När förslaget till ny lärarutbildning, En hållbar lärarutbildning, kom hösten 2008, tyckte många remissinstanser att ämneskunskaperna riskerade att bli för ytliga. Blivande lärare i grundskolan föreslogs bli treämneslärare, där studenterna skulle studera de tre ämnena 45 högskolepoäng (hp) var, motsvarande en och en halv termin. Flera instanser protesterade, däribland de konstnärliga högskolorna, men det var bara musikämnet som lyckades få igenom sina krav.
I den nya lärarutbildningen som startade denna höst, läser blivande musikämneslärare minst 90 hp musik. Tillsammans med svenska och samhällskunskap räknas det därmed som ett stort ämne på lärarutbildningen.
– Musikhögskolorna förklarade för utbildningsdepartementet att musik inte är enbart ett skolämne utan ett helt ämnesfält, berättar Peder Hofmann, chef på utbildningsavdelningen på KMH, Kungliga musikhögskolan i Stockholm.
– Vi är förstås glada för det, även om det hade varit ännu bättre om till exempel bildämnet också hade blivit ett stort ämne.
En av de stora skillnaderna mot förra lärarutbildningen, är att det nu är mindre valfrihet för studenten.
– Förut kanske det var för stor valfrihet, säger Peder Hofmann; då kunde man läsa kurser bara för att den blivande läraren mer eller mindre tyckte att det skulle vara roligt att undervisa i dem, men ha relativt svårt att få anställning.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting uttryckte önskemål om att lärarna måste ha ämneskombinationer som gör det möjligt att anställa dem, vilket är ett tungt vägande skäl till att det nu är fasta ämneskombinationer på lärarutbildningen.
På KMH finns fyra profiler inom musikämnet: instrumentalspel, kör/ensemble, musikteori samt musik- och medieproduktion. Det sistnämnda finns på estetiska programmet, som är en given arbetsgivare, nu när estetisk verksamhet inte längre är obligatoriskt på gymnasiet. Även musik- och kulturskolan är en given arbetsgivare för många studenter på musikhögskolorna, även om de officiellt inte har något uppdrag att utbilda för den skolformen.
Peder Hofmann tycker att det är en viktig markering att musik blivit ett stort ämne i lärarutbildningen. Men ett smolk i bägaren är att estetisk verksamhet tagits bort som kärnämne på gymnasiet, vilket drabbar eleverna.
– Jag har så många exempel på att estetiska eller konstnärliga ämnen hjälper barn och ungdomar att både skriva, räkna och förstå sammanhang. Jag tror inte att jag behöver utveckla det i den här tidningen.
– Eftersom man visat att man tycker att musik är viktigt genom att göra det till ett stort ämne i lärarutbildningen, borde man visa det i det nya gymnasiet också.
Grundlärare som riktar in sig på arbete med yngre barn, kan välja att läsa ett estetiskt ämne i en termin för att bli behöriga. Peder Hofmann tycker att en termin är för lite, men att det är bättre än ingenting:
– I dag undervisar många lärare yngre barn i musik utan att ha läst en enda poäng musik.
Peder Hofmann menar också att det kanske har funnits en övertro på att de som spelar och sjunger bra också kan undervisa bra i estetiska ämnen.
– Varför skulle de kunna det? Det sker inte med automatik, säger han.
Skriv ut
