Lyssna på barnens idéer

Från Förskolan 2016-01-08 13:23
Barn har något viktigt att bidra med i en föränderlig värld. Det visar en ny avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.
Foto: Pelle HybbinetteDet här är en avhandling för de förskollärare som är intres­serade av att få didaktiska verktyg för att ge barn ett större inflytande över lärprocesserna i förskolan. Avhandlingen bidrar också med konkret kunskap om hur man som pedagog kan hjälpa barnen till ett mer fördjupat naturvet­enskapligt lärande. Det säger Cecilia Caiman när hon ombeds kort beskriva sin avhandling Naturvetenskap i tillblivelse – Barns meningsskapande kring biologisk mångfald och hållbar framtid.

I fyra delstudier har hon undersökt vad som kännetecknar de processer som barn är involverade i när de utforskar naturvet­enskap och hur pedagogerna agerar didaktiskt för att stödja barnen i dessa processer.

– Jag tycker att det är väldigt intressant att studera barns möt­en med naturvetenskap och ville främst undersöka vad naturvetenskap och hållbarhetsfrågor blir, men också vad de kan vara, i förskolan, berättar Cecilia Caiman, som inte bara är grund­skollärare med inriktning mot NO och matematik utan även är verksam forskare i de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Dessutom är hon lärare vid förskollärarutbildningen i Stockholm.

Den första delstudien knyter an till debatten om barns möjligheter att ta egna initiativ och driva frågor som berör miljö och hållbarhet. Det vill säga vilka möjligheter barnen har att skapa så kallad agens eller, annorlunda uttryckt, aktörskap. Genom två exempel visar Cec­ilia Caiman hur förskolebarnen som hon har studerat åstadkommer positiva förändringar i sin närmiljö. I det ena exemplet försöker barnen rädda några ärtplantor – som de tycker verkar ha svårt att överleva där de växer – genom att skissa på olika vind- och regnskydd som kan hjälpa plantorna tills de vuxit sig kraftiga nog att själva stå emot vädrets nycker. I det andra exemplet oroar sig barnen för att bullret från en byggarbetsplats stör eventuella fåglar som vill bosätta sig i ett tomt fågelbo. Till slut bestämmer barnen sig för att flytta fågelboet till en lugnare plats.

– I studien använder jag mig av tre begrepp från John Deweys pragmatiska teori. De är ”anticipation, course of action och fulfilment”. Tillsammans blir de ett didaktiskt verktyg som forsk­a­­re och förskollärare kan ta hjälp av när de vill studera hur man kan förbättra möjligheterna för barn att åstadkomma förändringar och förbättringar i sin närmiljö, berättar Cecilia Caiman.

Anticipation syftar på det engagemang, den förväntan och de förhoppningar som barnen tillsammans bygger upp inför vad som komma ska. Exemplifierat av barnens växande oro i fallen med fågelboet och plantorna. Course of action synliggör den handlingsväg som barn­en stakar ut genom sina val och fulfilment pekar på vad barnen till slut åstadkommer för förändring.

I den andra delstudien studerar Cecilia Caiman vad för naturvet­enskapligt innehåll som växer fram när förskolebarn utforskar djur i ett projekt om biologisk mångfald. Resultatet visar att barnens meningsskap­ande sker på ett sätt som påminner om hur naturvetare systematiserar sin omvärld. Först fokuserar barn­en, liksom naturvetare ofta gör, på utseende, form och rör­elser och sedan går de vidare till att fundera kring mer komplexa samband, för att till slut skapa komplexa, mer eller mindre fantasifulla, ekologiska system. Studiens resultat visar att pedagogerna har en viktig roll för processens utveckling genom att de erbjuder olika naturtyper och ett rikt naturvet­enskapligt material och på så sätt möjliggör en ämnesfördjupning. Ett annat villkor för fördjupning är att pedagogerna praktiserar ett aktivt lyssnande.

– Genom få, didaktiska inspel i form av produktiva frågor från pedagogerna fördjupas barn­ens naturvetenskapliga kunskaper. Frågorna sker i nära anslutning till det som barnen specifikt utforskar. På så sätt bibehålls fokus utan att den vuxne tar över processen, kommenterar Cecilia Caiman.

Den tredje delstudiens resultat visar att barn har något viktigt att bidra med i en föränderlig, och många gånger oförutsägbar, värld. Utifrån sina tidigare erfarenheter skapar barnen tillsammans kreativa och fantasifulla lösningar på problem som de upplever gemensamt. En del av lösningarna, som tunnlar under vägar så att grodor och andra djur kan förflytta sig helskinnade, finns redan. Andra lösningar, som grodbarnvagnar och djurtrampoliner, finns inte men är kanske potentiella lösningar för framtiden?

– Innan vi lärde oss flyga lät säkert alla idéer om hur människor skulle kunna flyga som ren fantasi men i dag är det verklighet. I en värld som är i accelererande förändring, och där det inte råder konsensus kring hur vi ska lösa eller för den delen hantera hållbarhetsfrågorna, måste vi värna om och ta tillvara barns förmåga att föreställa sig det okända. Lyssna och var inte för snabb med att bända in ett syfte i barnens arbete, utan vänta och låt processen ta tid så växer syftet fram under arbetets gång. Det som först kan verka som nonsens i barn­ens aktiviteter kan i själva verket vara originella, nya bidrag, uppmanar Cecilia Caiman.

I den fjärde delstudien visar hon hur barnens kroppar tjänar dem i det naturvetenskapliga utforskandet. Barnens kroppar blir en viktig del i kommunikationen dem emellan och hjälper dem att dels utforska och visualisera djurens rörelser och utseenden, dels skapa en mening i den naturvetenskap som de utforskar. Som när en flicka testar att hoppa som en groda för att förstå vilka ben grodor använder när de hoppar eller som när en pojke kroppsligen genomlever hur ett rovdjurs jaktbeteende går till.

– Barnen som jag har studerat är fem år och den naturvet­enskap som växer fram i deras meningsskapande kring biolog­isk mångfald och en hållbar framtid är komplex och rik och inte alls naiv eller särskilt förenklad. Det visar jag empiriskt i min avhandling, konstaterar Cecilia Caiman entusiastiskt.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter