Örebro: Det var en jättechock

Högskoleverket avslog nästan lika många ansökningar som det beviljade. Hårdast blev nog beskedet för Örebro.

Sven Landh är akademichef vid Musikhögskolan i Örebro som togs på sängen av beskedet att skolan inte kan ta in studenter till hösten. Inte i teater heller. I alla fall inte som det ut just nu.

– Det var en jättechock måste jag säga, säger Sven Landh.
– Men så här dagen efter har vi försökt samla ihop oss och se efter vad det här handlar om egentligen. Och då ser vi att det mesta vi gör är bra – utom hur universitetet dokumenterar det. Det är alltså själva ansökan det är fel på, säger han.

Att det mest är dokumentationen som fallerar – Högskoleverket skriver till exempel i sitt beslut att kursplanerna för musik och teater är alltför schematiska och kortfattade – ger dock gott hopp.

– Det är ju något vi kan rätta till, säger Sven Landh.
– Det hade varit värre om vi inte haft själva kompetensen.

Men verket skriver också att Örebro har för många korttidsanställda lärare. Och att den konstnärliga kompetensen på teaterutbildningen inte framgår tillräckligt.

– Det måste vi fundera på hur vi ska hantera.

Örebro fick också nej för en rad andra ämnen, som kemi, matematik och engelska. Kanske beror de på att Örebro är en litet lärosäte med färre resurser än de stora universiteten.

– Vi kan inte bara plocka in folk att skriva dokumentation. Men vi får ta till oss att vi skrivit en för dålig ansökan, helt enkelt. Självklart söker vi igen. Vi ger inte upp så lätt, säger Sven Landh.
– Det värsta är de överdrivna farhågor som uppstår – till och med de studenter som utbildas nu undrar om de får gå klart. Men det här har ju ingenting med dem att göra.

Ian Plaude är rektor på Stockholm Musikpedagogiska Institut (SMI), som fick avslag till att få utbilda lärare för årskurs 7-9. Men Ian Plaude säger att han varken är förvånad eller upprörd.

– Vi fick ett väntat besked, kan man nog säga, med ris och ros. Vi sökte mest för att få en vägledning för framtida ansökningsomgångar.

Högskoleverket skriver i sin bedömning att SMI hade alldeles för få heltidsanställda lärare.

– Vi visste nog att vi var underdimensionerade. Slutsatsen är att vi ska koncentrera oss just nu på  vårt uppdrag att utbilda för musik– och kulturskolan, det lär behövas nu när de övriga musikhögskolorna koncentrerar sig på 7-9 och gymnasium.

Uppsala får inte heller utbilda musiklärare till hösten. Högskoleverket skriver att Uppsala har "svag ämnesdidaktisk kompetens" och att "förutsättningarna för en konstnärligt utvecklande utbildningsmiljö i de estetiska ämnena framstår som svaga".

Caroline Liberg är dekan på utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Hon är både besviken och upprörd.

– Vi tycker att vi haft nog så god didaktiskt kompetens i musik som i andra ämnen, där vi fått ja. Det gör att man undrar om bedömningarna varit likvärdiga för alla ämnen, säger hon.

Liberg tycker ansökandet var otroligt stressigt.

– Vi slet som djur för att hinna. Och jag undrar om inte Högskoleverket upplevt samma sak, att det inte funnits tillräckligt med tid. Och jag frågar mig därmed faktiskt också om processen varit rättssäker.

Maj-Lis Sjöbeck, före detta vice dekan vid Göteborgs universitet håller med om stressen. Hela 170 personer var involverade i Göteborg, inte på heltid men av och till, vilket gick loss på "miljoner". Å andra sidan gav den en klar kvalitetshöjning, enligt Sjöbeck.

Att processen var tung, det tycker Högskoleverket också. Beskedet om examensrätter för ämneslärare kom den 18 januari, efter att ha flyttats fram två gånger från den 15 december till 18 januari på grund av tidsbrist.
Jana Hejzlar är projektledare för prövningen av ansökningarna om examensrätter på Högskoleverket.

– Åh ja, en väldigt jobbig process, och man fick väldigt kort om tid. Det var inte så kul under julen. Personalen på Högskoleverket fick julafton ledig, men inte så mycket mer, säger Jana Hejzlar.

Bedömargruppen måste ta ställning till en lång rad ämnen, och flera aspekter på varje. Många fick slita mycket.

– Vi tvingades till exempel klara av fyra intervjudagar varje vecka, plus förmöten kvällen innan. Det blev en del övertid.

Hejzlar är kritisk till tidspressen men samtidigt uppenbart en luttrad realist.

– Det är inte första gången lärarutbildningen ska reformeras från en dag till en annan.

Regeringen litade helt enkelt inte på att valresultatet skulle bli som det blev och var angelägen att sätta igång så många reformer som möjligt, inte bara på detta område. Inget märkligt med det, tycker hon.

– Däremot hade man kanske kunnat bestämma sig för att de nya lärarutbildningarna skulle börja gälla ett år senare, från 2012, i stället. Det hade varit bättre.