Fastnade för fossiler

Från Förskolan 2016-01-08 14:39
På Galaxens förskola utforskar barnen hur urtiden har kunnat lämna spår i nutiden. Ett sätt är att tillverka dinosauriefossiler i trolldeg.
Foto: Stefan LindblomEmelie Nilsson, förskollärare på Galaxen i det gamla tegelbruks­samhället Hyllinge i skånska Åstorp, frågar barnen om det har funnits dinosaurier och människor samtidigt någon gång. Det är de här tre- och fyraåringarna medvetna om att det inte har gjort. Deras dinosaurieintresse är nämligen enormt och i snart en hel termin har de arbetat med sitt dinosaurieprojekt. De har fördjupat sig i alltifrån långhalsar och Tyrannosaurus rex till skillnaden mellan dägg- och ”äggdjur”. Dessutom har de full koll på vad en växt- respektive köttätare är och har mätt ut längden på vissa av arterna med måttband.

– Men om ingen människa har sett dem, hur kan vi då veta att dinosaurierna har funnits? undrar Emelie Nilsson.

Barnen funderar en lång stund. Det där var inte helt lätt att svara på.

Emelie Nilsson kontrar med att hon har någonting att visa barnen. Hon plockar upp en platt, grå leravgjutning ur en påse. Plattan får gå runt bland barnen.

– Det är en sten! säger Lilo.

– Ja, det är det. Ser ni att det är ett avtryck i den? Vad tror ni att det föreställer? undrar Emelie Nilsson.

Barnen enas om att det är något slags spår efter en djurtass. Troligen en katt eller hund, tror de flesta.

– Eller kanske en elefant, föreslår någon annan.

Emelie Nilsson tycker att de ska räkna tassavtryckets olika delar tillsammans.

– En-två-tre-fyra, räknar barnen unisont.

– Plus en trampdyna! tillägger Lilly.

Foto: Stefan Lindblom

Gruppen enas om att det därmed borde vara en katt- eller hundtass. Flera har något av de husdjuren hemma och vet hur sådana tassar ser ut.

Emelie Nilsson tar fram ännu en leravgjutning. Nu har den formen av en liten dinosaurie. Faktiskt just en av dem de har i plast på avdelningen. Sedan visar hon bilder av hur de gick till när sådana här avtryck bildades i verkligheten. Hur det låg en död dinosaurie på marken. Hur det så småningom bara fanns skelett kvar. Hur sand, jord och vatten i många år packades runt skelettet tills det var så inpackat att det blev en del av marken eller berget. Sedan visar hon en bild av några människor för länge sedan som hittar just ett sådant avtryck i en grotta.

– Det heter fossil. Och det är just genom fossilerna som vi kan veta att det har funnits dinosaurier. Nu tänkte jag faktiskt att vi ska göra egna fossiler, säger Emelie Nilsson.

Barnen hoppar entusiastiskt upp och ner och Emelies kollega Nanne Hardö plockar fram trolldeg och öser ut hela avdelningens stora samling av dinosaurier i olika former och storlekar på bordet bredvid. Hon kavlar ut degmassan i en lång korv och tillsammans med barnen räknar hon högt och delar den i sju ungefär lika stora delar. Varje barn får en bit. Sedan börjar tryckandet.

August pressar en Ceratopsierfot om och om igen på sin utkavlade degbit. Han får även plats med en hel liten skräcködla bredvid. När han känner sig färdig får hans fossil ligga och vänta på en bricka inför att snart brännas i ugnen.

Emelie Nilsson berättar att det här projektet tog sin början när barnen upptäckte en faktabok om vulkaner som fanns på avdelningen. Om och om igen ville de höra den.

–Efter otaliga gånger försökte jag föreslå att vi skulle läsa en sagobok i stället men de var helt fascinerade av vulkaner. Vi pratade mycket om att de kom till för länge sedan och tittade på vulkanlandskap, hur det såg ut på dinosauriernas tid.

Det var nog så dinosaurieintresset växte och spred sig, tror hon. För när barnen sedan i början av hösten skulle rita något de tyckte om, ritade de allra flesta just dinosaurier.

– Några ritade figurer ur Frost. Men sedan hade vi en omröstning om vilket tema vi skulle jobba med och då valde barnen dinosaurier, på demokratisk väg.

Foto: Stefan Lindblom

Emelie Nilsson och Nanne Hardö har hämtat mycket inspiration från webbsidan Unga fakta. Och hela projektet började med att de fick tips av en kollega som hade sett fiktiva dinosaurieägg i en närliggande leksaksteknikaffär.

– Vi skaffade ett sådant och la det i vatten. Efter några dagar började det spricka och så knackade vi ut en plastdinosaurie tillsammans. Det var förstås jättespännande för barnen, de följde det där ägget timme efter timme.

Projektet har lett in på många olika områden. De har jämfört dinosaurieägg med hönsägg, funderat kring vilka ägg som går att äta. Och som sagt pratat om dägg- och äggdjur. Lekt ”Kom alla mina små dinosaurier” och blivit jagade av en skräcködla i stället för en räv. Och gjort experiment genom att lägga hönsägg i ättika.

–Efter något dygn frättes skalet bort och det okokta ägget fick en hinna. Vi kunde där­med studera det i genomskärning, säger Emelie Nilsson.

Hon tycker inte att förståelsen av de kem­iska processerna, som just i ättikeägg-fallet är rätt komplicerat, behöver vara huvudsaken. Det viktiga är att aktiviteterna de gjort har väckt barnens nyfikenhet och skapat nya tankar.

– Vi är mycket ute i skogen. Och då fund­erar barnen ofta kring dinosaurier, om de kan ha levt här just där vi leker. Det visar ju att de har blivit medvetna om att det finns en historia, att omvärlden inte alltid har varit som nu.

Att greppa tidsperspektiv är dock inte helt lätt för en tre–fyraåring. Men Emelie Nilsson tror att arbetet med fossiler kan göra det lite mer konkret, få barnen att förstå att fenomen som har funnits lämnar spår efter sig. Precis som man kan se i sand eller snö när någon gått där, även om de spåren är långt mycket mer av en färskvara. Just Hyllinge är inte särskilt fossiltätt i mark­erna, men Nanne Hardö minns att gamla posten i byn hade ett stengolv som var fullt av fossiler. Det hade varit perfekt att titta på med barngruppen.

– Tyvärr finns det inte kvar längre. Men kanske kan vi hitta ett annat sådant golv, säger hon.

I ateljén på avdelningen står ett landskap som gruppen håller på att tillverka genom nät och papier-maché. Det innehåller än så länge en vulkan och en kuperad terräng.

– Tanken är att barnen ska kunna bygga vidare på det och leka med dinosauriefigurerna där. Kanske målar vi dit lite fossiler på bergsväggen, förklarar Nanne Hardö.

Emelie Nilsson lägger till att det här projektet skulle kunna växa sig jättestort.

– Egentligen skulle vi kunna gå igenom och visualisera hela historiens olika tids­epoker, fast det finns det kanske inte tid till. Men jag tror att vi kommer att fortsätta med projektet ett bra tag till, barnen tycker att det är så spännande. Hur länge och åt vilket håll det drar får dock barnens intresse visa.

Boktips för utforskare och urforskare

Rut och Knut tittar ut på urtiden: stenar och dinosaurier, Mattias Danielsson, Rabén & Sjögren
Hur gick det till när jorden blev till? Om hav och berg, om vulkaner och jordbävningar och om urtidsdjur handlar det om i den här faktaboken, riktad till 3 – 6-åringar. Förutom urintressant fakta innehåller den pyssel och tips på experiment och övningar.
 
Första dinosaurieboken, Johan Egerkrans, B Wahlströms
Nio fräscha, fräcka dinosaurier möter vi i den här faktabilderboken för de yngsta. Förutom namnet, till exempel Pachycephalosaurus, får läsaren veta hur det ska uttalas (paky-sefallo-saurus), vad namnet betyder (tjockskallig ödla), samt när den levde (för 70 miljoner år sedan).
 
Ivar träffar en Triceratops, Lisa Bjärbo & Emma Göthner, Rabén & Sjögren
”Tröttnar du aldrig?” frågar Ivars pappa, när sonen för hundrafjärde gången besöker Dinolandet, lådan där leksaksdinosaurierna bor. Men Ivar tröttnar aldrig – och den här gången hamnar han mitt i ett äventyr med en Triceratops.
 
Alla vill … ha ett bo, Grethe Rottböll & Anna-Karin Garhamn, Bonnier Carlsen
Hur och var bor gråsuggan, ekorren och fladdermusen? Kika in hos paddan, myran och igelkotten, leta på vinden, i förrådet, i stubbar och träd. Den här lekfulla faktaboken lär er hitta djurens bon, hur nära ni kan gå, samt hur man kan ge dem lite bygghjälp.
 
Historiebok för barn: stenåldern – bronsåldern – järnåldern, Birgitta Ahlberg, Bokförlaget Mormor
I den här faktaspännande boken, av en författare som även är arkeolog, får vi reda på hur människor levde på stenåldern, bronsåldern och järnåldern, lära oss hur man läser runskrift och följa med vikingar i österled. Riktar sig främst till förskoleklass och uppåt.
 
Hitta historien, Mats Vänehem, Bonnier Carlsen
”Från istid till nutid – en plats med många berättelser” är underrubriken på den här historiebilderboken som tar oss med på en arkeologisk upptäcktsresa. I genomskärningsbilder visas hur lämningar från olika tider döljs i jordlagren samtidigt som platsen ovanför förändras. Riktar sig främst till förskoleklass och uppåt.

Stenkul fakta

  • Ortoceratit är kanske den fossil vi oftast stöter på i närmiljön, i trappor, stengolv eller kalkstensplattor. I sin glans dagar var det en slags bläckfisk med långt, rörformat skal och det är själva skalet som utgör fossilen. På Öland har man hittat fossilskal av ortoceratiter som var upp till två meter.
  • Trilobit är också vanligt förekommande, den ser ut som en gråsugga fast är mycket större. Båda djuren levde, i havet, för 400 miljoner år sedan och är därmed bra mycket äldre än de stora dinosaurierna som dog ut för 65 miljoner år sedan.
  • Kalksten är särskilt fossilrikt. När djuren sjönk till botten bäddades de in i sediment, vilket sedan under lång tid pressades samman till kalksten – för varje millimeter gick det 1 000 år. Svenska fossiler är huvud­sakligen från tidsperioderna kambrium, ordovicium och silur men det finns även lite från senare perioder, främst i Skåne.
  • Även bärnsten är ett slags fossil, en kåda från bärnstenstallen som bildade stora skogar för cirka 30 miljoner år sedan. När kådan rann från träden kunde både växter och mindre djur bli inbäddade i den.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter