»Legitimation ger lärarna lägre status«

— När man sätter staket kring sitt yrke på det viset så talar man om att yrket behöver skyddas. Och något som behöver skyddas är något som inte är starkt nog att klara sig självt.

Framtidsanalytikern och skoldebattören Troed Troedson tar emot i sin Skånegård i utkanten av Eslöv. Jag kliver rakt in i det kombinerade köket och kurslokalen i den ombyggda ladan. Längs ena väggen står en hylla med askar med legobitar och spel av olika slag. På översta hyllan löper en modelljärnväg.

Här tycks gränsen mellan arbetsplats och hem oklar, likaså mellan arbete och fritid, allvarsam analys och lustfylld lek. Spelen och modelljärnvägen är en del av kursmaterialet, visar det sig. När inte barnen leker med dem.

Har han något att säga till skolan eller är Troed Troedson bara en av dessa otaliga konsulter som åker runt och pratar omkull skolfolk? Själv säger han att han hjälper skolorna tänka framåt.

— Jag vill visa hur viktiga de grundläggande förändringarna i samhället och i samhällsklimatet är för vilka lösningar på problem som är möjliga. Man kan inte föreslå lösningar som inte harmonierar med de långsiktiga förändringarna. De fungerar inte. För det mesta tänker vi för snävt när vi letar lösningar. Men vi måste se helheten i förändringarna.

Vad menar du?

— Vårt samhälle blir allt mera komplext, allt mera fyllt av en mångfald som måste fungera tillsammans. Människor med olika etnisk bakgrund lever i samhället. Arbete och fritid vävs ihop. Yrken får bredare innehåll som till exempel läraryrket som innehåller allt mera av sociala uppgifter. De snäva specialiseringarna, som till exempel läkemedelsforskare, får allt svårare att klara sig eftersom konkurrensen är så hård.

Vilken grundläggande förändring är det tecken på?

— En ökad integration mellan uppgifter och mellan människor. Därför måste vi ha lösningar som bygger på integration, inte segregation. Lärarlegitimationen är en segregerande åtgärd som bygger på åtskillnad. Åtskillnad är ingen framgångsväg i dagens samhälle.

Vad har denna integrationstrend för konsekvenser för skolan?

— En konsekvens är att man inte bör sortera människor. Att sortera är en gammal tanke som också bygger på åtskillnad. En annan konsekvens är att man bör försöka öka integrationen mellan skola och hem och skola och arbetsliv.

— Ett tecken på denna trend är också att den gamla auktoritära lärarrollen är borta och gränsen mellan elev och lärare inte är lika skarp längre. Men komplexitet och integration är också kopplat till innovativ förmåga som vi alla vet är oerhört viktigt för framtiden.

Hur då?

— Innovation handlar om att tänka utanför boxarna. Lärarlegitimationen är ett exempel på en ny box som drar upp gränser och hindrar kreativitet. Det handlar i stället om att kunna koppla ihop fakta och sammanhang på ett nytt sätt, det vill säga att integrera olika aspekter.

— Detta skiljer sig från det tänkande som går ut på att styra med förutbestämda och standardiserade mål.

Bidrar inte dagens skolpolitik till att skapa innovativa människor?

— Nej, inte som inriktningen ser ut nu. För mig är den föreslagna studentexamen den yttersta symbolen för detta tänkande där en yttre värdering i efterhand ska avgöra att någon lever upp till kvalitetskraven. Det är precis som när en bil kontrolleras i en bilfabrik och målet är att alla ska vara lika.

Men brukar du inte säga att Sverige är väldigt innovativt som land?

— Jo, för att vara så litet som land är vi väldigt innovativa. Bara inom IT-sektorn är Skype, Bambuser och Spotify svenska uppfinningar. Sverige har också elva år i sträck hamnat högst på European Innovation Score Board som bygger på 29 indikatorer.

— Forskning visar också att människor är som mest kreativa mellan 30 och 50 års ålder. Vilka är det som nu befinner sig i den åldern? Jo, det är de som gick i den så kallade flumskolan.

Vad i denna skola kan ha bidragit till att utveckla den innovativa förmågan hos eleverna?

— Vi var bland de första i världen att ta bort katedern och katederundervisningen. Vi var bland de första i världen att låta eleverna dua lärarna. Vi har använt grupparbeten och andra arbetsformer som kräver samarbete och flexibilitet och som grundlägger en förmåga att klara av komplext och nyskapande tänkande.

— Jag är inte heller så rädd för den oreda som sägs finnas i skolan. Jag tycker att skolan bör vara mindre schemalagd och mer rörig än världen utanför. Att lära sig göra snabba anpassningar i en rörig värld är ett sätt att utveckla innovativ förmåga.

Kan du konkretisera?

— Vill man få till en komplex och kreativ diskussion om litteratur är det bättre att vi läser var sin bok och diskuterar. Men kommer provet ändå bara på Hemsöborna är det bättre att alla läser den. Jag menar att kontrollfunktionerna i skolan minskar utrymmet för att utveckla det innovativa tänkandet. Kontroller ska bara användas för att se till att vi inte tappar någon på vägen.

Vad bör göras?

— Det första är att skolpolitikerna blixtsnabbt måste dra sig ur allt de inte bör lägga sig i när det gäller lärarnas arbete i skolan och ge lärarna ett professionellt utrymme. Nu har utbildningsminister Björklund synpunkter på om eleverna ska använda pennor eller surfplattor i skolorna. Det är som om socialministern gick ut och sa att nu används det för mycket gasbinda på akutmottagningarna.

Vad mera?

— Skolan bör bli en plats där man kan träna sig på att ta risker. För det är vad innovation och entreprenörskap handlar om. Men för att man ska våga ta risker måste det finnas flera chanser. Man brukar säga att det tar flera konkurser innan en företagare blir framgångsrik.