Förklara och beskriv – men i ord!

Från Fritidspedagogik 2012-09-21 12:55

Kursplan. Genom att borra i begrepp och kunskapsområden har Ingrid Bardon och Cecilia Larsson varit med på den långa resan, till ett färdigt förslag till kursplan.

Redan 1984 kom Program för innehåll i fritidshemsverksamheten , en skrift som facket stod bakom. Som titeln anger var avsikten att i ord beskriva vad fritidshemmet kunde komplettera hemmet och skolan med. Sedan dess har diskussionen fortgått om behovet av att kunna förklara och synliggöra verksamheten, dels som stöd till fritidspedagogerna/lärarna själva, och dels till skolledning och beslutsfattare. Stödmaterial och styrdokument av skilda slag har visserligen fortlöpande publicerats genom åren, både från facket och från myndigheter, men det har inte varit nog.

När så Skolinspektionen för ett par år sedan konstaterade att fritidshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten, tog Lärarförbundet saken i egna händer och skrev ett förslag till Kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna. Utbildningsministern fick det i mitten av mars.

Finns det då en motsättning mellan lek och lärande? Nej tvärtom, säger nog de flesta. Det ena ger det andra. Men vad barn lär sig på fritidshemmet är en fråga som ständigt återkommer. Vi har alla våra föreställningar om vad och hur vi lär oss saker och ting, vilket skapar bilder, men också nidbilder. Det kan lätt bli diskussion om begrepp som är laddade eller belastade av historien.

Nu kommer, kanske för vissa, ett typiskt sådant ord: en kursplan.

Därför träffar jag Cecilia Larsson och Ingrid Bardon, två i gruppen som varit med och skrivit förslaget. Dessutom är de veteraner, kan mycket inom det fritidspedagogiska område. Båda är utbildade fritidspedagoger för ”många herrans år sedan” och har arbetat i verksamheten samt fackligt. Vi sätter oss i den gamla Tändsticksfabrikens sammanträdesrum där Lärarförbundets lokalavdelning i Jönköping huserar, och frågan är varför det behövs en kursplan?

– Att förtydliga innehållet har det funnits behov av länge, kanske de senaste 20 åren. Det handlar om att ge alla elever en likvärdig utbildning, en styrning som är kopplad till hela dagen. Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i fritidshem tappade bort innehållet i verksamheten och har inte räckt till. Dessutom har de främst varit riktade till huvudmännen, säger Cecilia Larsson, ordförande i Jönköpings lokalavdelning och ledamot i Lärarförbundets styrelse.

– Diskuterat har vi gjort länge! Viljan att få det på pränt har också funnits länge. Det aktualiserades när utbildningsanordnarna skulle formulera fritidspedagogik i samband med att de sökte examensrätt för grundlärareutbildning till fritidshem. Från början var jag lite skeptiskt, jag tänkte vad kan en kursplan tillföra? Men den visar än tydligare att fritidshemmet är minst lika viktigt som den obligatoriska skolan, säger Ingrid Bardon, lärarutbildare vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Trycket från medlemmarna i Lärarförbundet har också funnits länge. Fritidspedagogerna/lärarna har efterfrågat, och längtat efter, ett dokument som formulerar vad verksamheten i fritidshemmen bidrar med för elevernas möjligheter att utvecklas. Cecilia Larsson är stolt över att fått ha vara med hela vägen till ett färdigt förslag till kursplan. Det är en utveckling som, mer än tidigare, gagnar det specifika och meningsfulla innehållet, menar hon.

Allt negativt som har skrivits om skolan har förstärkt vissa belastade ord och påverkat synen på lärare och undervisning. En del unga studenter som går lärarutbildning vill därför inte kalla sig lärare av den anledningen, säger Ingrid Bardon, och menar att det är viktigt att förändra nidbilden av läraren och omvärdera begreppen och förstå skillnaden:

– Det ställs speciella krav på lärarna som arbetar både i skolan och i fritidshemmet. Lärare i fritidshem ger ofta en bild av sig själva som att de lägger mer energi på skolans arbete och fritidshemmet får ta det som blir över. Med en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna kan resurser styras och regleras på ett annat sätt än i dag. Dessutom, ur en annan synvinkel, är det faktiskt intressant att skattepengar går till verksamheter utan krav på vad det ger för effekt!

– En kursplan kommer att ställa krav på rektor och beslutsfattare att säkerställa undervisningen för att utveckla verksamheten. En förutsättning för en större likvärdighet. Det är därför det är viktigt, men till skillnad mot skolans övriga kursplaner finns inte några kunskapsmål. Däremot är den kopplad till målstyrda processer som stärker eleverna att uppfylla målen. Och vi hänvisar i förordet till EU-kommissionens nyckelkompetenser som utgångspunkt för vikten av bra fritidshem. De är vedertagna vilket ger en extra tyngd, säger Cecilia Larsson.

Svårigheterna att sätta ord på det som lite enkelt sägs vara ”görandet” har diskuterats på längden och bredden. Ett görande som är utvecklande, roande och lärorikt, som är själva kärnan i verksamheten. Det syns jämt i vardagen, på varenda fritidshem, men sällan i texter. Det kallas ibland för osynlig kunskap eller tyst kunskap. Båda menar att precis om tidigare kommer innehållet i den fritidspedagogiska verksamheten hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen i skolan. Där är det ingen skillnad. Innehållet är det centrala, men precis som med alla andra kursplaner kommer även denna att skapa behov av kompetensutbildning.

Var det självklart att kursplanens titel skulle vara de fritidspedagogiska verksamheterna och inte fritidshem?

– Ja, det är viktigt att det är ett vidare begrepp och inte bara hänvisar till fritidshemmet, som en speciell plats. Verksamheten är ju spridd under dagen och platserna skiftar, säger Cecilia Larsson, och Ingrid Bardon inflikar:

– Rasterna!

Att allt lärande ska vara lustfyllt och med leken som utgångspunkt är givet. Kursplanen handlar om vad verksamheten kan bidra med men däremot inte hur, för det är en del av fritidspedagogernas/lärarnas profession. Utöver detta med styrning vad mer är syftet med kursplanen?

– Detta kursplaneförslag har samma struktur som övriga kursplaner med syfte och centralt innehåll. Syftet avslutas med ett antal långsiktiga mål som beskriver de förmågor som undervisningen i de fritidspedagogiska verksamheterna ska ge eleverna möjlighet att utveckla. Det centrala innehållet pekar ut vad vi ska arbeta med för att ge eleverna möjlighet att nå målen. Så med det kan vi säga att det centrala innehållet är byggstenar som ska förverkliga syftet, förklarar Cecilia Larsson.

Och Ingrid Bardon förtydligar att det står i förslaget till kursplan att verksamheten är kompensatorisk. Med det menas att utjämna skillnader i uppväxtvillkor mellan elever.

– Vi ser och anpassar verksamheten efter individen och kompenserar de behov det enskilda barnet har. Det är inget unikt för det ingår i vårt uppdrag och finns med i läroplanen. Men det är vårt sätt att göra det på som måste kunna läsas och förstås, av oss själva och av andra. Nu har vi formulerat oss!


Kolla!

Läs hela förslaget till Kursplan: Gå in på lararforbundet.se, skriv i sökrutan högst upp till vänster ”kursplan för fritidspedagogik”

Kunskapsområden

Det finns fem kunskapsområden i det centrala innehållet i förslag till Kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna i skolan.

Ett exempel är Social och medborgerlig kompetens som beskrivs på följande sätt:

”Området social och medborgerlig kompetens omfattar undervisning som stärker elevernas demokratiska och sociala fostran, utvecklar elevernas förmåga att hantera konflikter och skapa mellanmänskliga relationer.

 

  1. Upprätta och följa regler: Regel-lekar, spel, Hur regler påverkar individen och gruppen, Hur regler kan skapas tillsammans med andra.
  2. Samarbete och relationer: Att genomföra arbete tillsammans och nå ett gemensamt resultat, Ta hänsyn till andras synpunkter/åsikter i arbete tillsammans, Att jämka ihop synpunkter med andra, Att ge och ta kritik, Roll-lekar, Dataspel/tevespel och den virtuella världen.
  3. Demokrati
    (träning):
    Delta i diskussioner och samtal, Formulera och argumentera för och emot åsikter, Förhandlingar och turtagande, Fritidsråd, Demokratiska principer.
  4. Konflikthantering: Samtal om och analys av konflikter, Strategier för konflikthantering och konfliktlösning.
  5. Ansvar: Att ta ansvar för sina handlingar (fysiska och verbala), Att ta ansvar för andra och för verksamheten, Att ta ansvar för andras och fritidshemmets egendom.”

Historik

1984
Program för innehåll i fritidshem, Sveriges Fritidspedagogers Förening

1985
Pedagogiskt program för fritidshem, Socialstyrelsen

1998
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem, Skolverket

1999
Allmänna råd för fritidshem, Skolverket

2005
När intresse blir kunskap, Lärarförbundet,

2007
Allmänna råd med kommentarer Kvalitet i fritidshem, Skolverket

2011
Lära, leva, utvecklas, Lärarförbundet

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter