Snabblösningar för nyanlända barn

Från Förskolan 2016-03-09 09:52
En del kommuner får ta ett större ansvar när nyanlända barn ska in i förskolan. Brist på lokaler och personal gör att de måste ta till provisoriska lösningar.
Foto: Karl NilssonInom loppet av ett år, mellan 2014 och 2015, kom nästan 14000 nyanlända barn i förskoleålder till Sverige. Det är lika många som bor i hela Arboga kommun eller en tiondel av alla barn som föddes här 2014. Barnen är spridda över hela landet, men det skiljer sig en hel del åt hur många kommunerna tar emot. I nio kommuner var mer än en femtedel av alla barn nyanlända när Migrationsverket gjorde en avstämning i slutet av november medan det på vissa håll inte fanns några alls.

Ljusnarsberg norr om Örebro och öländska Borgholm hade flest i relation till antalet invån­are. Vart tredje barn i åldern 1 till 5 år var nyanlänt i dessa kommuner, som därför jobbar på högvarv för att få fram förskoleplatser och personal. Lena Boking, chef för flera förskolor i centrala Borgholm, förklarar att det i jan­uari handlade om 40 nya barn i hennes förskoleområde. Dessutom ska ytterligare 50 barn ges plats på andra håll i kommunen.

– De får inte plats på de befintliga förskolorna som vi har i dagsläget, säger hon.

För att möta platsbristen har Lena Boking startat två nya barngrupper. En som har verksamhet på förmiddagarna i en inhyrd lokal och en som får hålla till i den öppna förskolans lokaler på eftermiddagen. De lösningarna är möjliga eftersom de nyanlända föräldrarna inte har hunnit komma ut i arbetslivet än, vilket innebär att deras barn endast har rätt till 15 timmars förskola i veckan.

– Vi fördelar tiden så att barn­en går tre timmar per dag. På det viset blir det en kontinuitet och barnen har något att komma till måndag till fredag, säger förskolläraren Christina Fröman.

Hon arbetar på familjecentral­ens öppna förskola som nu får stänga tidigare än vanligt. På eftermiddagarna tar hon hand om en grupp med asylsökande barn tillsammans med en outbildad kollega. På så vis kan kommunen se till att åtminstone en legitimerad förskollärare arbetar med gruppen.

– Vi är två förskollärare som jobbar med de asylsökande barn­en, en på varje plats, och vi får hitta tider för pedagogiska samtal och hur vi ska ut utforma verksamheten på bästa sätt, säger Christina Fröman.

Att anställa behörig personal är en av de större utmaningarna när det kommer så pass många nya barn, förklarar förskole­chefen Lena Boking.

– Självklart måste vi fördela personalen så att vi uppfyller läroplanens mål, säger hon och fortsätter:

– Jag skulle säga att vi i Borgholms kommun i nuläget har god täckning både vad gäller förskollärare och barnskötare, men med tanke på alla förskoleplatser som efterfrågas framöver är det svårt att säga hur det blir på sikt.

I den lilla kommunen Ljusnarsberg får förskolechefen Karin Alstermark också fixa och trixa för att få fram personal och plats att vara på. En grupp med asylsökande barn huserar just nu i en skola, innan dess har församlingshemmet ställt upp med lokaler. En barnskötare med lång erfarenhet arbetar med gruppen tillsammans med en tidigare universitetslärare som talar arab­iska och själv har varit asylsök­ande, men det saknas legitimerad förskollärare. Ibland kommer resurspedagoger som är förskollärare och specialpedagoger in och stöttar. Det är svårt att nyanställa eftersom familjerna i de flesta fall inte stannar kvar i kommunen de först kommer till. När de får uppehållstillstånd kan de bli placerade på annat håll eller själva söka sig vidare till andra orter, ofta efter några månader. Precis som att barngruppen kan öka kan den hastigt krympa vilket i så fall innebär att pengar som kommunen får från Migrationsverket försvinner lika snabbt. Det bäddar för en knepig situation eftersom det finns en risk för att det kan bli ett överskott på personal.

– Jag måste ju ge personalen en anställningstrygghet också, säger Karin Alstermark.

Gunnel Eriksson, förskolechef i värmländska Storfors, brottas med samma ovisshet. Storfors har tagit emot nyanlända under många år och barnen har hittills alltid placerats i ordinarie grupper, men över en natt i höstas kom 140 personer till orten varav ett tjugotal barn som väntades börja i förskola. Eftersom det var fullt i den vanliga verksamheten började hon planera för en avdelning med bara asylsökande.

– Vi satte i gång en rekryter­ingsprocess och letade lokaler, men så fick vi besked om att flyktinganläggningen lägger ned så då blev det inte aktuellt, säger Gunnel Eriksson.

Det dröjde inte länge innan hon fick dra i gång arbetet igen, eftersom hon fick reda på att det fanns barn i behov av förskoleplats på andra asylboenden i kommunen.

– Det svänger väldigt. I och med att vi inte hör något från Migrationsverket har vi dålig koll på hur många som kommer. Men med hjälp av Röda Korset har vi själva inventerat hur många barn som finns i asylboendena så nu ska vi öppna en avdelning för ett tiotal asylsökande barn, säger Gunnel Eriksson.

Precis som i Borgholm har man beslutat att använda den öppna förskolans lokaler. Två dagar i veckan blir det ordinarie verksamhet i den öppna förskolan, medan den allmänna förskolan bedrivs i lokalerna resten av veckan.

– Alla föräldrar vill ha en plats och de vill gärna att barnen ska börja direkt, säger Gunnel Eriks­son.

Ambitionen i Storfors såväl som i Borgholm och Ljusnarsberg är att barnen efter ett tag ska slussas in i den ordinarie verksamheten, vilket oftast sker vid besked om att familjen bosätter sig permanent på orten. Det är svårt att uppskatta hur många som blir kvar i respektive kommun, men ingen av förskolecheferna som tidningen Förskolan har pratat med oroar sig för att barngrupperna blir för stora. Gunnel Eriksson i Storfors är positiv till att ta emot fler barn eftersom man i en avflyttningskommun som Storfors har kunnat behålla förskolor och barngrupper på grund av att de nya svenskarna har flyttat in.

Förskolläraren Gunilla Åhrlin som arbetar på Garhyttans förskola i Kopparberg, centralorten i Ljusnarsbergs kommun, ser i nuläget inte heller några problem med större barngrupper. Hon tycker att det är bättre för barnen om de slussas in i en egen grupp. När asylsökande barn kom in direkt i den ordinarie verksamheten blev det dessutom en hel del merjobb för pedagogerna.

– Mycket av vår tid gick åt till föräldrarnas frågor. Vi skulle till exempel hjälpa till med papper från myndigheter, mycket arbete som egentligen inte tillhör vår profession, säger Gunilla Åhrlin.

De tar emot flest

Borgholm – 35 procent

Ljusnarsberg – 35 procent

Storfors – 30 procent

(Andel av kommunens barn i åldern 1–5 år som var nyanlända 22 nov 2015)
Källa: Skolverket (Migrationsverket)

Nyanlända i förskolan

Nyanlända har samma rätt till förskola som alla andra barn, oavsett om de är asylsökande eller om de har fått uppehållstillstånd.

Papperslösa barn, de som aldrig har gett sig till känna för myndig­heterna eller håller sig undan ett beslut om utvisning eller avvisning, har däremot ingen lagstadgad rätt att gå i förskolan. Läs mer om papperslösa i Förskolan Nr 8/15 eller på forskolan.se

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter