Elever lär mindre efter betyg i sexan

Från Lärarnas tidning 2012-02-15 09:12

De flesta elever får sämre studieresultat i sjuan om de fått betyg i sexan. Det är bara de mest högpresterande eleverna som gynnas, visar ny forskning.

Bara för 6 procent av eleverna påverkas studieresultaten i sjuan positivt av betyg i sexan. Det gäller de mest högpresterande eleverna. Övriga presterar sämre. Det framgår av en hittills ­opublicerad ­studie. Betygsforskaren Alli Klapp vid Göteborgs universitet har undersökt ett representativt urval av drygt 7.000 elever. Den ena hälften fick betyg i sexan och den andra inte (se faktaruta).

Alli Klapp har också tittat på vilka effekter betygen får för pojkar jämfört med flickor och vad den socioekonomiska bakgrunden betyder. Resultaten visar:
• Pojkars prestationer i sjuan påverkades negativt av betyg i sexan.
• Flickor som grupp var där­e­mot relativt opåverkade av betygen.
• Högpresterande elever från en låg socioekonomisk bakgrund fick bättre resultat i sjuan om de haft betyg sexan.
• Lågpresterande elever från en hög socioekonomisk bakgrund fick däremot sämre resultat i sjuan om de fått  betyg i sexan. Allra sämst gick det för pojkarna i denna grupp.

Förklaringarna kan vara att elevers självuppfattning och därmed motivation för studier påverkas av att få betyg, tror Alli Klapp. Det finns en mängd forskning som visar att yttre bedömningar som betyg kan ha negativa effekter på den inre motivationen.
   Hon säger att pojkar generellt har en högre uppfattning om sin egen förmåga än flickor.
   — Det kan förklara varför pojkar reagerar mer negativt på att få betyg än flickor. Skillnaden mellan förväntan och resultat blir större, slår hårdare och påverkar resultaten i sjuan negativt.

Alli Klapp lyfter också fram vad den socioekonomiska miljön betyder för elevernas reaktioner. I en hög socioekonomisk miljö är förväntningar större på goda prestationer och eleverna har ett bättre självförtroende. I en låg socio-ekonomisk miljö kan förhållandena vara motsatta.
   — Därför påverkas lågpresterande elever från en hög socioekonomisk bakgrund ­negativt medan högpresterande elever från en låg socio-ekonomisk miljö påverkas positivt av att få betyg.
   Samtidigt visar annan forskning att ett försämrat självförtroende påverkar framtida studieresultat mycket mer än vad ett förbättrat självförtroende gör.
   — Det kan i sin tur förklara varför de negativa effekterna av att få betyg i sexan är så starka för de lågpresterande eleverna, medan de positiva effekterna för de högpresterande inte alls är lika starka.
   Alli Klapp anser att hennes forskningsresultat visar att betygsättning från sexan kan ifrågasättas.
   — En stor grupp elever missgynnas i själva verket av denna betygsättning.

Hon tittar nu vidare på hur studieresultaten i åttan och nian påverkas. Det är för tidigt att säga något definitivt om detta.
   — Men det ser ut som om effekterna snarast förstärks, säger Alli Klapp.

7 000 elever ingick i studien

  • De drygt 7. 000 eleverna i studien gick i sexan och sjuan i början på 1980-talet när kommunerna kunde välja om eleverna skulle få betyg i ­sexan eller inte. 1982 togs denna möjlighet bort och betyg gavs bara från åttan.
  • Vid denna tid användes det relativa betygssystemet. Men hur betygssystemet är konstruerat har inte betydelse för vilka effekter betygsättning får.
  • Forskaren Alli Klapp tror att effekterna snarare kan förstärkas i ett system med mål­relaterade betyg, där eleverna riskerar att bli underkända.

50 ÅR MED BETYG
I OLIKA ÅRSKURSER

Före 1962: Årskurs 1–9
1962–1969: Årskurs 2–9
1970–1981: Årskurs 3, 6 och 7–9. Betygen i årskurs 3 och 6 kunde ersättas med annan information. 
1982–2012: Årskurs 8–9
Från höstterminen 2012: Årskurs 6–9

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Resultatet verkar vara

Resultatet verkar vara beställt. Eller: som man ropar i skogen.....
Varför inte vänta med diskussionen tills studien publicerats och
granskats?

Sunt förnuft

I denna studie med många individer har man tydligen gjort många signifikanstester.
Ca var 20:e signifikans visar på en falsk skillnad mellan studerade grupper, Med så många deltagare behövs ytterligt små skillnader för att nå signifikans. Resulaten kan läggas till handlingarna.

Elever lär mindre efter betyg i 6:an

Det är en sak att forska och hitta underlag i statistik. Här måste man också väga in faktorer som:
-Hur väl förbereddes dessa elever i början av 80-talet av sina lärare om att betyg skulle sättas? Jobbade man tidigt med att förklara vad som krävdes för olika betyg? Svar: Inte ett dugg!! Sånt fanns inte på den tiden. Jag gick själv ut 9:an 1978 och vi fick på den tiden betyg redan i åk 4. Inte en gång nämnde en lärare hur man låg till, man fick bara betyg vid skolavslutningen-punkt slut, och så var det igenom hela grundskolan. Man fick ana sig till hur man låg genom resultat på prov.

I nutid hålls utvecklingssamtal varje termin from. åk 1. Här träffas barn och föräldrar med lärare och man går grundligt igenom ämne för ämne. Har elevers självbild förbättrats? Avsevärt! Den stenålder till skola som Alli Klapps forskning baseras på kan snarare sorteras in som ett historiskt konstaterande och BÖR enbart relateras till sin samtid.

Att sätta betyg i nutid from. åk 6 är inga problem, snarare en viktig del i att förbereda eleven att jobba emot mål, och för lärarna att kunna betona lite allvar inför högstadiet. Väl där så finns god tid för eleven att förbättra sin situation om så behövs, utan att självförtroendet blivit sargat. Med bra samtal lärare&elev och formativ bedömning så är förutsättningarna fullständigt förändrade. De lärare som skötte betygsättandet i tidigt 80-tal, själva födda omkring 1920-1950 och uppvuxna i en skola där man fick ett rapp av pekpinnen om man inte kunde rabbla lilla katekesen var inte rustade för att kunna hjälpa elever att bygga upp sånt som handlar om självkänsla, självinsikt, självförtroende m.m. Det ingick inte i jobbet.

Alli Klapp visar upp stor okunskap om den moderna skolan. Att göra så långt gående analyser på dåtida verksamheter och försöka applicera det på den nutida skolan tycker jag är slöseri med forskarresurser. Hade denna undersökning låt säja baserats på underlag mellan år 2000-2010 hade det varit mkt. intressant och viktigt, men ett så föråldrat underlag som 80-tal tycker jag saknar trovärdighet.

Värdelösa skolreformer.

Detta bekräftar bara det som allt fler pedagoger i skolvärlden upptäcker. Dagens skolpolitik och de reformer som genomförs är en katastrof. Att bygga ett system som endast gynnar 6% av eleverna är fullständigt oacceptabelt.

Hur vore det om man istället utformade en politik som var vetenskapligt förankrad? Hur vore det om politikerna lyssnade till skolverkets rekommendationer? Varför tillåts en fortsatt nedmontering av fritidshemmen och det praktiska, demokratiska och lustfyllda inlärningssätt som fritidshemmet ska genomsyras av? För att stärka skolan måste man satsa på fritids. Fritidshemmets verksamhet berör mellan 90-95% av barnen i åldern 6-9 år. Det är dessutom en verksamhet som barnen spenderar mer tid i än vad de gör i skolan.

Annons

Fler nyheter