Inför nya lyan

Det är såphalt i backarna mellan husen i bostadsområdet Hässleholmen. En av killarna i klass 9 F, Rebaz Ali, erbjuder mig artigt sin arm som stöd.
   – Men trillar inte du? frågar jag när jag ser hans fötter beklädda med tunna röda skor.
        Hem- och konsumentkunskapsläraren Eva Alsin svarar snabbt och bestämt, innan han själv hinner:
   – Nej, han trillar inte, han är fotbollsspelare med jättebra balans!
        Vi är på väg till en av det allmännyttiga fastighetsbolaget AB Bostäders lägenheter som står tom enbart för att kunna visas gruppvis för alla nior på Bodaskolan. Det är en uppsluppen stämning, halva klassens killar och tjejer ser fram emot att komma från skolan en stund och ut i verkligheten.
        Väl framme i trerummaren berättar Elisabet Tornberg, lärare i hem- och konsumentkunskap, om allt som man bör tänka på när man får sin första lägenhet. Hon pekar på en vägg och frågar:
   – Vad tror ni har hänt här om ni jämför med den motsatta väggen?
   – Kanske smalare tapeter, säger en av tjejerna.
   – Det är en person som inte kan tapetsera som har gjort det här. Man måste slipa ner fogarna på den gamla tapeten, annars syns de igenom. Det är bra om man kan tapetsera innan man börjar göra det. En sådan här vägg måste man återställa när man flyttar, det måste man tänka på, berättar Elisabet Tornberg.  

Hon fortsätter att berätta om hur häftmassa skadar tapeten och tipsar om att det är bättre att använda tavelkrokar. Eleverna tittar och funderar.
        Elisabet Tornberg berättar om hur man luftar element, frostar av kylskåp, att man inte ska ha för mycket vatten när man tvättar linoleumgolv och mycket annat man bör tänka på.
        Det blir lite oroligt och pratigt, några av tjejerna tappar koncentrationen, men hittar den snabbt igen när läraren frågar:
   – Varför ska man ha en hemförsäkring?
   – För sina grejor om det börjar brinna, svarar en av dem snabbt.
   – Ja, och en försäkring är även ett skydd mot vattenskador och om man får inbrott i lägenheten. Hemförsäkring är bra när man flyttar hemifrån, berättar Elisabet Tornberg vidare.
        Hela gänget tar sig ut i det lilla köket. De sitter på diskbänkar, på golvet och lutar sig mot spisen och mot varandra. Trångt, men bra stämning. Elisabet Tornberg berättar en historia om en hyresgäst som hällt kaustiksoda i diskhon, eftersom det var stopp i avloppet.
   – Det blev inte bättre, utan man fick ringa efter en rörmokare. Han kom, men fick inte reda på att kaustiksoda använts, utan stoppade ner händerna i rören. Han fick blåsor och kraftiga brännskador på både händer och armar.
        Den dramatiska berättelsen får ungdomarna att reagera och diverse utrop hörs från flera. Säkert kommer historien att stanna i minnet på många av dem.
        Jag lämnar lägenheten tillsammans med Titti Häggström, också lärare i ämnet, med målet AB Bostäders kontor i andra änden av bostadsområdet. Nu finns inga unga fotbollsspelare med bra balans att luta sig mot, men vi klarar oss ändå helskinnade över den knöggliga isen. Utanpå trevåningshusen hänger många parabolantenner som vittnar om att de boende kommer från andra delar av världen.
        Vi går förbi en hyresgäst som står i dörrhålet till sin uteplats, en kvinna med traditionell romsk svart kjol och en ryschig blus till. På en av gångbanorna träffar vi tre ryggsäcksförsedda pojkar i tioårsåldern som pratar ett för oss främmande språk med varandra.
        Den andra halvan av klass 9 F sitter samlad vid ett stort bord på fastighetsbolagets kontor. Framme vid duken med en Power Point-presentation står Sören Rylander, som arbetar på fastighetsbolaget.
   – Jag känner mig som en försäljare. Titta här allt ni får för hyran! säger han.
   – Det är faktiskt bra! säger Egzona Hasani, en av tjejerna, spontant.

Sedan tio år tillbaka har Sören Rylander varje termin samlat nior för att berätta om rättigheter och skyldigheter man har som hyresgäst. Det är mycket att tänka på som kanske är självklart för vuxna, men nytt för de unga.
Vid bordet sitter också Eva Alsin, som tillsammans med Sören Rylander är initiativtagare till upplägget. Eleverna är engagerade och frågar om allt mellan himmel och jord.
   – Har man skyldighet att ha garage till sin bil, frågar en. Jag menar så att man inte ställer bilen varsomhelst i området.
   – Jag förstår hur du tänker, men det är man inte skyldig att ha, svarar Sören Rylander pedagogiskt. Men man får inte ställa bilen hur som helst, då blir det polissak.
        En annan av eleverna frågar varför inte försäkring ingår i hyran.
   – Det tycker jag är en utmärkt idé! Jag tycker att det ska vara så, men det är det inte, svarar Sören Rylander.
        Innan genomgången är avslutad ber Sören Rylander eleverna att säga några viktiga ord som de bär med sig efter stunden på AB Bostäders kontor.  
        Snabbt kommer flera förslag.
   – Det finstilta i kontraktet, säger en kille med ett lurigt leende.
   – Ekonomi, ropar en av tjejerna.
   – Nyckelhålet, ropar en tredje.
   – Bra! Sitt kvar, säger Sören Rylander och försvinner bort en stund. Han återkommer med tygpåsar med AB Bostäders logga på och varsin kortlek åt ungdomarna. De tar tacksamt emot och försvinner sedan ut genom dörren tillbaka till skolan.

Men två av tjejerna, Egzona Hasani och Shanga Konaporshi, är särskilt pratsamma och stannar kvar en stund.
Vad tycker ni om den här sortens undervisning?
   – Jättebra, man lär sig, säger Egzona Hasani.
   – Bra förberedelse för framtiden i stället för att bara kolla i böcker. Vi i vår familj har flyttat från en hyresrätt till en bostadsrätt, så jag har hört en del när föräldrarna har pratat, fyller Shanga Konaporshi i.
Vad tänker ni inför att flytta hemifrån?
   – Det är så mycket att tänka på och jag visste inte så mycket innan, säger Egzona Hasani.
   – Det känns läskigt med så mycket ansvar. Men månadspengen är en bra början, säger Shanga Konaporshi.
        Samarbetet mellan hem- och konsumentkunskapen på Bodaskolan och AB Bostäder startade för cirka tio år sedan. Skolans alla fyra hem- och konsumentkunskapslärare är med på noterna och tycker att man lyckas väl med att föra ut innehållet i boendeavsnittet till eleverna. Sören Rylander berättar att lärarna står för det praktiska och han själv för teorin.
   – Det här sättet att undervisa gör att så många av ämnets perspektiv kommer med, säger Eva Alsin och fingrar på sin flerfärgade sjal i lila toner.
        Kultur kan handla om hur man exempelvis möblerar och vilken mat man äter i hushållet. Sophantering, elanvändning och fjärrvärme kommer in under resurshushållning. Hälsa kan tas upp i samband med matlagning, men också boendemiljö, vädring, städning, tvätt och allergier. Jämställdhet behandlas genom att diskutera arbetsfördelningen i hemmet när man till exempel flyttar ihop som par.
   – Vi vill inte läsa i böcker om det här, vi vill ut och göra det praktiskt. Det här är ett annat sätt att lära sig på, säger Eva Alsin.

Tre av lärarna har arbetat tillsammans på Bodaskolan under många år. De är samkörda och har samma värderingar när det gäller ämnet. De har dessutom turen att ha en skolledning som inser ämnets potential och betydelse för eleverna. Ämnessalarna ligger centralt i skolan, direkt när man kommer in och har elevernas kapprum och personal­rummet som grannar.
        När det gäller konsumentdelen i ämnet finns ett liknande upplägg för eleverna som i boendeavsnittet. De träffar en konsumentvägledare, som är politiskt tillsatt, hos Konsument Borås.
   – Då pratar vi om att till exempel kunna välja en vara. Man ska kunna diskutera och belysa perspektiven i hem- och konsumentkunskapen. Konsumentvägledaren tycker att det är jättebra och är helt med på hur vi jobbar, säger Eva Alsin.

På Bodaskolan samsas barn från villor, lägenheter och bostadsrätter. Skolan har lagt sig i vinn om att blanda barn och ungdomar med olika bakgrund jämnt mellan klasserna. Lärarna är överens om att ledningen är duktig i att integrera. De tycker att skräckexemplet är skolor där eleverna inte har träffat människor från ett annat land.
   – Världen är i vår skola. Dessutom vill vi höja statusen för vårt ämne genom att göra det mer och mer praktiskt. Man ska leta efter känslor, uppleva och känna i vårt ämne, säger Eva Alsin.
   – Vi vill värna om elevers olika sätt att lära sig. Den tysta kunskapen som ska ut i handen, känslan för något, avslutar Elisabet Tornberg.