Let us go forward together. Citatet ur Churchills installationstal under brinnande världskrig sitter på hedersplats i det lilla klassrummet på Malmö Borgarskola. De flesta av gruppens 14 treor på International Baccalaureate (IB) har kommit i tid till morgonens första lektion.

— Ofta är det några som är sena på grund av försenade tåg. Flera av eleverna bor utanför Malmö och pendlar, förklarar läraren Sam Olofsson.

Morgonens ämne är skillnader och likheter under Tysklands och Italiens respektive enande under 1800-talets andra halva. Eleverna får några minuter på sig att fundera i grupp — på engelska som i all annan undervisning på IB — inför den gemensamma diskussionen.

— Congress of Vienna, wars, diplomacy, Bismarck, lyder några av förslagen och Sam Olofsson ber om motiveringar och ställer motfrågor.

Resultatet blir ett gemensamt samtal med utvikningar till det svenska statarsystemet och Gorbatjovs sovjetiska reformpolitik tills lektionens 50 minuter är till ända.

Sam Olofsson är nöjd. Det är just sådana här kreativa samtal han eftersträvar under sina lektioner. Eleverna behöver inte bevisa för Sam Olofsson vad som är rätt eller fel. Det är ändå inte han som sätter betyg på dem.

— Att inte längre behöva betygsätta eleverna har revolutionerat mitt arbete som lärare. Jag ser inga problem med att genomföra detta i hela den svenska gymnasieskolan, säger han.

Foto: Ola Torkelsson

IB-utbildningen är en liten främmande fågel på den stora kommunala gymnasieskolan Malmö Borgarskola. Formellt ingår inte IB i den svenska gymnasieskolan utan har sina egna internationella kursplaner och betygsskalor som är lika världen över. Samtidigt är IB en väl etablerad och erkänd utbildning på gymnasienivå i Sverige.

För de 14 eleverna i Sam Olofssons grupp är det bara några månader kvar till crescendot i deras utbildning: slutproven. 44 år efter att studentexamen med sluttentamen avskaffats i den svenska gymnasieskolan är den i högsta grad närvarande på IB-utbildningarna.

Slutbetygen bestäms till allra största del av resultaten på de stora slutprov som avslutar utbildningens sista år. Proven skickas till den internationella IB-organisationen där de rättas av någon av organisationens över 10 000 examinatorer runt om i världen.

Sam Olofsson går direkt från lektionen till sitt arbetsrum — »fotografera? Då måste jag nog städa mitt skrivbord först« — belamrat med litteratur i internationell historia. Bara Tredje rikets historia fyller ett par hyllplan.

Utanför väntar eleven Gustav Heinze. Han ska få handledning i det moment som utöver slutproven betyder mest för betygen — skriftliga forskningsuppgifter.

Gustav Heinzes så kallade extended essay i historia handlar just om Tredje riket, närmare bestämt om huruvida Förintelsen endast kunde ha ägt rum i Tyskland.

— Du behöver skriva ut frågeställningen, och jag tycker att du redan i inledningen ska nämna polisbataljonens roll inom insatsstyrkorna, börjar Sam Olofsson. Gustav Heinze nickar och samtalet går vidare till tyskarnas eventuella särdrag som folk och Förintelsens industriella karaktär.

Elevernas uppsatser och andra uppgifter bedöms av läraren och är underlag för 20 procent av slutbetyget i ämnet. Resterande 80 procent utgörs av de externt rättade slutproven.

Sam Olofsson ser i stort sett bara fördelar med extern bedömning. Den stora vinsten är den tydliga uppdelningen mellan undervisning och bedömning. Lektionerna blir mer kreativa eftersom eleverna inte behöver hävda sig inför läraren och hela tiden säga rätt saker.

— Vi har heller inte något problem med betygsinflation, hävdar Sam Olofsson.

Lärare och skolledning analyserar resultaten från slutproven inte bara för elevernas skull. Sviktande resultat inom ett område blir en signal till läraren om att han eller hon kan behöva se över sin undervisning eller kanske fortbilda sig.

— Det signalsystemet saknas i den svenska skolan. Läraren får aldrig något externt kvitto på vad eleverna egentligen lärt sig, säger Sam Olofsson.

Kvar i Sam Olofssons lilla klassrum sitter fem elever i tvåan. De har fått räkna in intervjun med Lärarnas tidning som en del av det för IB speciella ämnet CAS — creativity, activity, service. De fem har drygt ett år fram till slutprovsstressen. Än så länge ser de bara fördelar med IB-systemet:

— Det är skönt att betyget inte påverkas av lärarens syn på mig som person, eller av att jag skriver på ett sätt som läraren inte tycker om. Alla lärare är inte lika professionella, säger William Strömland.

Vad har ni för framtidsplaner?

— Studera utomlands, svarar alla fem.

De nämner teknik, ekonomi, juridik — och teater. Emina Melkic är mest precis:

— Min dröm är att arbeta vid internationella krigstribunalen i Haag, säger hon.

Utbildningsminister Jan Björklunds förslag om att återinföra slutprov i gymnasieskolan kritiseras av flera forskare. Ett enstaka prov kan inte ge en rättvis bild av elevernas kunskaper och det missgynnar elever med testängslan är ett par av flera argument emot slutprov. Forskarna tror heller inte att externt rättade slutprov löser problemet med bristande likvärdighet (se Lärarnas tidning nr 3/12).

Ett annat motargument är den höga stressen som eleverna utsätts för inför slutproven.

— Det är mycket stress mot slutet och det är ett problem. Men jag kan uppleva samma stress hos eleverna på naturvetenskapsprogrammet, och det under alla tre åren, säger Sam Olofsson.

Eleverna får genom hela utbildningen träna på liknande uppgifter som i slutproven. Sam Olofsson visar ett exempel på ett av de tre delproven i historia. Av 25 frågor väljer eleverna ut tre som de ska besvara.

— Proven i historia handlar mycket om förståelse, källkritik och hur väl man kan argumentera för en uppfattning. Det är breda frågor som gör att eleven inte behöver stupa på detaljer, säger Sam Olofsson.

I soffan i personalrummets hörn sitter en av flera utländska lärare på IB. Danskan Kamilla Löfström har noterat en skillnad mellan svenska och danska elever.

— Svenska elever fjäskar oftare och säger det som de tror att läraren vill höra. Danska elever säger mer vad de själva tycker och det går att diskutera om allt. Jag tror att det beror på att vi har kvar studentexamen i Danmark och att lärarna inte sätter betyg på sina elever, säger hon.

Innanför Malmö Borgarskolas väggar i tegelfunkis är det liv och rörelse då de över 1 300 eleverna rör sig genom korridorerna. Det kan vara stökigt och hög ljudvolym på lektionerna, noterade Skolinspektionen förra året, men i övrigt hade man mycket gott att säga om skolan.

I skolans bibliotek är det lugnt trots att det är gott om elever där. De flesta sitter försjunkna vid en datorskärm och skriver. IB-utbildningens rektor Martin Roth ser sig omkring och konstaterar:

— Det verkar mest vara IB-elever här.

Det kanske inte är någon tillfällighet att eleverna på IB var de som inte klagade på bristande studiero i Skolinspektionens enkät.

Inne i sitt arbetsrum tar Martin Roth fram en tjock pärm ur bokhyllan. Pärmen kommer från den internationella IB-organisationen (IBO) och är en manual för hur olika situationer ska hanteras, allt från undervisningsfrågor till elevvård.

— Här finns svar på det mesta, säger han.

När andra skolledare vänder sig till Skolverket för att få information och råd ringer Martin Roth till IBO:s kontor i Cardiff eller söker upp informationen på IBO:s hemsida. Men han ser andra olikheter som mer betydande:

— Jag har varit rektor på de nationella programmen tidigare och den stora skillnaden är att målen är tydligare på IB. Här får lärare verkligen vara lärare och fokusera på sitt uppdrag.

I klassrummet en våning upp går Sam Olofssons lektion om bakgrunden till nazisternas maktövertagande i Tyskland mot sitt slut. »När slutar vi?«, frågar han eleverna. »För fem minuter sedan«. 

Sex ämnen väljs ut

I Sverige inleds IB med ett preparandår som påminner om det första året i den svenska gymnasieskolan. Under följande år läser eleverna endast sex ämnen som de väljer inom vissa ramar samt kunskapsteori och specialämnet CAS, creativity, activity, service.
 

Styrs av stiftelse

IB styrs av en ideell internationell stiftelse och finns i 141 länder. I Sverige ges gymnasievarianten IB Diploma Programme på ett 30-tal skolor, de flesta kommunala. IB har en egen betygsskala.
 

Student på nytt

Studentexamen fanns i Sverige mellan 1864 och 1968, under en period med namnet mogenhetsexamen. Endast de som klarade det skriftliga provet fick genomgå muntlig tentamen, den fruktade »muntan«, inför fyra externa censorer. Utbildningsminister Jan Björklund vill återinföra studentexamen med slutprov. Det finns ännu inget konkret förslag om hur en ny examen ska utformas.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter