Satsning på yrkeslärare gav 600 behöriga

Satsningen, som pågick mellan 2005 och 2009, har inneburit en extra chans för obehöriga yrkeslärare som undervisar i gymnasieskolan att få lärarexamen. När satsningen inleddes saknade 37 procent av yrkeslärarna det. Detta är ett välbehövligt tillskott, konstaterar Högskoleverket i en ny utvärdering. Många behöriga yrkeslärare lämnar skolans värld och stora pensionsavgångar är att vänta.

Huruvida satsningen, som kostat 137 miljoner kronor, har varit kostnadseffektiv, tar Högskoleverket däremot inte ställning till i sin utvärdering. Däremot listar man en rad bieffekter till satsningen, exempelvis att lärosätena utvecklat sina distansutbildningar, att man har fått ett utökat utbyte mellan kommunerna och lärosätena och att kostnaden för lärarnas kompetensutvecklingen varit mycket låg för kommunerna.

För majoriteten av studenterna har möjligheten att studera på distans samtidigt som de arbetar varit en förutsättning för att de skulle påbörja utbildningen. Flertalet har fortsatt att jobba heltid samtidigt som de studerat på halvtid.

— Lustigt nog tycker de flesta inte att det varit ett problem. Man kan ifrågasätta om det är optimalt att det varit på det sättet. Både jobbet och studieresultat kan bli lidande, säger Thomas Furusten, utredare på Högskoleverket.

Med den nya gymnasiereformen kommer kravet på yrkeslärarnas ämneskunskaper förstärkas, eftersom många av eleverna utbildas till direkta yrken och ska söka jobb direkt efter studentexamen. Högskoleverket betonar att det är angeläget att man säkerställer att kunskapsnivån på lärarna är så hög att de uppfyller gymnasieskolans mål.