Alla lärare jublar över att de i det nya avtalet får behålla sin förtroendetid och sina ferietjänster, utom alla vi som är förskollärare i förskoleklass eller fritidspedagoger.
Innan avtalet var klart sa Eva-Lis Sirén i en artikel att "vi alla måste hålla ihop".
För vems skull? undrar jag. Med facit i hand så var det viktigt att hålla ihop för att de »riktiga« lärarna skulle få behålla sin förtroendetid och sina ferietjänster.
Lärarförbundet hävdar att vi alla är lärare, ändå förhandlar man uppenbarligen inte för våra villkor. Jag känner mig lurad — det är som om jag har köpt en försäkring där villkoren inte på något sätt uppfylls. Kan jag reklamera mitt medlemskap?
Förskollärare och fritidspedagoger tillhör skolans och förbundets underklass — vi räknas aldrig med, vare sig i skolans värld eller inom förbundet.
Innan avtalet var i hamn gick man ut med att en av förhandlingsfrågorna var planeringstid för oss.
Vad blev det av detta? Ingenting som alltid. Vi får fortsätta att träffa lokala avtal — där vi får minimalt med planeringstid.
Snälla förbundsordförande, beskriv för mig hur förbundet arbetar för att förbättra mina arbetsvillkor.
Nu är vi ledsna och arga över att avtalet återigen inte påverkar våra villkor. Ska vi som är förskollärare i förskoleklass eller fritidspedagoger behöva bilda ett eget fackförbund för att våra arbetsvillkor ska förbättras?




Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.

































