Ny grund läggs för skolan

Utbildningen i den svenska skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på samma sätt som arbetet i sjukvården. Det är innebörden av en helt ny skrivning som finns med i det förslag till ny skollag som ska antas av riksdagen före midsommar.

För att diskutera vad detta innebär bjöd Lärarförbundets vetenskapliga råd in nära 400 lärare, skolledare, skoltjänstemän och forskare till en dags forskningskonvent i Stockholm för ett par veckor sedan.

Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, var en av inledningstalarna.

Han menade att den nya skrivningen är väldigt bra för skolans utveckling och ställning, men att skolan inte får misslyckas med uppdraget att skapa denna forskningsgrund.

— Gör man det så finns många andra intressen i samhället, som fristående skolkoncerner och politiker av olika schatteringar, som vill styra i sin riktning.

Lärarna är centrala i arbetet med att bygga en skola på vetenskaplig grund. De måste ta makten över den skolnära forskningen och inte helt överlåta den till utomstående forskare, menade han.

— Kärnan är att lärarna lär sig att på ett systematiskt sätt analysera de processer de själva är en del av i klassrummet.

De måste kunna undersöka den egna verksamheten och skolan med vetenskapliga metoder, som bland annat ger svar på varför vissa sätt att arbeta leder till bättre resultat.

Ett konkret sådant sätt att arbeta är så kallade learning studies som går ut på att pröva olika lektionsupplägg, jämföra dem och utvärdera resultaten.

— Det handlar också om att kunna föra dialoger med eleverna om deras begreppsutveckling och följa upp var de befinner förståelsemässigt, enligt Tomas Kroksmark.

Och det handlar om att kunna analysera styrdokumenten och omsätta innehållet i förhållande till elevernas tänkande.

Ytterligare ett sätt att stärka forskningens roll i skolan är att satsa på kommundoktorander som finansieras av kommunerna och som forskar på frågeställningar formulerade i det lokala sammanhanget.

Ulrika Bergmark, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet, berättade vid ett av seminarierna om den kartläggning av landets kommundoktorander som hon håller på med. Kartläggningen görs i samarbete med Lärarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Hon betonade särskilt betydelsen av att det utvecklas ett nära samarbete mellan skola och lärosäte.

— Detta nära samarbete kan på sikt bidra till att förändra forskningens inriktning och göra den mera skolnära.