"Lärarna kan hjälpa varandra"

Från Lärarnas tidning 2010-04-30 00:00

Ett av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skäl för kravet på mer reglerad arbetstid är omsorgen om lärarnas arbetsmiljö.
— Finns lärarna mer i skolan så kan de hjälpa varandra i stället för att alla gör samma sak, förklarar Ingela Gardner Sundström (M), förhandlingsdelegationens ordförande.
Men hon vill inte kommentera kartläggningen på Kunskapsskolan som visar att 40-timmarsvecka inte räcker till där.
— Jag vet ju inte hur man har räknat.

Inför avtalsrörelsen krävde SKL också att bilaga M, som reglerar ferieanställdas arbetstid, ska bort. Men det kravet har mjukats upp. SKL vill ha lokala arbetstidslösningar som ger lärarna som deltar högre lön.
— Men kommer man inte överens om något nytt så fortsätter bilaga M att gälla, säger Ingela Gardner Sundström.

Ulf Edlund

Fler artiklar om

bilaga M, Ingela Gardner Sundström, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetstid, Lön & avtal

Skriv ut

Current Size: 100%

Rapportera fel

0 kommentarer

Bloggat om denna artikel Twingly

Twingly Blogsearch

Skriv en kommentar

Annons

Fler nyheter

Många lärare ångrar sitt yrkesval

Nästan hälften av lärarna ångrar sitt yrkesval, visar en undersökning som Sydsvenska Industri- och Handelskammaren låtit göra. Frågorna gick till 503 gymnasielärare vid 279 gymnasieskolor i hela landet.

Skollunch för under tian

Ansvar och rutiner för att skolmaten lever upp till skolagen är ofta oklara. Dessutom snålas det på matkostnaderna i landets kommuner. Det visar Skolinspektionen och Skolmatens vänner i två nya granskningar.

Höjd skatt går till skola och förskola

Malmö stad väljer att höja kommunalskatten för att satsa på skola och förskola. Den rödgröna majoriteten föreslår att skatten höjs med 10 öre för att organisera om skolan och höja den pedagogiska kvaliteten

Skolor ska kartlägga nyanländas kunskaper

Som regeringen aviserade i vårbudgeten kommer nu en extra satsning på nyanlända och flerspråkiga barn och elever. Skolverket har fått i uppdrag att dels ta fram ett material för att kartlägga vad nyanlända elever redan kan och dels att öka förskolepersonalens kunskaper om flerspråkighet.

Egen högskolekvot för nya gymnasiet

Sökande från den nya gymnasieskolan ska konkurrera i en särskild urvalsgrupp i högskoleantagningen, har regeringen bestämt. Det ska gälla under en övergångsperiod: höstterminen 2012 till vårterminen 2017.

Få elever ger kris på friskolor

Ett antal friskolor kan få stora ekonomiska problem till följd av att elevkullarna krymper. Inför hösten finns flera exempel på fristående gymnasier som inte har en enda elev antagen.

Pojkars betyg nästan alltid lägre

Bara i sju av landets kommuner hade pojkarna bättre betyg i nian än flickorna under 2011, visar en granskning som SVT gjort.

Nytt avtal för kommunala tjänstemän

130 000 kommunala tjänstemän och akademiker har fått ett nytt avtal. Löneökningarna är i nivå med de flesta övriga avtal som är klara hittills.

Utsatta barn mår sämre i bra skolor

En resultatmässigt bra skola är inte nödvändigtvis bra för utsatta barn som lever utan sina föräldrar. Många mår i stället sämre, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Tema: Hjärnkoll

Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
Det visar Lärarnas tidnings undersökning som ingår i temat HJÄRNKOLL där överläkare Anna Lundh varnar för en övertro på diagnoser.
I temat ställs också frågan om vad den senaste hjärnforskningen om inlärning har något att säga skolan. Känner skolan alls till den?