– Det stämmer att det inte står något specifikt utskrivet om det i måldokumentet som vi använder som underlag för högskolorna. Men alla skolformer, inklusive fritidshemmet, ska tas upp, säger Kristina Englund, projektledare för Rektorsprogrammet på Skolverket.
Hon medger dock att det är mycket möjligt att fritidshemmets verksamhet hamnar vid sidan av utbildningens fokus.
– Om man skulle mäta är det mycket troligt utifrån en större systembild att det är så. Kommunerna prioriterar inte fritidshemmen, rektorerna gör det inte och utbildningen gör det förmodligen inte heller. Men om det verkligen är så kan jag inte svara på för vi har inte ställt den frågan, konstaterar hon.
Under våren kommer en samtalsguide om fritidshemmets uppdrag, kvalitet och utveckling, riktad till pedagoger och rektorer, att ges ut av Skolverket, och Kristina Englund säger att det kanske kommer att kunna användas under ett seminarium för rektorsutbildarna. Något som krånglar till det lite i det här sammanhanget, enligt henne, är att rektorsutbildningen enligt departementsuppdraget ska vara en utbildning på avancerad akademisk nivå.
– Det gör att vi inte kan gå in och detaljstyra utbildningen. Den ska handla mer om teoretiska modeller och om att förstå lagstiftningen än om specifika verksamheter, berättar hon.
En rundringning till de lärosäten som anordnar Rektorsprogrammet visar att det verkar variera hur mycket fokus som läggs på fritidshemmet och dess verksamhet. På Högskolan i Karlstad anger utbildningsledare Birgitta Johansson-Hidén att föreläsarna på utbildningen hela tiden relaterar till fritidshemmets verksamhet medan utbildningschefen på Stockholms universitet, Einar Dahlin, svarar att fritidshemsverksamheten inte tas upp explicit utan bara i den mån som kursdeltagarna själva aktualiserar den.
Det senare verkar även vara fallet i Uppsala där utbildningschefen Lars Svedberg konstaterar att det är kort om tid under utbildningen och att väldigt mycket av det specifika som är rektors ansvar därför hamnar utanför. På Högskolan Dalarna säger utbildningschef Ulf Nytell att rektorsutbildningen är en generell chefs- och ledarskapsutbildning och att man därför inte går in speciellt på någon skolform förutom under deltagarnas inlämningsuppgifter som de kan välja att fokusera på vilken skolform de vill.
Helene Ärlestig, utbildare på Rektorsprogrammet vid Umeå universitet, uppger att föreläsarna berör alla skolformer, inklusive fritidshemmet, generellt och att en del deltagare väljer att göra sina fördjupande studier om fritidshemmet.
Skriv ut
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
