»Utgå från ett dörrhandtag«

En bit bort är Elsa Ståhlgren, Hanna Lidholm och
Arvid Roos i full färd med att koppla en krets. Det kliar i fingrarna efter att få använda krokodilklämmor och strömbrytare. Men först måste de klara av att få ljus i en liten glödlampa med hjälp av endast ett batteri.

Att få lampan att lysa är inga problem. Men hur går det till?

— Är det så här … ja, nu fattar jag! utbrister Elsa Ståhlgren.

Det är temavecka om miljö och hållbar utveckling på Nåntunaskolan strax söder om Uppsala. Samtliga klasser i den lilla F—5-skolan behandlar
temat ur olika aspekter med ett ämne i fokus: teknik.

Förskoleklassen studerar och diskuterar olika material. År 1 arbetar med förpackningar, källsortering och tillverkar papper. I år 2 bygger eleverna en hel stad, med såväl skola och sjukhus som avloppssystem och fjärrvärmeverk.

Enligt Torun Paulsson, lärare i år 2 och den som ansvarar för teknikämnets utveckling på skolan, kan man få med teknik överallt. Och det behöver inte vara så krångligt.

— Utgå från ett dörrhandtag, där har du hävstångstekniken. Eller en cykel, med hjulet och pedalerna förklarar du utväxling.

I dag har hon ställt i ordning ett antal stationer som eleverna turas om att arbeta med. Förutom murbygge och kretskoppling kan man göra sin egen tegelsten, fortsätta bygget av staden eller plocka isär en kasserad apparat för att se vad den är uppbyggd av.

Materialet har hon hämtat i skolans välfyllda NO- och teknikförråd. Överskådligt på hyllorna står redan genomtänkta klassuppsättningar: verktygslådor, elutrustning, pärlor, plastpluppar, flirtkulor, träklossar, gips, saxar, lim.

— Den här typen av material finns ofta bara i slöjdsalarna och det kan vara svårt att komma åt. Här finns allt samlat och det underlättar förstås för lärarna att använda teknik i undervisningen, säger Torun Paulsson.

Till skillnad mot andra ämnen saknar teknik ännu tydliga referensramar. Torun Paulsson förespråkar därför att någon i kollegiet visar vägen och skapar en struktur så att det finns något att hänga upp undervisningen på. Men hon betonar att det inte behöver vara så komplicerat, enkla lösningar i omgivningen duger bra.

Läraren måste inte heller sitta inne med svaren eller förklara allt. Då hamnar man lätt i alltför abstrakta vindlingar där man riskerar att tappa elevernas nyfikenhet.

— Låt eleverna göra. När de är små är de pigga att prova på och ofta kommer de med egna lösningar, säger Torun Paulsson.

Ju tidigare teknik introduceras i undervisningen, desto mer gynnar det tjejerna och deras attityd till ämnet, enligt Torun Paulsson. De behåller intresset och modet att fortsätta prova när de blir äldre. De elever som har svårt med faktaläsning vinner också på att få arbeta praktiskt.

Trots att teknik är ett praktiskt ämne i många avseenden ger läromedel tyngd och legitimitet. På Nåntunaskolan finns en klassuppsättning av boken »Teknik med fysik och kemi«.

Men teknik går att hitta i annan litteratur också. Handlar någon av böckerna i klassens läsgrupper om hus kan diskussionen ledas in på hur man bygger hus i andra delar av världen.

— Det kan vara svårt att hitta tiden till teknik. Vi försöker tänka att det går att få in lite här och var, även om det kanske inte är huvudsyftet med lektionen. Teknik är kittet mellan NO och SO, säger Torun Paulsson.