Farväl till en älskad galenpanna

Från Förskolan 2016-03-09 13:28

Illustration: Poul Ströyer och Stig Lindberg

Den folkkäre ordakrobaten Lennart Hellsing har satt punkt men hans under­fundiga diktverk lever vidare. Kulturskribenten Pia Huss ger sin bild av en yvig, levnadsglad, solidarisk och mångfacetterad författare.

Foto: TT Bild/Beatrice Lundborg

Efter minneshögtiden för Lennart Hellsing klingade klockspelet i Klara kyrka tonerna ur Här dansar Herr Gurka både vals och mazurka.

Don efter person, när en glädjepoet och levnadskonstnär satt punkt, passar det med en ”lycklig” begravning. Precis i den andan blev avskedet av denne modernistiske galenpanna, han som vänt upp och ner på mycket. Hellsing skulle själv säkert hummat förtjust åt det hela, han som diktat om staden Annorlunda i Krakel Spektakel:

I Annorlunda
där är fyrkanter runda
där har ringar fyra kanter
där är glasbitar diamanter
där har de flintskalliga lockar
där niger pojkar, flickor bockar
men annars är det mesta bara
som det brukar vara.

I ”Hellsingland” går allt självklart kors och tvärs. Hellsings liv och verk var en barnkulturens paradox. Han var till hunda procent solidarisk med barn som grupp, och förstås mycket älskad av sina fem egna ungar. Men i det praktiska familjelivet var han ganska disträ och inte så särskilt närvarande. Det var i rättvisans namn inte heller barnens mor, skådespelaren Yvonne Lombard, men båda fanns där alltid tryggt i bakgrunden. Det var andra barn-nära vuxna, som stod för kontinuitet och ”blåsa på knäna”.

Den som mötte Lennart Hellsing kunde uppfatta honom som blygt tystlåten, ändå var det han som på fester gärna dansade på bordet och höll lysande roliga tal. Han tvekade heller inte att sticka av från mängden utan klev fram genom livet iförd orange linnekostym och bredbrättad hatt. Hustrun kallade honom ”min sagoprins”, och nog var han en charmerande dandy som hatade tidiga morgnar, men gärna skrev nätterna igenom. En flitig författare men påfallande lik sin figur Moster Ester ur samlingen Gås med Krås:

Moster Ester älskar fester
Hon har nästan alltid gäster
Fyra präster från Manchester
en orkester på semester
Pater Noster ifrån Koster
Med ett plåster från ett kloster
Sjukgymnaster, faster Aster
Syster Yster, Mister Krister
Buster Bister och cyklister
Herr Sylvester som till häst är
Rider in med Mäster Bläster
Folk från öster och från väster
Kommer hem till moster Ester

Kalas var ordet. Lennart Hellsing gjorde livet till en fest. Han stack aldrig under stol med att en redig konjak gjorde gott och vägrade envist att underordna sig alla rökförbud. Överallt lyckades han trolla fram askfat, till och med på barnbibliotek! Varje annan person skulle i det läget förmodligen riskerat en rak höger. Men icke Lennart Hellsing. Därtill var han för charmerande och fullkomligt obekymrad. Också i sitt bolmande. Även detta en paradox; vilken annan kedje­rökare lever och är pin frisk – nå ja en förskräcklig hosta infann sig då och då – fram till 96?

Lennart Hellsing var en fyrkantig bit i ett runt prydlighetsfack, han var aldrig slätkammad och ofta frispråkig. Hellsing drog sig inte för att kritisera vad han ansåg vara en av pedagogiska idéer skadskjuten barnkultur. ”All pedagogisk konst är dålig konst – och all god konst är pedagogisk. Den goda konsten lär oss något, ger oss något, visar upp något för oss, lär oss se någonting. Vad? Kanske oss själva, kanske våra möjligheter såsom enskilda och våra möjligheter att göra något av vårt liv tillsammans? Kanske visar den på nya vägar till glädje, eller vägar ut ur sorg och misströstan.” (Tankar om barnlitteraturen, 1963)

Lennart Hellsings mening var att det måste vara roligt att lära. Det är det som skapar motivation hos barn.

Flera av hans verk är också avsedda att användas i ”den roliga” skolan. Till exempel presentationen av instrumenten i Musikbussen. Ett lekfullt samarbete mellan hon­om och konstnären Stig Lindberg. Lindberg bildsatte flera av Hellsings böcker, som Krakel Spektakel, men blev nervös för att arbetet inom barnkulturen skulle ta fokus från hans andra konstnärskap. Stig Lindberg var ju redan en kändis inom porslins- och textildesign.

Det var då, runt 1950, som Hellsing kom i kontakt med Poul Ströyer, den relativt obekante danske tecknare som genom samarbetet snart blev känd, ABC-boken, Boken om Bagar Bengtsson och många fler.

Men Hellsing samarbetade med olika illustratörer och konstnärer: Fibben Hald, Tommy Östmar, Ulrica Hydman Wallien, Tord Nygren, André Prah är några. Formgivningen av böckerna var viktig. Det berättas att Hellsing kunde sitta dygn i sträck och pröva bilder.

Hellsing debuterade samma år som Astrid Lindgren. Båda kom de att helt förändra synen på barnlitteratur. Tillsammans med finska Tove Jansson (Mumin) stod de för 40- och 50-talets stora innovation. Pippi Långstrump och Krakel Spektakel slog ner i den hemstickade efterkrigstiden med ett ljudligt tjong! Mellan Astrid och Lennart fanns ömsesidig respekt och vänskap. Tillsammans kallades de för barnbokssveriges kung och drottning.

Lennart Hellsing omskapade språket och dess betydelse med sin poesi. Men under hans barndom var lärarna bekymrade. ”Vad ska det bli av Lennart som stavar så illa?” ”Författare” svarade han, redan då klar över sitt val. Fast stavning var svårt. Yvonne Lombard läste och påpekade fel. Men att föda nya ord och vränga gamla betydelser ut och in, var lustfyllt. Och att ordskutta fram nya innebörder ur vad som först kanske mest liknar nonsens.

Denna ytterst personliga ”hellsingska”, har dock inneburit att Hellsings böcker inte blivit översatta i samma omfattning som Astrid Lindgrens. Men Hellsing förde in modernismen i barnlitteraturen och hans berättelser är tidlösa. I absolut framkant ligger de många queera bokpersonligheter han diktade fram långt innan begreppet ens existerade. För se Krakel, hen hör framtiden till.

Hellsingfakta

Född 5 juni 1919 – död 25 november 2015

Författare, översättare, kritiker

Debuterade 1945 med två verk: Katten blåser i silverhorn för barn och Akvarium – en diktsamling för vuxna.

Mellan 1947 och 2015 skrev Hellsing över 100 barnböcker.

Han gav också ut poesi och prosa för vuxna, skrev litteraturkritik i dagspress och i tidskrifter och var fackligt aktiv för författarnas villkor.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter