Lärare: SKL har fått in en kil

— Man försöker göra oss till vanliga kommunaltjänstemän. Men det är vi inte, säger Max Entin.

De har sin analys av avtalet klar:

— Sveriges Kommuner och Landsting slängde in semestertjänsterna som distraktion. Vips kunde inte facken slåss om lönen eftersom de fått ett mycket farligare hot att hantera, säger Åsa Åkerström.

Max Entin fortsätter:

— Sedan tog SKL bort hotet, vilket framställdes som en seger för lärarna. Wow, vi stod kvar på noll. Jag tror att SKL är väldigt nöjda.

2 000 kronor mer i månaden är inte i närheten av vad som skulle krävas för att de skulle överväga att göra avkall på yrkets identitet. Pengarna borde de få ändå, anser de, med tanke på den långa utbildningen, ansvaret och alla utfästelser om att lärarna denna gång skulle uppvärderas i förhållande till andra grupper.

Helena Schultz jobbade på Kunskapsskolan tidigare, med 40-timmarsvecka och semestertjänst. Sex timmar per dag var elevtid och resten — två dagliga timmar — skulle räcka till övriga arbetsuppgifter.

Det gjorde de inte.

Hon är övertygad om att semestertjänst skulle tvinga arbetsgivarna att beordra övertid under terminerna och hitta på arbetsuppgifter för att hålla lärarna sysselsatta under sommaren.

— Många skolor som har testat har gått tillbaka eftersom det blev för dyrt, säger Helena Schultz.

Alternativet med modifierad ferietjänst och halverad förtroendetid ger de inte
heller mycket för. De köper inte argumentet att de tillbringar för lite tid med eleverna.

Blommensbergsskolan är en kommunal skola med svenska medelklasselever i år 6—9 som går hem när skoldagen är slut. Lärarna här tror inte att deras rektor kommer att ta initiativ till en lokal överenskommelse om att ta bort eller minska förtroendetiden.

Kanske lever lärare farligare på skolor med hela spannet F—9 och elever med andra sociala behov, funderar de och tillägger att det i så fall är förkastligt.

— Det finns folk med specialistutbildning för att jobba med barns fria tid och elevhälsa. Jag antar att tanken är att de inte behövs i samma utsträckning om lärarna är på skolan mer. Man vill börja dribbla med oss precis som man redan gör med fritidspedagogerna, säger Max Entin.

Enligt Åsa Åkerström finns en fara med lokala och individuella lösningar. På en skola där ledning och/eller arbetskamrater utsätter lärare för hårda påtryckningar att gå med på ändrad arbetstid kan det bli svårt för den enskilde att stå emot.

— Arbetsgivaren har fått in en kil. Vad händer med förtroendetiden om två år? säger hon.