektorerna som gör dessa bedömningar.
– Största problemet för oss är inte att avgöra vilka som får skolskjuts eller inte utan varför vi över huvud taget ska göra den bedömningen. Det borde göras centralt, får då borde det bli mer rättvisa bedömningar, säger Mats Heike, biträdande rektor i Tungelsta skola i Haninge.
Skriv ut
