När bullret tar överhand

Från Förskolan 2015-09-18 14:22

Buller och höga ljudnivåer är ett arbetsmiljödilemma för många förskollärare. Men det finns flera sätt att få till en tystare miljö utan att det kostar så mycket.

Foto: Anders G Warne

När Lillan Herbst i Bankeryd hade arbetat som förskollärare i drygt 30 år upptäckte hon plötsligt besvär med hörseln. Ett ständigt, frustrerande sus i öronen och svårighet att uppfatta vad som sägs när många pratar på en gång. Efter några turer inom vården konstaterades tinnitus samt hörselskada på höger öra.

– För mig kom det som en blixt från klar himmel. Jag hade faktiskt aldrig reflekterat särskilt mycket över ljuden i förskolan, säger Lillan Herbst.

Men hon lät sig inte knäckas. Diagnosen blev i stället startskottet för ett stort engagemang för att förbättra ljudmiljön för henne själv, kollegorna och barnen. Hon kontaktade en ljudingenjör i kommunen, såg till att hon och kollegorna fick gå en ljudutbildning i samarbete med landstinget samt blev arbetsplatsens skyddsombud.

– Ljuddämpande inredning är tyvärr ofta dyr. Men det går också att göra mycket själv utan att det behöver kosta någonting. Fast då gäller det att tänka till, säger Lillan Herbst.

Vi ska snart låta henne berätta om några konkreta tips för att ljudsanera, men först en liten bakgrund. För buller i förskole- och skolmiljö har blivit alltmer uppmärksammat under de senaste åren. Nyligen lanserade Prevent, en ideell organisation som verkar för god arbetsmiljö som såväl arbetsgivar- som fackförbund står bakom (även Lärarförbundet), en ljudguide riktad specifikt till förskolebranschen. Forskaren Fredrik Sjödin, i grunden beteendevetare med intresse för arbetsmiljöfrågor och knuten till psykologiska institutionen vid Umeå universitet, har också varit med i arbetet med ljudguiden.

– Att jag började titta på just förskolan beror på en undersökning som jag och en kollega gjorde för sådär sju år sedan. Den visade att hörselskadorna minskat bland industriarbetare medan problematiken ökat bland de som jobbar inom pedagogisk verksamhet, och då framför allt inom förskolan. Det här väckte ett intresse hos mig, säger Fredrik Sjödin.

Tillsammans med forskarkollegor gjorde han en omfattande undersökning bland 100 förskollärare som visade att en fjärdedel lider av hörselskador och en tredjedel av tinnitus. Det ska jämföras med fem till tio procent som har tinnitus inom ”normalbefolkningen” i jämförbar ålder.

– Att just förskolläraryrket är så drabbat har flera orsaker. Dels är det många plötsliga och höga ljud. Och till skillnad från en industriarbetare, som kan sålla bort ljud och sätta på sig hörselkåpor, så måste förskolläraren koncentrera sig även på de störande ljuden. De innehåller ju någon form av information, kanske att ett barn har slagit sig. Du kan inte stänga av ljud i en pedagogisk verksamhet och det leder lätt till en stor ljudtrötthet.

Fredrik Sjödin är kritisk till hur decibel, hörselskador och buller definieras och vilka gränsvärden som sätts.

– Det bygger på gammal forskning, med perspektiv från industrier. Vad som är buller är högst individuellt. Det hänger så mycket ihop med annat, den som är stressad är till exempel mer ljudkänslig.

Dessutom finns ett praktiskt problem: de hörselnedsättningar som enligt Fredrik Sjödins forskning är vanligast hos förskollärare är att de inte uppfattar höga, så kallade pip-ljud.

– Men svårigheter att uppfatta dessa frekvenser definieras inte som en arbetsrelaterad hörselskada och ger därmed ingen ekonomisk ersättning.

Många menar att ljudnivåerna inom förskolan har blivit värre i takt med att barngruppsstorleken ökat. Fredrik Sjödin har undersökt problematiken ur det perspektivet, men ser att sambandet inte är särskilt stort.

– Ljudnivåmässigt spelar det inte så stor roll om det är 15 eller 17 barn i en grupp när en pedagog leder någon form av aktivitet. Förskollärare är så oerhört proffsiga på att hantera stora barngrupper. Däremot bidrar ökat antal barn till mer stress för pedagogerna, de känner sig otillräckliga. Och det gör att de blir mer ljudkänsliga.

Vi återvänder till Bankeryd och Lillan Herbst. Hon säger att det första man bör göra är att kartlägga ljuden på arbetsplatsen.

– Låt samtliga kollegor fylla i en enkät om var och i vilka situationer ljudnivån upplevs som besvärlig, säger hon.

På Nyarps förskola ser pedagogerna även till att involvera barnen i det här arbetet. De har fått lägga kulor i rör bredvid smiley-figurer med olika känslouttryck för att illustrera hur de upplever ljudnivån vid olika stationer i förskolans miljö.

– Vi pratar mycket om ljud med barnen, vill medvetandegöra det för dem. Varje ny hösttermin, när vi har nya barn på avdelningen, gör vi till exempel en ljudpromenad med barngruppen där vi samlar ljud. Vissa går till skogen, andra ner till centrum.

Dessutom får barnen ta med ett formulär hem och fråga sina föräldrar vilka ljud de gillar och ogillar, berättar Lillan Herbst.

– Det här samtalar vi sedan om på samlingar och barnen brukar tycka att det är mycket spännande. Vi pratar också om örat, att det är uppbyggt av många små delar som är jätteömtåliga. Att det finns saker som heter örontrumpet, snäcka och stigbygel väcker fascination.

På Nyarps förskola visade det sig att många upplevde måltidssituationen som alltför bullrig. Förskolan är från 70-talet och samtliga samlas i en stor gammal leksal vid matdags. Buffé- och diskvagn stod tidigare inne i samma rum.

– Barn och pedagoger pratade mellan borden, det rörde sig hela tiden folk fram och tillbaka över rummet, slamrades med grytor och bestick och tappades saker i golvet, säger Lillan Herbst.

Med hjälp av vaktmästaren snickrade hon ihop vikväggar för att skärma av: de skruvade helt sonika ihop kortändarna på ett antal bokhyllor och klädde med tyg.

– Nu sitter varje bord som i ett eget kryp-in bakom en vikvägg med varsin pedagog. Och mat- och diskvagnarna har vi placerat i hallen utanför. Vi har också köpt in bord med ljuddämpande skivor, men till skillnad från övriga åtgärder innebär ju det en kostnad.

Andra saker som har gjorts är att klä in legolådor med mjuk kvilt för att dämpa bullret av legoklossar och att göra många små rum i rummen.

– Vi skärmar av med väggar och delar också rent organisatoriskt ofta upp barngruppen. Barnen får välja olika aktivitetsstationer att vara på, vilket bidrar till att sänka volymen.

Lillan Herbst och hennes kollegor har kommit på ännu ett trick: en gång i månaden byter avdelningarna en del leksaker och material mellan sig.

– Vi ser hur intresse och fascination tenderar att minska bullret och öka lugnet. När vi får tillbaka något som barnen har fått sakna ett tag leker de mer andäktigt och tyst med detta.

Just leksakers påverkan på ljudmiljön är något Umeåforskaren Fredrik Sjödin för tillfället håller på att undersöka. Han tittar på vilka saker som bidrar till mest oväsen och om det går att byta ut dessa mot annat material.

– Det är klart att det låter mer om man slår på en bultbräda med en trähammare än om man använder en av gummi. Men det har också visat sig att det inte alltid är leksaken i sig som är boven, utan vilka aktiviteter den framkallar hos barnen, säger Fredrik Sjödin.

När förskollärare i forskningsstudien har fått skatta ljudnivån runt olika leksaker kom det till exempel fram att en tigerdräkt i en utklädningslåda orsakade väldigt höga ljudvolymer.

– Och den låter ju inget alls, i sig. Men när barnen lekte med den blev det mycket rytande, jagande och tjo och tjim. Så det handlar också om var och hur man erbjuder de olika sakerna, säger Fredrik Sjödin.

Så kan du minska bullret i förskolan:

Låt såväl pedagoger som barn kartlägga miljön. Var och i vilka situationer upplever man att ljudnivån är besvärande?

Gör åtgärder i den fysiska miljön:
Kan ni skärma av rum med tyg/ skärmar/ vikväggar? Kan ni byta ut vissa leksaker och annat material? Kan ni sätta tassar/ tennisbollar på stols- och bordsben? Sätta dämpande plattor i väggar och tak? Möblera om på andra sätt?

Gör åtgärder rent organisatoriskt:
Kan ni tänka om i bullerbesvärliga situationer? Går det till exempel att dela upp barnen inför på- och avklädning i hallen så att en av er stannar inne, en annan tar emot ett fåtal barn åt gången i hallen och en tredje finns utomhus? Kan ni dela upp barngrupp-en i andra situationer? Går det att flytta ut vissa ljudkrävande aktiviter som förut skett inomhus?

Få fler tips och förkovra dig i mer fakta på prevent.se/ljudguideforskolan

Mer om Fredrik Sjödins forskning hittar du på arbeteochhalsa.org

I tre artiklar tittar Förskolan närmare på arbetsmiljön i förskolan. Första delen handlar om ljudnivån, BULLER. Övriga delar kommer att handla om STRESS och KROPPEN.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter