Tackla tinnitus i vardagen

Hon fick först tinnitus på det ena örat, efter en kraftig förkylning. Flera år senare slog det bokstavligen till på det andra, av ett kraftigt trumslag vid en djembekurs på Musikhögskolan.

– Jag förstod med en gång vad som hade hänt och blev jätteskraj, säger Barbro Rydin, som är rytmiklärare och tidig­are cellopedagog vid Landskrona Kulturskola.

En läkare lugnade henne med att ”om du verkligen tycker det är roligt att trumma, ska du fortsätta med det – om du har specialutprovade hörselskydd”. Och hon har fortsatt spela, men aldrig utan hörselskydd. Sådana ska alla på Kulturskolan få nu, även de som inte är musiklärare.

– För man vet aldrig i förväg vem som har porslinsöron och vem som tål hur mycket som helst.

När det första örat drabbades, konstaterade en läkare bara att ”det här får du leva med”. Långt senare kom hon i kontakt med Kerstin Dahmén, audionom vid nätverket Artist- och Musikerhälsan i Malmö. Det gav insikten att tinnitus går att lindra, och Barbro Rydin fick bekräftat att flera saker hon hade gjort spontant faktiskt hjälper.

Hon vill till exempel gärna ha ljud omkring sig, ha radion på eller spela musik. När hon ska lägga sig på kvällen sätter hon på klockradion. Inte för att kunna somna, men för att det avleder uppmärksamheten från öronsuset.

Hon har också fått ett par öronproppar med ett entonigt brus i, ”det är faktiskt väldigt behagligt”.

Av en tillfällighet kom hon i kontakt med Qigong, som har blivit hennes främsta sätt att hantera skadan. Den kinesiska träningsformen ger fysisk balans och hjälper bland annat mot muskelspänningar, som förvärrar tinnitus.

Hon har provat akupunktur också, men bara en enda gång försvann öronsuset helt med hjälp av det, ”det var underbart”.

Eftersom kroppen spänner sig vid stress, gör det också tinnitus värre.

Men det är lätt sagt i dagens skolvärld, säger Barbro Rydin, att ”jag måste ha det lugnt – fastän ingen annan har det”.  

– Efter att ha gått på kurs hos Kerstin Dahmén och hennes kollegor har jag förstått att jag hanterar tinn­itus ganska bra. Det finns ju de som har ”en stenkross” i öronen, det är värre. Men det allra tråkigaste är när vi är på vårt sommarställe vid havet, där det är alldeles stilla och tyst – och så susar det i öronen.