Spökskrift ger läsflyt 

Från Lärarnas tidning 2006-09-14 23:00

Att läsa och skriva lär man sig bäst med hjälp av en stor portion fantasi – och en dator. Det anser lärarna på Myggenässkolan som satt Arne Tragetons teorier i högsätet. 

Det är första timmen för klass 2 i Myggenässkolan på Tjörn. Anton och Carl jobbar vid datorn. Anton kommer med idéerna i fri fabricering. 
   Bredvid står Carl och dikterar Antons berättelse: 
   ”Det var en gång en gris som gick till affären och köpte godis. Han köpte popcorn. Sedan gick han hem och spelade film. Efter det spelade han Playstation. Sedan gick han och lade sig. Men på natten hörde han någon som kom in. Det var en Action man. Men grisen kunde karate, så Action man fick så ont i röva att han landade i en bil och körde i väg.” 
   Men på skärmen kan det se ut ungefär så här: 
   ”Ewui i uhwihd ieuhdh iu he ihweiufh kjuhwh h iwu uihW IH KUAWEHW uwoo ewv0+gkfd kjskhf ffioj.” 
   Myggenässkolan är en av de skolor i Sverige som mest konsekvent tillämpar norrmannen Arne Tragetons teorier om läs- och skrivinlärning med dator. 
   Just så kallad spökskrift  
  – när fingrarna bara löper över tangenterna  
  – har tvåorna sedan länge lämnat bakom sig. Men det är en viktig fas, förklarar klassföreståndaren och lågstadieläraren Eva Eriksson: 
   – Barn ska leka på datorn och lära sig skriva genom att låta fingrarna löpa över tangenterna. Det gjorde vi i början. Och så berättade vi sagor till som jag översatte. Vi hjälptes åt att läsa. På så vis har vi lärt oss att läsa. 

Enligt Tragetons teorier har barn lättare att börja skriva än att börja läsa. En dator kan bli ett hjälpmedel för att snabbare bli vän med bokstäverna. I början skriver barnen vilka bokstäver som helst, och berättar för läraren vad det står. Med datorns hjälp kommer bokstäver dit av sig själva. När barnen fått en egen relation till text, introduceras formella språkregler gradvis. 
   Trageton anser att dataundervisningen i skolan ofta bedrivs felaktigt. Man placerar eleverna vid var sin dator, full av komplicerade funktioner. Barnen blir snart redskap åt datorn. I stället bör barnen arbeta i grupper vid datorn och lära av varandra. Äldre datorer med gratisprogram som Open Office går utmärkt. Det enda som egentligen krävs är ordbehandlingsfunktionen. 

I Eva Erikssons klass arbetar barnen mycket riktigt ofta två eller flera vid varje dator. Språkliga detaljer, såsom att ha pratminus som markering för ett citat, plockas snabbt upp och sprids i klassen. Det blir ett gemensamt äventyr att lära sig att läsa och skriva. 
   – Vi har en flicka som dels pratade otydligt, dels hade dåligt ordförråd. Hon har jobbat med sin bästa kompis, som är tvärtom: väldigt verbal med bra ordförråd. Tack vare sin kompis har hon utvecklats otroligt. Man kan liksom se på de första texterna att de är barnsliga och ganska dåliga. Men nu skriver hon själv. Det är fantastiskt. 
   Efter nära två år med tangentinlärning, producerar eleverna fullt läsbara texter med bilder, som hamnar i skolans bibliotek. I dag är det Dennis tur att läsa upp sin berättelse om drakar för klassen. Andra skriver forskningsböcker, där de själva letar information. Ytterligare andra skriver om sina husdjur. 

Sedan en tid tränar barnen även traditionell skrivning med penna och papper. 
   – Jag tycker nästan att de har bättre handstil. Det kan bero på att de fått självförtroende i läsande och skrivande. 
   Några långsiktiga utvärderingar av Tragetons teorier finns ännu inte. Men efter över 30 år som lågstadielärare ser Eva Eriksson fördelarna genom erfarenhetens ögon: Metoden lär barn att läsa och skriva fortare. 
   – Jag ser ju att alla stavar mycket bättre allt eftersom. När de kommer till mellanstadiet kommer de att få det väldigt lätt eftersom de skriver så bra. 
   Det var Eva Eriksson som själv kontaktade Arne Trageton och ville samarbeta. Hittills har reaktionerna från omgivning varit positiva. Ledning, föräldrar och kolleger gillar eller accepterar vad hon gör, enligt henne själv. 
   – Det var några föräldrar som först var lite undrande. Men när de hörde att det är en gammal van lärare som höll i det, så lugnade de sig. Jag har ju aldrig varit orolig för att eleverna inte skulle lära sig att läsa. Hos eleverna råder det ingen tvekan om vad som är roligast. 
   –Dator är roligast, säger Anton och Max med en mun, medan de arbetar på sin bok om polismotorcyklar. 
   – Det är roligare att skriva på datorn. Då behöver man inte göra bokstäverna utan de finns redan färdiga och kommer perfekt på datorn. Och så kan man ändra stil. 

FAKTA / TRAGETONS TEORIER 
* Norrmannen Arne Tragetons teorier går i korthet ut på att skriva sig till läskunnighet.
* Barns motorik – som i 6–7 års ålder inte är fullt utvecklad  
  – arbetar bättre med ett tangentbord än med en penna. Dessutom uppstår en kreativ dynamik när barn arbetar med texter tillsammans. n Vanligen börjar eleverna med ”spökskrift” eller med att ”spela piano” på tangentbordet. Efter hand tar ”bokstavsjakt” vid i de egna texterna.
* Nästa steg är att skriva ordböcker. Slutligen börjar barnen formulera egna meningar. Teorierna har fått stor genomslagskraft i Norge och sprids nu i Sverige. 

ESBJÖRN BÖRJESSON 

 

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter