Hon gör ett lyft

Helga Törnkvizt arbetar som fritidspedagog på Ekhagskolan i Jönköping och har gjort det sedan augusti 2002. Efter några år i yrket kände hon sig sugen på att studera vidare. Idén att söka Lärarlyftet fick hon av en annan fritidspedagog som läste en kurs i livskunskap.

– Jag kollade upp vad som fanns, vad som skulle passa mig som fritidspedagog. Då hittade jag kursen i Jönköping, en kompetensutveckling riktad direkt till oss fritidspedagoger.

Kursen, som är en av Skolverkets köpta kurser inom Lärarlyftet, går under namnet ”Fritidspedagogik i vår tid – barndom relationer och nya medier” på Högskolan för lärande och kommunikation, HLK. Utbildningen är på halvtid och distans och Helga Törnkvizt är den enda som arbetar i Jönköpings kommun, övriga deltagare är från hela södra Sverige.

Eftersom det är en distanskurs sker en stor del av studierna på egen hand. Helga Törnkvizt ger bra betyg till litteratur och upplägg. Men träffarna och samtalen med lärarna och de andra kursdeltagarna är oumbärliga, anser hon.

– Vi läser varandras rapporter, reflekterar och kommenterar. Själv hinner man inte fördjupa sig i alla områden i kursen.

En extra bonus är att kunna utbyta erfarenheter och jämföra olika villkor i kommuner och skolor, att vidga sitt perspektiv.

– Många har arbetat som fritidspedagoger länge och det är roligt att ta del av deras erfarenheter, det blir intressanta diskussioner, säger hon.

Hon uppmuntrar andra fritidspedagoger att söka Lärarlyftet. Själv hade hon inga problem med att få gå kursen – det blev positivt mottaget på den egna arbetsplatsen. Men hon har hört om andra som har fått nej från sina rektorer.

– Jag tycker att man ska kolla upp sina rättigheter ordentligt och inte nöja sig med ett nej. Och så måste man själv vara aktiv och se vad det finns för utbildningar, det är förstås ingen annan som presenterar dem för en, säger hon.

Under kursen har Helga Törnkvizt studerat ”barn och barndom förr och nu”, hur vuxnas syn på barn har förändrats. Hon förtydligar:

– Ofta upplevs barn i dag som ”stökigare” jämfört med förr. Men ansvaret ligger på de vuxna, det är vi som har varit med och skapat situationen och vi vill inte ändra på vårt beteende, det diskuterar jag i min rapport.

Ett annat arbete behandlar begreppet fritidspedagogik och då bland annat hur gruppen används.

– Vi fritidspedagoger kan få kritik för att vi alltid är gruppinriktade, särskilt när det gäller arbete i skolan där det handlar mer om att lyfta den enskilda eleven. Det visar att vi inte har lyckats tydliggöra att vi använder gruppen för att nå individen.

Hon menar att aktiviteten i sig är viktig inom fritidspedagogiken – den är medlet för att nå målet. Som exempel tar hon vanligt, hederligt pyssel i grupp, som att klippa guldstjärnor. Målet är inte att producera snygga stjärnor, målet är samarbete.

– Visst kan man sitta för sig själv och göra guldstjärnor efter instruktioner – men det blir annorlunda att sitta tillsammans. Målet är att träna samarbete i gruppen, till exempel att Pelle och Kalle kan sitta bredvid varandra en stund utan att bråka. Sedan spelar det ingen roll hur guldstjärnorna blir i slutändan.

Helga Törnkvizt upplever att det finns en oro på fritidshemmen över att de har för lite aktiviteter eftersom det är det som syns utåt.

– Veckoplaneringen ska vara full och föräldrar ska få valuta för pengarna. Jag tänker att vi kanske till och med har för många aktiviteter så att vi missar de vardagliga samtalen med barnen. Sådant som man får tankar av efteråt, vad var det jag hörde, hur kan jag använda det här? säger hon.

Viktigast av allt inom fritidspedagogiken är det pedagogiska förhållningssättet och det måste kunna förklaras. Hon saknar en klar definition av vad begreppet fritidspedagogik innebär och saknar forskning och litteratur om området.

– Just att det saknas en definition tror jag kan vara en av orsakerna till den uteblivna lärarlegitimationen, funderar hon och frågar sig samtidigt varför det ser ut som det gör.

– Jag kan tycka att det är lite sorgligt att vi inte har kommit längre än att vi är medvetna om att vi är dåliga på att sätta ord på det vi gör. Kan inte vi själva förklara, kan ingen annan det heller – inte facket, inte politiker, inte andra lärare.

Under kursen har Helga Törnkvizt uppmuntrats till att ta saken i egna händer och just reda ut det här med vad fritidspedagogik innebär. Parallellt med Lärarlyftet arbetar hon på en c-uppsats:

– Om allt går enligt planerna blir den klar till sommaren och genom den försöker jag just förklara begreppet fritidspedagogik.