Ettor, nollor – och lärare!

Från Fritidspedagogik 2015-07-12 23:05

Vartannat jobb inom tjänstesektorn kommer att försvinna, enligt nya forskarrön. Men både lärare och fritidspedagoger ser ut att bli vinnare i den digitala tidsåldern.

Digitaliseringen kommer sannolikt att leda till ökad arbetslöshet, då både rutinmässiga och mer kvalificerade jobb ersätts av digital teknik.

Detta dystra budskap är slutsatsen som ett forskarlag i Oxford, med Carl Frey och Michael Osborne, nyligen drog. Forskarlaget visade att datorer förväntas ersätta mänsklig arbetskraft i allt snabbare takt och i allt större utsträckning de närmaste åren. Hittills är det främst rutinjobben som har automatiserats. Nu står allt fler kvalificerade yrken på tur att halshuggas i den digitala revolutionens giljotin.

Dessa färska forskarrön har granskats och översatts till svenska förhållanden av Stefan Fölster på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning. Han är adjungerad professor i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan. Slutsats: 53 procent av dagens jobb i Sverige försvinner inom 20 år.

Procentsiffran bygger på en databas som i detalj kartlägger arbetsmomenten för varje yrke. Sedan har dataexperter bedömt hur snabbt dessa arbetsmoment kan komma att datoriseras, förklarar Stefan Fölster.

– Ny teknik kan i olika utsträckning komplettera arbetskraft, vilket var vanligt under den industriella revolutionen, eller ersätta den, vilket är vanligare nu. En skrämmande, men inte orimlig tanke är att datorer så småningom kan det mesta bättre än människor. Datorer som gör sitt intåg de närmaste åren kan mycket som vi trodde att bara männi­skor klarar av. På många sätt är det bra. Men ett bekymmer är att många människors humankapital kan förlora sitt värde. Det kan bli en fortsatt besvärlig omställning där vissa grupper får allt svårare att komma igen på arbetsmarknaden, säger han.

Faktorerna som avgör vilka yrken för välutbildade personer som riskerar att bli överflödiga och därigenom utkonkurrerade inom 20 år är de så kallade sju flaskhalsarna: fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala samt omtanke om andra människor. Dessa sju faktorer kännetecknar arbetsmoment som dataexperterna bedömde som svårare att ersätta med teknik.

Det är just den sociala rollen som gör lärare och fritidspedagoger så väl rustade för det digitala paradigmskiftet, menar Stefan Fölster.

– En hel del av lärarnas nuvarande arbetsuppgifter kan nog automatiseras. Men eftersom den sociala rollen är viktig så kommer nog de automatiserade uppgifterna att ersättas av andra moment, i bästa fall med mer tid till eleverna. Denna effekt uppstår också för att skolan är anslagsfinansierad. En effektivisering leder inte till att anslagen eller personalen måste dras ned.

Risken att fritidspedagogers uppgifter automatiseras bedömer han som obefintlig. ”Katederundervisningen” ersätts åtminstone delvis av ”flippade klassrum” och digitalt material.

– En del föreläsningar kan automatiseras genom inspelade föreläsningar och digitalt material som företag som Schoolido eller Studi nu producerar. Sådana program underlättar också för läraren att se hur det går för enskilda elever. Därutöver finns många administrativa uppgifter i skolan som skulle kunna datoriseras bättre.

Även om studien har 20 år som tidsperspektiv ligger den digitala tidseran mycket närmare i tiden för lärare och fritidspedagoger. I den digitala tidsåldern förskjuts lärarens roll mer till handledare. När läraren i mindre utsträckning behöver tala inför hela klassen blir det mer tid att hjälpa eleverna individuellt. Vidare ska internetbaserade lösningar underlätta för föräldrarna att följa med i barnens utveckling i skolan (även skolk), vilket ska underlätta dialogen om skolarbetet, framhåller han.

– Lärarens nya roll kan bli mycket lättare och samtidigt ge bättre kvalitet. Ett viktigt aber är emellertid att de nya teknikerna måste utprövas systematiskt, med kontrollgrupper. Det bör inte bara bli modevåg av det, utan digitaliseringen i skolan bör införas evidensbaserat.

För lärare som arbetar på fritidshem blir förändringen sannolikt inte fullt lika stor. Sändare på barnen kan öka säkerheten och flera verktyg kan tänkas för att föräldrar ska kunna följa med barnens utveckling. Avgörande är att inte trampa på några integritetskränkande minor, menar han.

– Fritidshemmen kommer att ha ett stort utbyte av digitala hjälpmedel. Vissa kommer att utmärka sig genom att lära ut olika dataprogram. Men jag tror att många föräldrar kommer att värja sig mot det och ändå föredra dagens mer sociala lekar, säger Stefan Fölster.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter