Rödgröna river upp gymnasiereform

Det framgick när de fyra borgerliga partierna på onsdagen den 21 oktober röstade för regeringens förslag till ny gymnasieskola.
  — Alla ska ha kunskap och alla ska ha behörighet, sa riksdagsledamot Agneta Lundberg (S) i riksdagsdebatten, enligt TT.
   Den nya gymnasieskolan ska börja gälla hösten 2011. En av de viktigaste förändringarna i den blir att elever på de yrkesinriktade programmen inte får behörighet till högskolan som i dag. För att få behörighet måste de läsa extra på gymnasiet eller komplettera med vuxenutbildning.
   Elever på yrkesprogrammen får också läsa mer yrkesämnen än i dagens gymnasieskola, medan elever på studieförberedande program får läsa mer teoretiska ämnen.

Samtidigt har nu Skolverket börjat utforma hur den nya gymnasieskolan ska se ut närmare bestämt. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att utarbeta ämnesplaner, kunskapskrav, nationella inriktningar, programfördjupningar och examensmål.
   Ämnesplaner ska utarbetas i alla ämnen och kurser som ska finnas i gymnasieskolan. De ska också användas inom Komvux. Ämnena ska ha en gemensam struktur som också ska gälla för de lokalt utformade kurser som Skolverket först ska godkänna.
   – Ambitionen är att kunskapskraven som ska anges för betygsstegen A,C och E ska vara tydligare än dagens betygskriterier, säger Jan Schierbeck, undervisningsråd, Skolverket.
   Skolverket ska också ta fram ett stödmaterial för bedömning och betygssättning.

När det gäller ämnet matematik ska två eventuellt tre alternativ till den första kursen tas fram. Skolverket ska också ta ställning till om fler av de gymnasiegemensamma ämnena ska ha alternativa inledande kurser.
   Vilka ämnen som ska vara programgemensamma på varje program och vilka nationella inriktningar det ska finnas på varje program ingår också i uppdraget att utforma.
   De högskoleförberedande programmen ska ha minst en inriktning som ger behörighet för de högskoleutbildningar som programmet förbereder för. Skolverket ska också fundera på om vård- och omsorgsprogrammet ska ha nationella inriktningar.
   Vilka ämnen och kurser som ska ingå i de olika programfördjupningarna ligger också på Skolverkets bord att ta ställning till. Det ska framgå hur man kan kombinera olika kurser på yrkesprogrammen så att det blir tydliga yrkesutgångar. På några yrkesprogram ska det också bli möjligt att läsa in högskolebehörighet inom ramen för programfördjupningen.
   Examensmålen ska ersätta dagens programmål och ska ligga till grund för planeringen av utbildningen. Inriktningar, yrkesutgångar och särskilda varianter ska kopplas till examensmålen. De ska vara så tydliga att de kan förstås av elever, föräldrar, arbetsgivare och andra.
  
När det gäller yrkesprogrammen ska Skolverket också föreslå examenskrav utöver dem som finns i gymnasiepropositionen. Man ska också ta ställning till om kraven ska uttryckas i form av kurser eller i form av ett visst antal gymnasiepoäng och om de ska utformas på samma sätt eller kan få variera beroende på programmets innehåll.
   De nationella yrkesråden ska vara med i utarbetande av allt som rör yrkesprogrammen.
   Kurser om entreprenörskap och företagande ingår i regeringens strategi och ska också utformas av Skolverket.
   Mycket av detta ska vara klart redan till 15 februari 2010. Ämnesplanerna, kunskapskraven och kurserna inom programfördjupningarna bör vara klara senast 1 juni. Hela uppdraget slutredovisas 4 oktober.

Stefan Helte

Elisabet Rudhe