Med fokus på matglädje

Från Hushållsvetaren 2011-06-22 14:11

Foto: Nicke Johansson

Regeringen stödjer projekt för att lyfta kommunernas offentliga måltider. Margareta Frost Johansson rör inte själv i grytorna, men som utvecklingsledare på Hushållningssällskapens Förbund stöttar hon dem som gör det.
Många skolmatsalar i dag är ställen där vuxna inte skulle äta om de fick välja.

– Genom projektet ”Fokus matglädje” försöker vi få igång matverksamheten både djupt och brett. Vi vill fungera som en väckarklocka, säger Margareta Frost Johansson.

För projektet ansvarar Hushållningssällskapens Förbund, med samlingsnamnet Hushållningssällskapet, och man vänder sig till förskolor, skolor och äldrevård. I tre steg erbjuds ett förändringskoncept för ansvariga i kommunen såväl som för måltidsanställda. Det hela finansieras delvis av medel från Jordbruksverket som arbetar med regeringens vision ”Matlandet Sverige”.

Förändringsarbetet fungerar som en trestegsraket där det inledande steget är ett möte med kommunledning, politiker, skolledare och kostchefer. Hushållningssällskapets olika regionala matkonsulter håller i mötena.

– Tillsammans går vi igenom hur man kan jobba med maten i kommunen på ett positivt sätt. Det är viktigt att de som är involverade i besluten i kommunen också är med i starten av förändringsarbetet. Annars händer det ingenting, säger hon.

Man startar med att sätta upp mål för verksamheten, till exempel hur mycket ekologisk upphandling man ska ha, om man vill klimatanpassa maten, om den ska vara lagad från grunden.

– Vi visar en mall för arbetet som deltagarna kan följa. När det gäller den kommunala upphandlingen finns det mycket att göra. Man måste ställa krav, det finns visst möjligheter, fast många inte tror det! Om man beställer mat, toapapper och disktrasor från samma ställe, faller de små leverantörerna bort. En liten leverantör har inte den bredden i sitt sortiment, säger Margareta Frost Johansson.

Hon tycker att kommunerna i dag gör för stora upphandlingar och att stordriften många gånger är en nackdel. I samtalen med kommunens företrädare berättar man om de förutsättningar som behövs för beställning av mindre kvantiteter och för att ta emot leveranser från närproducenter.

I steg två startar utbildningsfasen med teoretiska och praktiska utbildningar för måltidspersonal, men även för pedagoger. Hushållningssällskapet erbjuder halvdagsutbildningar med rubriker som fiskmåltider, vegetarisk matlagning, köttmåltider och mellanmål. Inom varje område talar man om hur man kan välja klimatsmarta och ekologiska råvaror på ett ekonomiskt sätt. Och hur man med små medel kan fördjupa matupplevelsen genom att tänka på färg, form, doft, smak och konsistens. 

Syftet är att den som äter maten ska få ännu godare och mer varierad mat, när personalen vet mer om hur livsmedelsval, metoder för tillagning och servering kan påverka både kvalité och matupplevelse.

– Maten har stor betydelse för hur barnen presterar i skolan. Vi vill ge inspiration så att barnen vill äta, göra det enkelt och roligt. Allt runt om måltiden betyder mycket; rummet, dukningen, ljudnivån, kanske en salladsbuffé, säger hon.

Matkonsulterna pratar också igenom när på dagen maten serveras med de måltidsanställda, så att barnen får vettiga mattider. Margareta Frost Johansson tycker att det finns en hel del som kan ses över för att få en lugnare matsituation på skolorna.

– På vissa skolor har de tagit bort rasten i direkt anslutning till måltiden. Klassföreståndaren äter tillsammans med sina elever vid en utsatt tid och berättar om vad man ska äta. Sedan går de till lektion direkt efter. Rasten ligger inlagd vid en annan tid. Det har visat sig att det blir mycket, mycket lugnare.

I steg tre görs en utvärdering och kommunens framtida matvision och kostpolicy fastställs.

– Vi skriver ett samarbetsavtal med varje kommun så att det verkligen blir skarpt läge. Tanken är att det ska hända något på sikt, vi vill ju inte att det här bara ska vara fina ord på ett papper. Det är kommunerna som ska göra jobbet, inte vi, säger Margareta Frost Johansson.

Intresset för projektet har varit stort. I första omgången under 2010 har 15 kommuner påbörjat ”Fokus matglädje”. Efter årsskiftet anslöt ytterligare 50 kommuner. Margareta Frost Johansson anser att god och bra mat i skolan är en konkurrensfördel, när föräldrar och barn ska välja skola.

– Bra mat kostar lite mer – men varför ska det inte få kosta? Om skolan kan visa från vilken bonde skolmaten kommer är det ett sätt att profilera skolan. Och varför är det viktigare att varje barn får en egen dator? frågar hon retoriskt.

Margareta Frost Johansson tycker att det är viktigt att matkunnandet bland unga prioriteras. Genom att väcka deras intresse hjälper man dem att bli duktigare konsumenter. Hon kritiserar det faktum att ämnet hem- och konsumentkunskap har så få timmar i skolan.

– Mat ska väljas varje dag och det har betydelse för den framtida hälsan. När jag är på hearings med utbildningsministern, jordbruksministern och folkhälsoministern berättar jag att hem- och konsumentkunskap bara har en tredjedel så många timmar som slöjd. De tittar på mig och frågar om det verkligen stämmer. Hem- och konsumentkunskap är det viktigaste ämnet i skolan. Det handlar om att sköta sitt hem, sitt liv, säger hon med skärpa i rösten.

Läs mer om projektet på fokusmatgladje.nu.

Mer om Margareta Frost Johansson:

För första gången i Hushållningssällskapets Förbunds historia delades utmärkelsen seniorkonsult ut i november förra året till Margareta Frost Johansson.

Motiveringen löd: ”Med sällsynt entusiasm för sitt ämnesområde lotsas kollegor med oförtruten energi. Tillämpning av det nyaste inom informationsteknik tillsammans med känsla, medför att alla, gammal som ung, fångas av hur lätt det är att leva gott och hälsosamt. Svenska mathushållningens okrönta drottning”.

Som sekreterare i den ideella föreningen Potatisakademien i Alingsås arbetar Margareta Frost Johansson för att lyfta fram potatisens fördelar, smakmässigt, näringsmässigt och miljömässigt. Hennes egen favoritpotatis heter Fakse och passar bra i gratänger och mos.

Mer om Hushållningssällskapens Förbund:

Hushållningssällskapen är många i Sverige, närmare bestämt 18 stycken. Där finns konsulter anställda som arbetar ute på fältet med frågor som berör lantbruk, mat, landsbygd, turism och fiske. Ett viktigt arbetsområde är företagsutveckling på landsbygden.

I dag finns totalt 700 anställda och fler än hälften är agronomer.

Det första Hushållningssällskapet bildades på Gotland redan 1791. Många sällskap bildades under 1800-talet under svåra krigsår, då det inte fanns mat åt befolkningen. Initiativtagare till dem var landshövdingar och hushållningssällskapen hade då samma roll som landstingen har i dag.

Läs mer på hush.se.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter