Låter barnen visa vägen

Från Fritidspedagogik 2015-08-06 12:40

– De anpassningar vi gör för barnen med hörselnedsättning är bra för alla barn, säger Johanna Melin, fritidspedagog på Alviksskolan i Stockholm.

Hon och kollegan Maria Johansson arbetar med barn i årskurs två i en av Alviksskolans hörselklasser. I arbetslaget jobbar sammanlagt sex pedagoger med 17 elever. Alla är inte med i klassen samtidigt, men de finns med barnen hela dagarna både på lektionerna och på fritids. Skola och fritidshem delar också lokaler. Maria och Johanna har följt eleverna sedan de började i förskoleklass.

Alviksskolan har lagt ribban för tillgänglighet högt. Inte så konstigt kan tänkas eftersom skolan har många elever med nedsatt hörsel. För tio år sedan byggdes nya lokaler för eleverna i f–3. Tidigare hade de gått i en annan byggnad i området, men där var ljudmiljön inte särskilt bra. Bromma flygplats ligger nära och varje gång planen lyfte eller landade fick samtalen avbrytas. Nu har akustiken det som krävs. Alla rum har hörselslingor som barnen kopplar upp hörapparaterna mot. Ljussättningen är anpassad för att göra det lätt att läsa på läppar och se teckenspråkstecken. Möblerna är tillverkade av trä eftersom stålrör riskerar att störa ut hörselslingorna.

– Det är stor skillnad. Tidigare störde slingorna ut varandra och barnen hörde vad som sades i de andra klassrummen, berättar Maria Johansson.

Lokalerna, den fysiska miljön, är avgörande för hur tillgänglig fritidsverksamheten kan bli, anser Johanna Melin. På Alviksskolan är alla rum möblerade så att barnen kan se varandra, eftersom fritidspedagoger och lärare använder stödtecken när de pratar med barnen. Antingen sitter barnen i ring eller så är bord och stolar placerade i hästskoform. Talad svenska är första språket i hörselklasserna, men stödtecknen underlättar för många av barnen. Elever som är döva har extralektioner i teckenspråk. Skolan har döva, hörselskadade och hörande pedagoger anställda.

Den pedagogiska och sociala miljön är minst lika viktiga pusselbitar för att eleverna ska komma till sin rätt. Ofta delar fritidspedagoger och lärare klassen i mindre grupper.

– Det gör vi för att det ska bli social tillgänglighet. Barnen ska höra vad som sägs i rummet så att de kan delta i det vi gör, säger Johanna Melin.

– Ja, tillägger Maria Johansson, det är både utifrån ett hörselpedagogiskt behov och för att barnen också har andra funktionsnedsättningar.

I hörselklasserna går barn som förutom sin hörselnedsättning också kan ha neuropsykiatriska diagnoser, allergier eller fysiska funktionsnedsättningar. Det spelar egentligen ingen roll varför barnen behöver en liten grupp eller tydlig kommunikation, menar Johanna Melin. Barnen har nytta av en genomtänkt och tillgänglig pedagogik av flera skäl.

– När vi använder tecken som stöd blir kommunikationen tydligare och när vi sitter så vi ser varandra ökar barnens koncentration, säger hon.

Pedagogerna på Alviksskolan har lärt sig genom åren att det går att göra allting mer tillgängligt. De träffar elever med funktionsnedsättning varje dag. De känner familjerna väl och försöker möta barnen utifrån var de är och vad de behöver.

Illustration: Moa HoffSkollunchen är ett annat exempel. En del elever har svårt att äta viss mat av andra skäl än religion eller allergi. Här har skola, fritidshem, föräldrar och skolkök hjälpts åt för att eleverna ska kunna äta sig mätta även om de inte klarar av att få i sig det som serveras.

– Det är en typ av anpassning vi gör för att skollunchen ska bli tillgänglig, säger Johanna Melin.

– Det är samma sak med mellanmålen. Vi ser till att alla får något att äta men det kanske inte ser lika ut för alla. Vi har kommit överens med en del av familjerna om att servera något annat för att barnen ska få i sig mellanmål, säger Maria Johansson.

Hallen där alla barn kommer in och går ut har de fått tänka till kring ur många infallsvinklar. Barn med rörelsehinder kan behöva mer plats och barn som lätt störs av andra behöver en avskild plats.

– En hall kan bli väldigt trång och då gäller det att hitta lämpliga platser till barnen. Ibland kan man lösa det med att några barn går lite före eller efter de andra, säger Johanna Melin.

Plötsligt förändras spelplanen. Och då är det helt nya lösningar som behövs.

– Det kan vara något som händer hos barnet eller i familjen som gör att det måste till en förändring för att det ska fungera igen. Ingenting är konstant. Vi måste vara lyhörda, säger Maria Johansson.

Barnen är själva en del av att öka tillgängligheten på skolan, de gör olika övningar tillsammans. En går ut på att de ska tänka på vad som hindrar dem när de går in från rast. De markerar med rött, gult och grönt var de tycker det är svårt att ta sig fram i skolan – och var de känner sig otrygga. Alviksskolan kopplar samman tillgänglighet och trygghet. Skolan har förändrat platserna där barnen tycker det är otillgängligt och otryggt, eller sett till att det finns fler vuxna där.

Är det svårt att göra tillgängligt, tycker ni?

– Många gånger sitter barnen själva inne med hur de vill ha det och vad de behöver. Man ska inte glömma bort dem, säger Maria Johansson.

– I en otillgänglig miljö kan en funktionsnedsättning innebära stora begränsningar. Men i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsättningen begränsar alls. Det är det man vill att barnen ska få med sig, säger Johanna Melin.

Verktyg för bättre tillgänglighet

Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett webbaserat värderingsverktyg som hjälper skolor att kartlägga sin verksamhet med tillgänglighetsglasögon. SPSM har tillsammans med Handikappförbunden tagit fram lärmaterialet DATE. Det är en handledning för lärare om likabehandling – med lektionstips och övningar om den fysiska, sociala och pedagogiska miljön i skolan. DATE vänder sig till elever i skolår 4–9. Ett liknande material är på gång för förskolan, f-3 och gymnasiet.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter