Betyg — urval eller morot? 

Alliansregeringens betygsförslag består av betyg från sexan, sexgradig skala i stegen A—F där F är ett nytt icke godkäntsteg i grundskolan. Dessutom föreslås att det blir möjligt att ge betygsliknande skriftliga omdömen från skolår 1.  
  Fortfarande ska betygen vara målrelaterade. Om målrelatering är och har den politiska enigheten varit stor.  
  Hur kan man då se på regeringens förslag till ny betygsskala och tidigare betyg? För Jörgen Tholin, vice rektor vid Borås högskola som till för några år sedan hade en fot kvar i skolan, är förslaget till fler betygssteg inte helt främmande. Hans avhandling heter »Att kunna klara sig i ökänd natur« och handlar om hur betygen och betygskriterierna fungerar i det målrelaterade betygssystemet.  
  - Jag är ute och pratar med många lärare och elever. Och det finns en önskan om fler steg. Jag tillhör dem som tycker att om man ska ha betyg så ska man ha fler steg. En elev som gått från ett svagt G till ett starkt G kan ha utvecklats oerhört mycket, men får i dag ingen credit för det. 

När det gäller tidigare betyg menar Jörgen Tholin att diskussionen kring detta är en extremt svensk företeelse.  
  - Här har betygen blivit en mycket mer politisk fråga än i något annat land. Vi är exceptionellt sena med betyg och det är svårt att på allvar hävda att svenska barn mår mycket bättre och alla andra barn mycket sämre.  
  Han påpekar att forskningsfronten när det gäller betygens funktion inte är helt tydlig. Olika forskare säger olika saker.  
  - Det finns de som säger att betygen har en motivationshöjande kraft. Men vi har väldigt lite empiriska belägg. Ett försök i Västerås med att låta högstadieelever börja på nationellt program i gymnasieskolan trots »underkänt« i kärnämnena fick till exempel avbrytas därför att betygen då började rasa i högstadiet. Det kan möjligen ses som ett tecken på betygens betydelse för motivationen.  
  Han tycker att det som borde diskuteras, i stället för teknikaliteter som antalet betygssteg, är hur lärare ska kunna göra schysta bedömningar av elever. Det är en etiskt viktig fråga där debatten är outvecklad i dag. Fokus. Hur kommer det nya betygssystemet att påverka elevernas lärande och lärarnas arbete? Lärarnas tidning har talat med fyra betygsforskare.  
  För Christina Cliffordson, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och hennes doktorand Alli Klapp Lekholm, handlar det om hur tidigare betyg och fler steg utformas och genomförs. 1990-talets misstag med bristande genomförande och fortbildning av lärare får inte upprepas.  
  - Tidigare betyg och fler steg är inte bra eller dåligt i sig. Men det måste riggas med resurser runtomkring för att ta om hand det man upptäcker vid bedömningen. Gör man inte det är det frågan om det inte är mera av ondo, säger Christina Cliffordson.  
  Det behövs tid och resurser för lärare att föra dialog med varandra och för att ta hand om kunskapsluckor hos eleverna. Och det handlar om hur man kommunicerar innebörden i betygen till elever och föräldrar.  
  - Eventuellt kan också den formella registrering som betygsättning innebär betyda att man får påtryckningsmedel gentemot skolledning och politiker.  
  Den lilla forskning som finns visar att fler steg upplevs som mer rättvist. Om fler steg är bra eller dåligt som princip råder det delade meningar om.  
  - Här handlar det mycket om ideologiska ståndpunkter, säger Alli Klapp Lekholm.  
  - Det man kan säga är att godkäntsteget upplevs för brett. Jämför man med det relativa betygssystemet så motsvarar G minst både 2 och 3, säger Christina Cliffordson. 

Hon lyfter fram resultat från sin egen forskning om gymnasiebetygen. Resultat som bör gå att generalisera rätt bra till grundskolebetygen, menar hon.  
  Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan en elev som får G och en som får VG när det handlar om framgång i högskolestudier. De som har VG klarar sig oerhört mycket bättre än de med G. Skillnaden mellan VG och MVG är inte lika stora.  
  - Och det talar för att Gspannet är för stort och odifferentierat. Ytterligare ett steg är nödvändigt i betygsskalan.  
  Christina Cliffordson framhåller att fler steg och tidigare betyg kommer att styra upp skolans innehåll och former i högre grad än i dag, eftersom mål och kriterier måste formuleras för varje skolår. Lärarnas frihet kommer att minska.  
  - Det blir också fler nationella prov och de har en väldigt styrande effekt på skolans arbete.  
  Jörgen Tholin har i sin avhandling visat på hur absurt det är i dag, när lärarna ska sätta betyg i åttan trots att det inte finns mål eller kriterier för detta skolår.  
  - Finns inte mål och kriterier måste betygen ha prognoskaraktär: Jobbar du på så här får du VG i nian också. Men Skolverket har sagt att betygen inte ska vara prognosbetyg.  
  I dag anger kursplanernas uppnåendemål G-nivån, medan betygskriterier finns formulerade för VG och MVG. Tanken är att nationella kriterier ska finnas för det lägsta, mellersta och högsta steget i den nya skalan, det vill säga för E, C och A. Eleverna måste uppfylla alla kriterier för att nå dessa betyg. För de mellanliggande stegen D och B formuleras inga egna kriterier. För att få dessa betyg måste eleverna uppfylla flertalet, men inte alla kriterier för nästa steg. För att få D måste eleverna alltså uppfylla alla kriterier för E och flertalet för C. 

Utredningen om ett nytt målsystem för skolan som kom våren 2007 visade också att dagens betygskriterier inte är konsekvent formulerade.  
  Jörgen Tholin menar att bedömningen skulle underlättas och bli mera likvärdig om kursplanerna återigen får ha ett ämnesinnehåll, något som målutredningen också är inne på.  
  - Det som dagens stofflösa kursplaner lett till är att skolorna retirerat till ett traditionellt och läromedelsstyrt innehåll. Man har inte förmått utnyttja det friutrymme som finns.  
  Också Anders Jönsson, doktorand vid Malmö högskola, betonar att betygssystem inte är bra eller dåliga i sig, utan att det handlar om vilket syfte ett betygssystem har.  
  - Politikerna måste bestämma sig för om de vill optimera för urval eller för lärande. Ett betygssystem kan inte optimera för båda dessa syften samtidigt.  
  Dagens system är varken optimerat för urval, vilket man visste från början, eller fullt ut för lärande, vilket man trodde att det skulle vara.  
  - För att betyg ska stödja lärandet måste man göra själva betygsättningen genomskinlig. Elever och lärare måste tillsammans gå igenom elevernas prestationer, värdera dem och väga samman dem till ett betyg. Det måste vara tydligt hur lärarens sammanvägningsprocess ser ut. Gör man det kan det vara motiverat med tidigare betyg eftersom det tar tid att lära sig en sådan process.  
  Själv forskar han om hur bedömningar i en bredare mening än betyg kan utformas för att stödja lärandet. Eftersom elever försöker lista ut vad det är lärare bedömer och i hög grad styrs av det, så kan man lika gärna utforma bedömningen så att den klargör för eleven vad som är viktigt att lära sig. 

Hur ser han då på förslagen till tidigare betyg och fler steg? Flit ska löna sig har utbildningsminister Jan Björklund sagt.  
  - När det gäller fler steg så brukar man säga att man inte ska ha mer än två nivåer i ett målrelaterat system, godkänt och icke godkänt, om man ska ha en bra säkerhet och inte för mycket slumpmässighet i bedömningarna. Ju fler nivåer, desto svårare att komma överens sinsemellan om vad nivåerna står för.  
  Anders Jönsson menar att det stora problemet med regeringens förslag är att det fokuserar just på det som forskningen visar inte fungerar när det gäller betyg. Att höja motivationen och ge information.  
  - Belöningsforskningen visar att människor riktar in sig efter belöningen och gör ett sämre jobb. Belöningen blir det viktiga. Energin läggs på att uppnå belöningen med så liten insats som möjligt. I skolan leder det till ett ytinriktat lärande.  
  Annan forskning visar hur betygen påverkar självbilden. Får man högt betyg påverkas självbilden positivt och man slutar anstränga sig för att det inte behövs. Får man lågt betyg påverkas självbilden negativt och man slutar anstränga sig för att det inte är någon idé.  
  - Vi får de här effekterna eftersom självbilden påverkas så kraftigt. Det är också väl belagt i feedbackforskningen inom psykologin. Riktas feedbacken mot något du gör, till exempel en uppsats, får det positiva effekter på lärandet. Men får du feedback på något som du inte kan koppla till något du gör, då kopplar du det till dig själv och då får det väldigt negativa effekter på lärandet.  
  Och det här har betydelse för hur betygen fungerar.  
  - Betygen är ett samlingsomdöme där kopplingen mellan de enskilda prestationerna och betyget är osynligt. Du kan inte se vad det är i en labbrapport eller en uppsats som leder till betyget. Vi vet inte hur lärarnas process att omvandla och sammanväga elevers prestationer till ett betyg ser ut. Det här gör att betygen får negativa effekter på lärandet. 

Forskarna Helena Korp och Bengt Selghed har tittat en del på denna process. Men överlag är kunskapen liten om just detta, beskriver Anders Jönsson.  
  Också föreställningen att betygen kan fungera disciplinerande sticker Anders Jönsson hål på. De som behöver disciplineras struntar för det mesta i betygen eftersom de inte tänker använda betygen för att studera vidare.  
  - Det enda syftet som kan fungera är urvalssyftet. Och då räcker det med betyg i nian. Varför plåga sig innan? 

I dagens betygsskala finns inget regelrätt icke godkänt betyg. Man har argumenterat för att elever i en obligatorisk skola inte ska kunna bli underkända. Nu föreslås ett icke godkäntsteg och streck när underlag saknas för betygsättning. Vad kommer det att innebära?  
  Christina Cliffordson tycker att det är naivt att påstå att det inte ska finnas någon som har icke godkänt bara för att det är en obligatorisk skola.  
  - Däremot är det rimligt att varje individ ska ges möjligheter att nå godkänt. Men man får räkna med att trycket på att ge godkänt kommer att vara stort, nu när konkurrensen mellan skolor är så stor och betygen används som indikatorer på skolornas kvalitet.  
  Men trycket kan också vara i motsatt riktning.  
  - Om man arbetar på en skola där många elever har dåliga kunskaper så får du problem om du skickar vidare för många av dem, säger Alli Klapp Lekholm.  
  - Det finns studier som visar att tolkningen av betygen beror på vilken skola man arbetar på och att betygens konsekvenser för eleverna styr lärarnas betygsättning.  
  Christina Cliffordson varnar för risken att använda betygen som kvalitetsindikatorer som nu görs i marknadsföringssyfte. Det är en förödande politik med det fria valet av skolor, menar hon.  
  - Betygen används på ett förenklat och felaktigt sätt i kampen om elever. Och det leder fram till en segregering som bara är av ondo och som leder till negativa spiraler. Att Sverige halkar efter i de internationella mätningarna tror man har att göra med att vi i praktiken håller på att få ett differentierat skolsystem. Vi är på väg mot sådana resultat som man får i länder med segregerade skolor.  
  Samtidigt visar forskningen att intelligensen påverkas av skolgången. Att blandade elevgrupper är positiva för kunskapsutvecklingen i gruppen. Att det uppstår så kallade kamrateffekter som skapar positiva spiraler.  
  Anders Jönsson tycker att det är etiskt tveksamt med icke godkänt i en obligatorisk skola. Men det handlar också om hur man konstruerar en skala.  
  - Man kan tänka sig en skala där man börjar på noll när man börjar skolan och sedan kan man bara få bättre betyg. Man avancerar längs en kvalitetsgradient och kan inte backa. Som det nu är så höjs kraven för varje årskurs och det innebär att även om du lär dig mer så får du inte bättre betyg. Det är oerhört demoraliserande för eleven. 

Forskning kring detta bedrivs av Lars Lindström som har arbetat med att formulera nivåer i termer av »från novis till expert«.  
  - Man har ett expertmål som man ska uppnå och det flyttar sig inte, säger Anders Jönsson.  
  Betygsliknande skriftliga omdömen från skolår 1 är också ett av alliansregeringens förslag. De får utformas lokalt men ska relatera till de mål som finns i läroplan och kursplaner. Och det får ses som naturligt att de anpassas till betygssystemets olika steg ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Det finns utrymme för att göra lokala mål, men med en ny tydligare framtida målstruktur för år 3, 6 och 9 ska det inte behövas, menar utbildningsdepartementet. 

Vad kommer betygsliknande skriftliga omdömen att få för konsekvenser?  
  Christina Cliffordson uppfattar de betygsliknande skriftliga omdömena som något slags införande av betyg, fast man inte vågar ta steget fullt ut.  
  - Det verkar som om Björklund inte riktigt litar på lärarna. Den positiva effekt man eventuellt kan få är att det kan tvinga lärarna att göra en nyanserad bedömning av det eleverna presterat. Det blir mer allvar. Det är inte någonting man svänger ihop på en kvart. I bästa fall kan det leda till mera betygsliknande diskussioner i god anda.  
  - Men att man inför detta innebär inte att lärarna automatiskt blir mer nyanserade i sin bedömning. Risken finns alltid att bedömningarna inte blir genomarbetade, säger Alli Klapp Lekholm.  
  - Här gäller samma sak som med betygen. Man måste rigga med resurser för att ta hand om det man upptäcker. Men som med allt som har med bedömning att göra kan det användas fullständigt vansinnigt och få väldigt negativa konsekvenser, säger Christina Cliffordson . 

Anders Jönsson lyfter fram den kunskap som finns om samspelet mellan skriftliga omdömen och betyg.  
  - Den visar att bara betyg och betyg i kombination med skriftliga omdömen ger lika dåliga resultat för lärandet. Medan bara skriftliga omdömen ger en helt annan kunskapsutveckling.  
  Men då handlar det inte om vilka skriftliga omdömen som helst, utan de ska vara relaterade till målen och visa på elevens styrkor och svagheter i förhållande till målen.  
  - Man har samlat in omdömen i USA och det visar sig att de ofta är så ospecifika att de inte säger någonting. De är av typen »bra jobbat« och »på väg mot målen« och det ger ingen effekt.  
  De fyra intervjuade forskarna är eniga om att det nya betygssystemet kommer att kräva stora satsningar på att utveckla lärarnas bedömarkompetens. Både under lärarutbildningen och i fortbildningen. Frågan är hur mindre kommuner med bristande resurser och kompetens i de här frågorna ska klara av denna typ av kompetensutveckling. 

Elisabet Rudhe