Lärarnas tidning har ringt 100 rektorer i 100 kommuner och frågat dem om deras inställning till att göra avsteg från bilaga M, enligt de möjligheter som det nya avtalet skapar.
17 av rektorerna anser att det ryms i deras nuvarande budget om flera av deras ferieanställda lärare väljer att byta arbetstider. Övriga säger att kommunen måste skjuta till mer pengar till skolan för att inte verksamheten ska drabbas.
Många befarar dock att de inte får något tillskott.
— Kommunen erbjuder redan i dag lärarna att byta till semestertjänst och det är jag mycket positiv till, säger Magnus Lantz, rektor på Färnäs skola i Mora.
— Men med det nya avtalet kan vi nog inte fortsätta med det erbjudandet. Kommunen har alltför ansträngd ekonomi, tillägger han.
Helt klart är att många rektorer är intresserade av att förändra lärarnas arbetstider. Mer än var tredje rektor svarar att de tänker ta initiativ till uppgörelser som innebär avsteg från dagens ferietjänster.
— Jag är övertygad om att semesteranställning innebär stora fördelar för lärarna, inte minst för att kunna planera och utvärdera när eleverna har lov. Stressen minskar och arbetsmiljön blir bättre, säger Ulrika Merkel, rektor på Nya Varvets skola i Göteborg.
I avtalet finns två preciserade varianter — ferieanställning med utökad reglerad arbetstid respektive semesteranställning. Båda är ungefär lika populära bland rektorerna. Ett fåtal tänker utnyttja avtalets möjligheter att konstruera en egen variant.
Nästan alla rektorer ställer sig positiva till nya arbetstider om initiativet kommer från lärarna själva.
Men det finns undantag:
— Det har vi inte råd med, säger Thomas Holmgren, rektor på Nils Holgerssongymnasiet i Skurup.
— Vi har provat semestertjänster tidigare och det har inneburit höga kostnader för övertid och ob-tillägg.
Flera av rektorerna poängterar att det väsentliga är ökad måluppfyllelse och bättre resultat, inte hur lärarna är
anställda. Sven-Eric Olsson, rektor på Fjällbacka skola i Tanum, har ännu inte diskuterat avtalet med sina kolleger i ledningsgruppen.
— Om det finns lärare som tar upp frågan får vi diskutera med dem och fatta beslut utifrån hur det gagnar verksamheten och arbetsmiljön. Jag anser att det då ska gälla hela arbetslag eftersom poängen är att skapa mer tid för gemensam planering, säger han.

I det nya




































