Nya arbetstider kräver nya pengar

Från Lärarnas tidning 2010-05-26 09:00
Var tredje rektor tänker ta initiativ till att ändra lärarnas arbetstider. Men kommunerna måste skjuta till mer pengar om det ska bli av.
Grafik: Mats ThorénI det nya kommunala läraravtalet finns det en morot som ska locka till lokala uppgörelser om arbetstiden för att öka måluppfyllelsen. Den går ut på att ferieanställda lärare som byter anställningsform kan få minst 1 500 kronor i månaden i höjd lön utöver det ordinarie lönepåslaget.

Lärarnas tidning har ringt 100 rektorer i 100 kommuner och frågat dem om deras inställning till att göra avsteg från bilaga M, enligt de möjligheter som det nya avtalet skapar.

17 av rektorerna anser att det ryms i deras nuvarande budget om flera av deras ferieanställda lärare väljer att byta arbetstider. Övriga säger att kommunen måste skjuta till mer pengar till skolan för att inte verksamheten ska drabbas.

Många befarar dock att de inte får något tillskott.

— Kommunen erbjuder redan i dag lärarna att byta till semestertjänst och det är jag mycket positiv till, säger Magnus Lantz, rektor på Färnäs skola i Mora.

— Men med det nya avtalet kan vi nog inte fortsätta med det erbjudandet. Kommunen har alltför ansträngd ekonomi, tillägger han.

Helt klart är att många rektorer är intresserade av att förändra lärarnas arbetstider. Mer än var tredje rektor svarar att de tänker ta initiativ till uppgörelser som innebär avsteg från dagens ferietjänster.

— Jag är övertygad om att semesteranställning innebär stora fördelar för lärarna, inte minst för att kunna planera och utvärdera när eleverna har lov. Stressen minskar och arbetsmiljön blir bättre, säger Ulrika Merkel, rektor på Nya Varvets skola i Göteborg.

I avtalet finns två preciserade varianter — ferieanställning med utökad reglerad arbetstid respektive semesteranställning. Båda är ungefär lika populära bland rektorerna. Ett fåtal tänker utnyttja avtalets möjligheter att konstruera en egen variant.

Nästan alla rektorer ställer sig positiva till nya arbetstider om initiativet kommer från lärarna själva.

Men det finns undantag:

— Det har vi inte råd med, säger Thomas Holmgren, rektor på Nils Holgerssongymnasiet i Skurup.

— Vi har provat semestertjänster tidigare och det har inneburit höga kostnader för övertid och ob-tillägg.

Flera av rektorerna poängterar att det väsentliga är ökad måluppfyllelse och bättre resultat, inte hur lärarna är
anställda. Sven-Eric Olsson, rektor på Fjällbacka skola i Tanum, har ännu inte diskuterat avtalet med sina kolleger i ledningsgruppen.

— Om det finns lärare som tar upp frågan får vi diskutera med dem och fatta beslut utifrån hur det gagnar verksamheten och arbetsmiljön. Jag anser att det då ska gälla hela arbetslag eftersom poängen är att skapa mer tid för gemensam planering, säger han.

Tre alternativa vägar

I det nya avtalet finns tre alternativ till avsteg från vanlig ferieanställning, det vill säga 45 timmars arbetsvecka där 10 timmar utgör förtroendearbetstid:

  1. Fortsatt ferieanställning (45 timmar) med 5 timmar förtroendearbetstid.
  2. Semesteranställning med 40 timmar arbetsvecka.
  3. Annan lokal överenskommelse om arbetstiden.

De två första alternativen ger läraren 1 500 kronor per månad i höjd lön från år ett. Ytterligare 500 kronor fördelas individuellt från år två mellan berörda lärare.

I det tredje alternativet kommer de lokala parterna överens om lönepåslaget. Här finns ingen summa angiven.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter