Sug efter det vetenskapliga

Från Fritidspedagogik 2013-06-04 20:40

Enkät. Var är böckerna? Forskningen? När Mittuniversitetets lärarutbildning fick examenstillstånd för grundlärare insåg de hur lite forskning det finns på fritidshem. Så de drog i gång egen forskning.

Illustration: Saga Bergebo

Formuläret är flera sidor långt. Det innehåller dels en massa kryssa-i-frågor där man ska gradera, till exempel i vilken mån man trivs på sitt arbete och hur samarbetet med skolan fun­gerar. Men det finns också en rad bredare frågeställningar som man ska formulera sig kring själv: Vem ansvarar för lärmiljön på ditt fritids? Hur ser ditt ledarskap ut i lärmiljön? Hur vill du att ditt ledarskap ska se ut? Vilken typ av kompetens behövs hos personalen för att skapa goda lärmiljöer på fritids? Och så vidare.

Men att det tar en lång stund att fylla i enkäten har inte varit avskräckande. Av de 11 000 personer som nåtts av den, via Lärarförbundets mejllistor, har redan nära hälften svarat. Och fler ska det bli, hoppas den forskargrupp vid Mittuniversitetet som leder undersökningen och som består av två adjunkter och tre forskare. Jag träffar fyra av de fem i ett rum i universitetets lokaler i Härnösand, där lärarutbildningen än så länge är stationerad. Inom ett par år flyttar den till Sundsvall.

Mittuniversitetet fick sitt examenstillstånd för grundlärare för två år sedan.

– När jag satt och jobbade med ansökan insåg jag hur lite litteratur det fanns på området, säger Marie Frykland, universitetsadjunkt.

Hon pratade med sin kollega Assar Hörnell som just hade varit på en nätverkskonferens med andra lärosäten där många hade uttryckt förtvivlan över att det fanns så lite litteratur.

De två kom fram till att de måste göra något åt saken.

– Eftersom vi hade en docent i pedagogik som är världsledande när det gäller lärstilar vände jag mig till henne, säger Marie Frykland och ler mot denna docent, Lena Boström, som skrattar till och mildrar omdömet:

– Jag är nog ledande i Sverige.

Lena Boström, som sett att det fanns en forskningslucka vad gäller fritidshem som lärande arenor, nappade genast på idén och drog in två forskarkolleger: Staffan Löfquist, lektor i statsvetenskap, och Göran Bostedt, som är docent i samma ämne och ordförande i universitetets lärarutbildningsråd.

När så lärarutbildningens kollegium diskuterade vilken forskning som skulle satsas på, kom de fram till att prioritera fritidshemsforskning.

– Det betydde att vi som har disputerat kunde lägga våra forskningsmedel på det, säger Göran Bostedt.

Vad skulle de då satsa på?

– Vi började titta på olika områden och tänkte börja i liten skala, säger Marie Frykland. Men sedan kom Staffan Löfquist med genidraget att vi skulle göra det hela stort och brett direkt.

Så beslöt de sig för att prioritera tre områden från sin långa inventeringslista: lärmiljöer, fritidslärares ledarskap och barn med behov av särskilt stöd. Tillsammans satte de ihop den omfattande enkäten.

– Ju längre enkät desto större är förstås risken för bortfall, säger Göran Bostedt. Men vi bedömde att det var värt den risken, eftersom det också var en styrka att den var så bred och täckte så många områden, så den går att bearbeta på många olika sätt.

Innan enkäten skickades ut lät de studenter ta med sig den på VFU, verksamhetsförlagd utbildning, och samla in svar den vägen.

– De märkte ett väldigt engagemang, så då kände vi att vi var på rätt väg, säger Marie Frykland.

Studenterna studerade också lärmiljöerna på plats och tog bilder, material som gruppen tänker komplettera enkäten med.

– De som går ut på VFU senare i vår och i höst ska få fortsätta med det, säger Marie Frykland.

Enkäten skickades alltså ut via Lärarförbundets mejladresslistor och nådde därmed större delen av landets fritidshemspersonal.

– Gensvaret var enormt! Flera ringde och sa att de blivit så glada över att få vara med, berättar Lena Boström.

Några personer frågade till och med om de fick fylla i enkäten trots att de inte längre jobbade på fritids, eftersom de tyckte det var så viktiga frågeställningar.

– Ja, säger Lena Boström, det gör ju att vi kan utläsa resultat ur både teoretiskt och praktiskt perspektiv.

Av de 11 000 personer som nåddes av enkäten svarade alltså långt fler än de hade vågat hoppas; 4 500.

– Vi hade troligen tyckt det varit fantastiskt även om vi fått in 2 000 svar, säger Assar Hörnell.

– Men vi hoppas på ännu fler när vi går ut med en påminnelse snart, säger Marie Frykland.

– Det finns verkligen ett djupt engagemang, säger Assar Hörnell. När de beskriver bra verksamhet märks det att de är stolta, och de som uttrycker att det är tufft, med för lite personal, dåliga lokaler och så, vill så gärna förbättra.

De som fyllt i enkäten har också varit ivriga att få ta del av resultaten, inte bara för att se svaren på varje fråga.

– Det finns ett sug efter vetenskaplig kunskap och de känner sig stolta över att få vara med och bidra till kunskapandet, säger Lena Boström. Så det känns förstås lite tråkigt att säga att det tar tid med forskning.

Men de första delresultaten räknar hon och de andra ändå med att kunna presentera i tre artiklar i juni, i samband med den europeiska konferensen Elsin i Danmark. Artiklarna kommer att handla om lärmiljöer allmänt, pedagogernas åsikter om lärmiljöerna och om vad de tycker om ledarskapet i lärmiljön.

– Efter det kan vi se åtminstone sju-åtta andra teman som vi bör granska utifrån vårt material, säger Lena Boström.

– Vi har en lång lista på områden vi vill fortsätta med, så om vi bara hade medel till det skulle vi kunna hålla på i många år, säger Assar Hörnell.

– Jag hoppas nog att vi kan få ihop en bok så småningom, säger Göran Bostedt.

Men än så länge vill de inte säga något om de svar de hittills fått in.

– Jag är rädd att jag skulle låsa mig om jag börjar kommentera resultaten redan nu, säger Göran Bostedt.

– Det man kan se är att de har uttryckt mycket, säger Marie Frykland och berättar att många inte nöjt sig med de rader där frisvaren skulle rymmas, utan fyllt på med extra text.

– Det kommer att ta flera år att analysera allt, säger Lena Boström.

Att de fem har både praktisk och teoretisk bakgrund är en tillgång för studien, tycker de allihop. Assar Hörnell och Marie Frykland har det praktiska perspektivet, som inte minst låg till grund för vilka frågor som skulle finnas med i enkäten, medan de tre forskarna kan ta det hela till en vetenskaplig nivå.

– Vi korsbefruktar varandra, säger Lena Boström.

– Eftersom vi är en grupp står det inte heller och faller med en enskild person, säger Göran Bostedt. Det är en styrka i sig.

Samarbetet med studenter är också viktigt.

– Att de redan nu får betrakta verksamheten ur ett forskningsperspektiv tror jag har stor betydelse när de börjar jobba. Den intellektuella nyfikenheten, förmågan att analysera och reflektera kommer de att ha nytta av då, säger Göran Bostedt.

– Och så blir det säkert lättare för dem att skriva sitt självständiga arbete under sista terminen, säger Marie Frykland.

Gruppen hoppas förstås också att satsningen ska locka både doktorander och studenter till Mittuniversitetet, som för övrigt är det enda lärosäte i landet som ger utbildningen på distans.

– Det budskap vi skickar ut till studenterna är ju att jobb på fritidshem inte bara är omsorg, utan att det också är en verksamhet som kompletterar skolan, genom andra sätt att jobba med lärandet, säger Marie Frykland.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter