Häxor väcker skaparlust

Där ska de agera konstnärlig utsmyckning till sommarens historiska skådespel uppfört av Norrsundets Arbetarteaterförening. Spelet vid namn ”En Djävulens Kona” är baserat på autentiska domstolsprotokoll från slutet av 1600-talet.

Trakten norr om Gävle var hårt drabbad av hysterin under häxprocesstiden. I Ockelbo dömdes 35 människor till döden för samröre med djävulen och flera barn som vittnade om att de hade förts bort hävdade att Blåkulla låg i Hamrånge, endast sex kilometer från Norrsundets skola.

Så när fritids- och bildpedagogen Britta Högberg och hennes kollegor på skolan valde häxprocesserna som tema för årets kreativa projektarbete var det ett val med lokalhistorisk förankring.

– Vi inledde arbetet med att låta eleverna göra tankekartor om vad en häxa är för dem och ge dem i läxa att intervjua äldre släktingar om deras syn på häxor, berättar Britta Högberg.

Släktingarna fick bland annat svara på frågor om vad en häxa är, om de träffat någon häxa och vad en häxa kan göra för något. Sedan fick barnen i grupper sammanställa svaren. Dessutom fick de, också i projektarbetets inledningsskede, läsa och lyssna till berättelser om häxor samt, under en heldag, se på filmer om häxor.

På så sätt fick de en kunskapsgrund innan det var dags för den mer experimentella, kreativa delen av arbetet att ta vid. Den har främst genomförts en timma per vecka på något som på schemat kallas för ”skolans val”-tid. Då arbetar alla skolans elever, från förskoleklass till årskurs fem, i åldersblandade grupper med ett gemensamt tema, i år alltså häxprocesser.

Grupperna har under arbetets gång alternerat mellan fyra stationer där de bland annat har fått göra egna häxrecept och fylla glasburkar med påhittade äckliga ingredienser som maskar, avklippta tånaglar och blodsprängda ögon, tillverkade av allsköns pysselmaterial. De har även fått baka gröna muffins, färgade med karamellfärg, och skriva egna farliga trollformler och häxberättelser. Eleverna har också fått bygga häxhus av papper med klister från en limpistol som dekorativ spindelväv på taken.

I verkstaden, som ligger strategiskt placerad mitt i skolans stora korridor, har Britta Högberg ansvarat för stationen med arbetsnamnet Lera och måleri. Till sin hjälp har hon haft samtidskonstnären Riitta Tjörneryd som fungerat som konstnärlig ledare för arbetet med den avslutande utställningen i hyttan och som inspirerat så väl Britta Högberg som barnen till nya kreativa idéer. Att skolan under en hel termin har kunnat få ta del av Riitta Tjörneryds expertkunskaper beror på att man har sökt, och fått, bidrag från det statliga kulturprojektet Skapande skola.

– För mig har Riittas närvaro inneburit en bekräftelse på att det kreativa arbetet är viktigt för barn. De flesta barn är nyfikna och känner lust. Därför gäller det för skolan att hitta sätt att ta tillvara deras företagsamhet, konstaterar Britta Högberg.

Detta försöker man på Norrsundets skola göra genom att arbeta mycket med entreprenörskap. Nästan all pedagogisk personal har läst en 7,5 poängs högskolekurs i ämnet och eleverna uppmuntras att använda sin fantasi och pröva sig fram när de arbetar. Resultaten läggs sedan fram och visas upp på bänkarna i ateljén.

– Här passerar alla barn. De ser vad de andra barnen har gjort och får själva lust att pröva. Eleverna här är stolta över det som de har gjort och vågar visa upp det, berättar Riitta Tjörneryd.

Hon tycker att det är inspirerande att arbeta med barnen på skolan.

– Finns det något mer samtida att ta del av än barns dagliga verklighet, frågar hon retoriskt.

Ett uppskattat material som använts flitigt under häxprojektarbetet är pappersmassa. Något som gjort att även den elev som för tillfället inte känt sig så kreativ har kunnat hitta en arbetsuppgift – nämligen att mata pappersstrimlaren med papper från klassrummens insamlingslådor. Pappersmassan har sedan bland annat använts till att skapa en två och en halv meter hög häxa samt tre meterhöga svartmålade katter. Katterna bär vackra smycken och åtminstone en är piercad. Ett resultat av att alla arbetsområden har en tendens att växa när lusten till det man gör är stor.

– Med häxan som utgångspunkt har vi både diskuterat trollkarlarnas kaniner och häxornas katter. Och därifrån kom vi in på kattens roll i historien och de egyptiska faraoernas syn på katter. De senare brukade smycka och pierca sina katter och den kunskapen tog barnen med sig när de skapade våra häxkatter, berättar Riitta Tjörneryd.

Vad nästa projektarbete ska kretsa kring är ännu inte bestämt men Britta Högberg nämner barnkonventionen som möjligt tema – kanske med viss inspiration från arbetet med densamma på skolan i Jokkmokk som det gick att läsa om i Fritidspedagogen nummer 2/11. Klart är i alla fall att arbetssättet ska vara kreativt och att skolan gärna fortsätter sitt samarbete med Riitta Tjörneryd.