Otydlig roll för tekniken i skolan

Innan Håkan Ahlbom började på Lärarhög­skolan hade han en klar uppfattning om vad teknik är. På utbildningen hade han en lärare som brann för ämnet och som visade att det är så mycket mer än han anat.
   – Teknik finns överallt och har en sådan bredd. När möjligheten att forska kom slog jag till direkt.
        Håkan Ahlbom är gymnasieingenjör, före detta mjölkbonde och lärare i matematik, NO och teknik. Det var när han hade sommarkurser i teknik för tjejer som han började fundera på ämnet. Kurserna var kul, men vad gav de egentligen? Sedan två år är han en av tolv yrkesverksamma lärare i forskarskolan Teknikutbildning för framtiden, Tuff, som undersöker olika aspekter av teknik­ämnet. Forskarskolan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle och Kungliga Tekniska Högskolan. Deltagarna går forskarutbildning på 80 procent och arbetar i sin skola 20 procent.
        Håkan Ahlbom, som är en av tre från Högskolan i Gävle, undervisar i teknik på högstadiet i Nordanstig i Hälsingland en dag i veckan. Om knappt ett år ska han vara klar med sin licentiatavhandling. Innan dess återstår mycket arbete och många diskussioner med kollegorna.
   – Att ha kvar kontakten med verkligheten är nyttigt, säger han.
        Håkan Ahlboms undersökning handlar bland annat om vilken uppfattning elever i grundskolan får av teknik. Han började med en pilotstudie där han frågade elever i klass 9 om vad de mindes av teknikunder­visningen. Många kom inte ihåg att de haft teknik innan de började på högstadiet.
   – En förklaring är att de får betyg i åttan. De kan mycket väl ha haft teknik tidigare, men läraren har inte talat om att det är teknik eller så har de faktiskt inte haft det. Först på högstadiet får det ett namn.
        Det finns många olika faktorer som påverkar elevernas bild av teknik. Ämnet ser olika ut på olika skolor. På lägre stadier saknar många lärare utbildning. Många högstadier har tekniksalar med verkstadsmiljö och verktyg som plåtredskap och svarvar. Vilket ju påverkar elevernas syn på vad teknik är, påpekar han.
   – Teknik är ett styvmoderligt behandlat ämne. Det gäller att det finns någon som brinner för det och att det ges utrymme för det i skolan.

Både i den gamla och nya kursplanens strävansmål står att elever ska ”utveckla intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor”. Men att definiera vad det innebär att utveckla teknikintresse är komplicerat, tycker Håkan Ahlbom.
         Han frågade niorna om de tyckte att de var teknikintresserade. En elev undrade vad han menade med teknikintresse.
   – Jag som varit så säker på vad jag menade måste börja tänka på vad jag egentligen tyckte.
        En annan elev svarade ”Jo, visst är jag teknikintresserad. Jag håller på med datorer och mobiltelefoni.” Men betyder det att man är intresserad av tekniken eller användandet? En kille som inte tyckte att han var teknikintresserad satte Håkan Ahlbom på spåret. Till saken hör att killen hade sökt till fordonsprogrammet och ägnade stor del av sin fritid åt att laga gamla bilar. Trots det ansåg han sig inte teknikintresserad, eftersom han inte var så intresserad av elektronik.
   – Det är intressant med tanke på att den bild av teknik som skolan förmedlar kopplas samman med det stoff som används i undervisningen. Jag undrar vem som gett honom bilden av teknik och vad skolan förmedlat. Det är spännande frågor.
        Teknikintresse är ett konstigt fenomen. Man kan verkligen fundera på varför det anses så viktigt, vad det är som ska stimu­leras och hur skolorna löser det, tycker Håkan Ahlbom.
   – Min tes är att teknikintresse är personligt och kontextbundet. Det ser inte likadant ut i Nordanstig och på Östermalm i Stockholm.
        Han brukar roa sig med att fråga personer han möter om de är teknikintresserade och frågade till exempel en sjuksköterska som arbetade med avancerad teknik om hon var det.
   – Hon tyckte inte att hon var det utan såg det ur ett användarperspektiv.

I sin forskning undersöker han också vilka faktorer som gör att studenter väljer en teknisk högskoleutbildning. Än är det för tidigt att dra några generella slutsatser, men en viktig faktor som studenterna framhöll var ”personligt intresse för teknik”. Väljer man Högskolan i Gävle spelar tillgängligheten roll. Orten är viktigare än lärosätet, berättar Håkan Ahlbom.
        Han frågade även högskolestudenterna om deras bild av teknikundervisningen i grundskolan och de gav i princip samma svar som niorna. Kom de ihåg något så var det från högstadiet och att de till exempel byggt en bro, men de kunde inte säga att den gett en högre förståelse eller allmänbildning. Studenterna kunde inte säga att undervisningen i teknik påverkat valet av en teknisk utbildning.
   – Teknikämnet tillskrivs ofta en stor betydelse för att man ska välja en teknisk utbildning. I själva verket kanske det inte har någon betydelse i den form det har nu. Om det viktigaste syftet med ämnet är att vi ska få elever som är tekniskt allmänbildade, kan det kanske inte samtidigt stimulera till högre tekniska utbildningar. Det är olika saker.