Nätkonsumtion naturligt för unga

Internet. Vad blir associationen? Kanske information, tillgänglighet eller nödvändighet? Eller kanske farligt okontrollerat?  För många av oss som är födda tidigare än 1988 är internet en typ av teknik, en annan värld och något som kan kännas ogreppbart.
        Länge användes uttrycket att göra något ”irl”, det vill säga ”in real life”. Det man gjorde vid datorn eller på internet gjorde man inte i den riktiga världen. Det är i dag ett förlegat uttryck och nu hör man hellre ”afk”, det vill säga ”away from keyboard”.
        Att vi vuxna ser internetvärlden som något okänt leder ofta till att vi vill kontrollera barnens datoranvändande vilket kan resultera i konflikter och kanske begränsning av det utrymme som barnet ser som självklart. När det kommer till skolan är det i dag näst intill omöjligt att klara sig utan denna teknik.
        Ålidhemsskolan i Umeå slog upp sina nya dörrar i januari i år. Här är allt nytt och fräscht och i nästan alla klassrum sitter en interaktiv whiteboard som kan användas som skärm direkt från den bärbara datorn eller som vanlig whiteboardtavla. Eleverna har inte egna datorer men det finns lättillgängligt och hela byggnaden har trådlös uppkoppling som alla har tillgång till.  
        Margaretha Forss Torstensson är skolans lärare i hem- och konsumentkunskap och just nu handlar undervisningen i nian om konsumtion. Hon har varit lärare i många år och upplever att postorderfrågan berörs allt mer eftersom vi konsumerar i större utsträckning på nätet. Det finns en stor likhet mellan postorderkataloger och internet men internet skiljer sig när det kommer till utbud och säkerhet. Det finns miljontals leverantörer att handla av via nätet världen över och lika väl som att ge eleverna trygghet i övriga livet, gäller det att ge dem en bra grund för internetkonsumtion. Det är en fin balans mellan kontroll och kunskapsförmedling och Margaretha Forss Torstensson är av den typen som inte vill kontrollera.
   ­– Hittar de olämpliga sidor på internet under lektionstid så kommer de att hitta det på fritiden.

Hon vill att hennes elever ska känna att internet är spännande och fullt av möjligheter, inte farligt och förbjudet. Allt som vi har nytta av i den fysiska världen har vi nytta av i internvärlden.
   – Jag har provat på mycket i mitt liv, och allt har jag nytta av på ett eller annat sätt, det är något jag försöker förmedla till eleverna, säger hon.
        Margarethas Forss Torstenssons elever håller på att lära sig att ta hand om sin ekonomi på ett mer ansvarsfullt sätt och den här dagen ser de en film på den interaktiva tavlan. Den handlar om en tjej som försatt sig i stora skulder på grund av kreditköp, något som är lätt att göra på internet.
        De flesta internetbutiker skickar faktura och det är lätt att skjuta betalningen på framtiden, eller att delbetala varan. Köper man något som skickas från till exempel USA måste man lägga på en tullavgift som sällan anges i prisinformationen. Och hur gör man om varan är trasig när den kommer från exempelvis Tyskland? Margaretha Forss Torstensson har upplevt just detta och vet att det kan vara mycket besvärligt.
   – Jag tar ofta exempel från mitt eget liv och mina egna erfarenheter, men jag vill gärna också att eleverna berättar om sina upplevelser. Eleverna ska uppleva i stället för att jag ska tala om direkt hur det är, säger hon.
        Att uppleva är lättare att göra med dator och interaktiva tavlor än med undervisning direkt från läroböcker. Eleverna i nian har inte börjat handla så mycket på internet på egen hand men det är något som ligger nära till hands när ekonomin ska planeras mer självständigt.

Elza Dunkels är forskare vid Umeå universitet och kom för ett par år sedan ut med en avhandling som undersöker barns strategier på internet, ”Bridging the distance: children’s strategies on the internet”. Våren 2009 kom också en populärversion av avhandlingen ut i bokform, ”Vad gör unga på nätet?” där Elza Dunkels bland annat ger tips till vuxna hur de ska förhålla sig till sina barns datoranvändande. Den används bland annat som lärobok på lärarutbildningen, av föräldrar och av psykologer.
        Det var för tio år sedan, när Elza Dunkels jobbade på lärarutbildningen, som hon började fundera över bristen på kunskap om hur unga faktiskt använder nätet.
   – Vi vuxna hade många åsikter om det, samtidigt som eleverna i skolan ofta kunde mer. Ofta var de vuxnas inställning att internet är farligt och en plats där risken är stor att bli lurad, säger Elza Dunkels som själv har fyra barn.
        Hon började med att prata med dem, som då var mellan sju och femton år. Hon upplevde att barnen själva inte alls kopplade ihop internet med fara eller bedrägerier och forskade därför vidare men hittade inget material som kunde styrka varken det ena eller det andra.
   – Jag ställde mig frågan om vi bara kan tycka och tro, utan att ta reda på fakta, säger Dunkels.
        Hon pratar om internet som ytterligare ett världsrum, någonting som sällan skiljer sig från den fysiska världen.
   – I dag pratar människor om att spela offline-poker, säger hon.
        Elza Dunkels tycker inte att barnen ligger i specifik riskzon för att blir lurade i samband med konsumtion på internet. Hon hör oftare att vuxna råkat illa ut.
   – När man handlar på nätet finns andra risker än i fysiska butiker. Det kan vara varor som inte skickas eller är trasiga. Det finns också en risk när man betalar med kreditkort, vilket många gör, säger hon.
        Att lämna ut uppgifter om kortet, som man gör när man köper något på internet, innebär att andra kan få tag i siffrorna och då också handla på detta kort. Hon tycker att det är bättre att lägga upp ett så kallat PayPal-konto eller ha ett speciellt kontokort där bara den aktuella köpesumman finns.
   – Konsumtion på internet är återigen en naturlig del av ungas vardag, det är inte något de ser som annorlunda eller konstigt, men det är klart vi ska göra dem medvetna om riskerna, säger Elza Dunkels.