Omtvistat drogtest
Lagligt och effektivt, anser kommunen. Ett grundlagsbrott, säger Skolinspektionen. Brinellgymnasiets drogtester splittrar.
Kevin Svensson har lektion när Karin Petersson ringer på hans mobil. Han är 17 år och går omvårdnadsprogrammet. Klassen sitter och tittar på film. Skolsköterskan förklarar snabbt att hon vill ha ett samtal med honom, och undrar om han kan komma till hennes mottagning.
Brinellgymnasiet är Nässjös enda gymnasieskola, och skolhälsovården ligger en bit bort i den stora byggnaden. När Kevin Svensson går längs de långa korridorerna anar han redan vad saken gäller. Det är dags för drogtest.
Han ska lämna ett urinprov som snabbt och effektivt avslöjar om han har spår av cannabis, opiater, amfetamin, lugnande medel eller andra narkotiska preparat i sig. Om det var mindre än tre veckor sedan han tog något av detta kommer det att ge utslag.
Men varken han själv eller skolsköterskan Karin Petersson är orolig. Han vet att han inte knarkar, och hon är medveten om att eftersom testet är frivilligt är det i första hand inte till för att avslöja drogande elever, utan för att ge dem som inte har börjat en anledning att tacka nej om de blir bjudna.
— Det blir som en vaccination mot grupptryck, säger Karin Petersson som är initiativtagare till projektet och även ansvarar för provtagningen.
Det var den 16 april förra året som Nässjö kommun beslutade att införa frivilliga, slumpvisa drogtester på Brinellgymnasiet. För de elever och föräldrar som valt att medverka har ett skriftligt avtal träffats mellan skola, elev och vårdnadshavare. I överenskommelsen står att eleven har rätt att avstå provtestning, men att vårdnadshavaren då kommer att informeras om detta.
Om kontrollen ger utslag kontaktas även då hemmet samt skolläkaren, som beslutar om en anmälan till socialnämnden. Eleven stängs inte av från undervisningen, och ingen personal utanför skolhälsovården informeras om resultatet.
Fem elever, som väljs ut av en slumpgenerator, ska hinnas med under februari, och först av alla blir Kevin Svensson. Han får lämna jacka, väska och den bylsiga tröjan utanför, och sedan gå in på skolhälsovårdens toalett, där vattnet tillfälligt stängts av så att provet inte ska kunna spädas ut.
En stund senare kommer han ut med en pappmugg i handen. Karin Petersson kontrollerar att innehållet är kroppstempererat och häller över det i en transportbehållare som stoppas i ett kuvert och skickas till Ryhovs sjukhus i Jönköping. Svaret kommer inom ett par dagar — under förutsättning att det är negativt. Ger testet utslag på någon olaglig substans måste ytterligare kontroller göras.
Att Kevin Svensson gör detta av fri vilja står helt klart. Men kan man vara säker på att det handlar om en reell frivillighet för alla som skriver under kontraktet? Toni Cherfan som är 16 år och studerar på NV-programmet anser inte det.
— De påstår att elevens samtycke krävs, men i praktiken är det inte frivilligt eftersom det oftast är föräldrarnas åsikt som gäller. Och elever på gymnasiet är tillräckligt mogna för att bestämma över sin egen kropp.
Toni Cherfan är påläst och hävdar bestämt att slumpmässiga drogtester bryter mot grundlagen. Dessutom menar han att de kränker elevernas integritet.
— Utan en konkret misstanke ska man inte ta några tester över huvud taget. Risken är att man längre fram beslutar sig för att elevens medgivande inte behövs, och därför börjar testa alla. Det är ett för högt pris att betala, ett sådant samhälle vill i alla fall inte jag leva i.
Kevin Svensson å sin sida menar att fördelarna överväger eventuella nackdelar, och anser till och med att testerna borde vara obligatoriska.
— Vi vill ju ha ett drogfritt samhälle, och för att uppnå det måste man aktivt motverka droger i skolan.
Nässjö kommun och Riksförbundet narkotikafritt samhälle (RNS) och deras jurister går på Kevin Svenssons linje, medan Toni Cherfan har stöd hos Skolinspektionen.
Frågan är föremål för en juridisk tvist som är långt ifrån avgjord. Skolinspektionen hävdar att kommunen bryter mot grundlagen eftersom drogtester är ett kroppsligt ingrepp och därför kräver fullständig frihet att tacka nej, vilket elever inte har med tanke på att de är i en beroendeställning gentemot skolan.
Skolsköterskan Karin Petersson är märkbart upprörd över Skolinspektionens beslut, och hon ger inte mycket för deras resonemang.
— Det är inte skolan som genomför dessa tester utan skolhälsovården. Visst är eleven i beroendeställning gentemot skolan, men inte gentemot mig. Och jag lyder inte under Skolinspektionen utan Socialstyrelsen.
Hon menar att om även Socialstyrelsen kommer fram till att drogtesterna är olagliga så kommer skolhälsovården inte att kunna genomföra vaccinationer heller, eftersom dessa är ett betydligt större kroppsligt ingrepp. Det är ett resonemang som såväl skolläkaren Anders Johnsson som RNS ställer sig bakom.
— Det är inte mer kränkande att ta ett urinprov än att injicera en främmande vätska i kroppen, som dessutom kan ge komplikationer med allergiska reaktioner. Och jag vet att många vaccinationer jag utför inte är frivilliga från barnens sida, säger Karin Petersson.
Ulf Malmström är samordnare för alkohol- och drogfrågor på Socialstyrelsen. Han är mycket skeptisk till Brinellskolans slumpmässiga drogtester, och hävdar att man på en bra skola vet vilka elever som håller på med droger utan att behöva testa dem.
— Med drogtester har skolan abdikerat från sitt ansvar. Man uppnår inte någonting med dem som man inte kan åstadkomma med en uppsökande verksamhet på skolan.
Han menar att Karin Peterssons uppfattning att Skolinspektionen inte har jurisdiktion, det vill säga rätten att utöva rättsskipning, över skolhälsovården är felaktig. Det går inte att jämföra drogtester med vaccination.
— Skolhälsovården sorterar direkt under skolledningen, som i sin tur måste anpassa sig efter Skolinspektionens riktlinjer. Och vaccination mot hälsofarliga sjukdomar kan definitivt inte anses vara ett omfattande kroppsligt ingrepp.
Hittills har Justitieombudsmannen (JO) tagit emot tre anmälningar mot Brinellgymnasiets drogtester och har beslutat att
behandla frågan. Enligt byråchef Carl-Gustaf Tryblom ska Nässjö kommun få ytterligare en chans att motivera sitt beslut och han räknar med att JO kommer med ett utslag under april.
— Vi gör en förutsättningslös granskning av ärendet, så därför kan jag inte säga något om vartåt det lutar, säger han.
JO har inga som helst sanktionsmöjligheter gentemot kommunen om man kommer fram till att drogtesterna är olagliga. Men det kommer inte heller att behövas, enlig barn- och utbildningsnämndens ordförande Leif Ternstedt (S).
— Om JO går på Skolinspektionens linje kommer jag att backa. Man ska inte driva en fråga till ren dumhet.
Men Leif Ternstedt tror att JO ger kommunen rätt, trots att man inte kommer med några nya argument. Hans svar är desamma som lämnades till Skolinspektionen.
— Drogtesterna bryter inte mot lagen eftersom de är frivilliga. Skolans personal känner inte till vilka som testas och kan därför inte utsätta eleverna för påtryckningar. Om vi får en enda elev att avstå från att prova knark så är det värt alltihop.
I Brinellgymnasiets verkstad är det full aktivitet bland industri- och teknikeleverna. Bland svetslågor, svarvar och hammarslag ger läraren Bernt Melkersson några korta instruktioner till eleven Jesper Larsson före lunch. Efter en stund vänder han sig om och tittar menande på en stor roterande maskin som två andra elever försöker bemästra.
— För att arbeta här måste eleverna vara helt klara i huvudet. Annars kan det bli livsfarligt, både för dem själva och för andra. Det handlar om vår arbetsmiljö, säger Bernt Melkersson, som också är arbetsplatsombud för Lärarförbundet.
Han kliver in i arbetsrummet och stänger dörren. Larmet från verkstan dämpas något. Lunchlådan ligger på skrivbordet, och medan han äter blandar sig kollegerna i diskussionen. Per Gustafsson som undervisar på industriprogrammet blir beklämd när han hör att Skolinspektionen anser att drogtesterna är olagliga.
— Det är ju olagligt att knarka också! Skolinspektionen ska verka för skolans utveckling, inte emot.
Även språkläraren Marie Andersson är positiv, och kan tänka sig att föregå med gott exempel genom att själv drogtesta sig.
— Vi är nog varken värre eller bättre än andra skolor, men vi har elever som tar droger. Det är bara att inse. Så jag tror att testen kan ha en avskräckande effekt. Och som vuxen i skolan måste man vara en god förebild och själv ställa upp.
Under tiden har Kevin Svensson blivit färdig hos skolsköterskan, och kan gå tillbaka till sin lektion. De flesta i hans klass tycker att det han just gjort är kränkande, men han står fast vid sin åsikt.
— Jag känner till flera på skolan som tar droger. Jag vill inte göra det, och nu blir det lättare för mig att tacka nej.
En av fyra tackar ja
- Av de 400 elever på Brinellgymnasiet som hittills blivit tillfrågade om drogtester har drygt 100 svarat ja.
- Två Facebook-grupper har startat — en för och en emot.
- Den ena gruppen heter »Stoppa Brinellgymnasiets integritetskränkande drogtester!« och har 310 medlemmar.
- Den andra heter »Vi som inte tycker att Brinellgymnasiets drogtest är kränkande för fem öre!« och har 170 medlemmar.
För och emot drogtest
JA
- De fungerar avskräckande.
- Eleverna får en anledning att tacka nej om de blir bjudna.
- Leder till en tryggare arbetsmiljö.
NEJ
- De är integritetskränkande.
- Tveksamt om de har någon effekt.
- De skadar förtroendet mellan skolan och eleverna.
Lärare testas
Elevrådet föreslog i samband med att skolan beslutade om drogtester att även lärarna skulle omfattas. Frågan har tagits upp av både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund lokalt, som inte har något att invända. Om det blir aktuellt kommer det att ske i företagshälsovårdens regi.





































