Likvärdigt men inte likadant

Från Förskolan 2016-01-08 13:23
På mitt skrivbord ligger en skrift från utbildningsdepartementet som handlar om svenska förskolans framväxt, berättat ur ett politiskt perspektiv. Den börjar från början med systrarna Moberg som startade den första folkbarnträdgården i Norrköping och Alva Myrdals storbarn­kammare, går via Barnstugeutredningen från 1968 till mer närliggande beslut om maxtaxan, läroplanen och skollagen.

Jag läser och tänker att även om diskussionerna gått höga genom åren och vissa beslut har fattats och rivits upp och fattats igen så finns det en röd tråd, en stark vilja som har drivit utvecklingen framåt. Och det är viljan att försöka skapa en likvärdig förskola. Något som ju är det enda rimliga. Men som också stöter på en mängd hinder.

I dag kan hindren vara barngruppernas storlek och personaltätheten förstås men också lokalerna, tillgången till en bra utemiljö, resurser till digitala verktyg, personalens utbildning, lön och möjlighet till fortbildning. Likvärdigheten och kvaliteten påverkas av organisationen, planeringstiden, personalomsättningen och ledarskapet – med mera, med mera.

Dessutom handlar det om strukturer utanför själva förskolan, till exempel hur det ser ut rent socioekonomiskt i området där verksamheten finns. Enligt skollagen är ett av grundkriterierna för likvärdighet just att utbildningen ska vara kompenserande. De två övriga kriterierna är: lika tillgång till utbildning och lika kvalitet på utbildningen.

Så här skriver Sven Persson, Malmö högskola, om varför frågan om en likvärdig förskola är viktig, i en rapport från Vetenskapsrådet:

”Det handlar om utbildningens funktion i ett alltmer segregerat samhälle och dess möjlighet att verka för social jämlikhet i stort. En förskola som inte är likvärdig riskerar att reproducera och förstärka segregation och social ojämlikhet.”

Han poängterar också att likvärdighet inte betyder likadan förskoleverksamhet, utan snarare att det behövs en analys av hur barns olika villkor kan mötas av en förskola där alla barn kan utnyttja sin potential.

Jag tänker att diskussionen om likvärdighet är mer aktuell än någonsin i ett läge där människor flyr till Sverige undan krig och elände. Nyanländas förutsättningar skiljer sig naturligtvis åt, men det är ändå rimligt att tro att barn på flykt generellt sett har lite mer uppförsbacke än andra innan de kan utnyttja hela sin potential. Att det kommer nyanlända barn har länge påverkat många av era verksamheter. Men inte alla. Vissa förskolor, ja hela kommuner har hittills varit opåverkade av denna nya utmaning. Så kommer det inte att kunna fortsätta. Vi behöver fördela våra resurser vettigare – det är faktiskt också ett led i arbetet att ge förutsättningar för likvärdighet.

Jag upprepar: ”Alla barn ska kunna utnyttja sin potential”. Självklart är det den verksamheten och det samhället vi måste sträva efter – och då måste fler hugga i och hjälpa till, helt enkelt.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter