Stoppljus hjälper vid konflikter

Från Förskolan 2014-03-15 17:24

Foto: Anders G Warne

Förskolan Barnens Glädje använder stoppljus för att hantera konflikter och barnen får sätta ord på sina känslor. De vuxnas förhållningssätt är viktigast, de kan inte lägga in sina egna värderingar och lösningar på barnens konflikter.
Frukosten håller på att avslutas på förskolan Barnens Glädje i Huddinge. Personalen Hanna Elving, Jessica Engelhart, Suzan Jarjes och Inger Ottosson hjälps åt att plocka undan tillsammans med barnen. På förskolan, som är ett föräldrakooperativ, sker en generationsväxling och just nu skolas många barn in, i dag är till exempel Hilda och hennes mamma Linnea på besök.

När alla barnen har tvättat munnar och händer är det samling. Nu är det dags för ”alla rumpor på mattan”, enligt Jessica. Först sjunger de samlingssången och sedan lägger Inger ut plastkort i mitten av cirkeln. Korten föreställer ansikten med olika känslor.  Hon har även tagit fram en korg med tygmaskar.  I samband med att barnen börjar på förskolan får föräldrarna sy en mask.  Samtidigt som hon säger barnens namn frågar hon dem vilken känsla de bär på i dag. Barnen får sin mask och lägger den på en känsla. De flesta barn är glada eller lugna, några är både och då hamnar masken emellan lugn och glad. De små behåller sina maskar i handen, och några barn känner sig arga.

– Ingen av barnen behöver redovisa varför de har en känsla och de har också rätt att låta bli att lägga sin mask på någon av bilderna, det är viktigt att veta, säger Inger.

Foto: Anders G Warne

För att träna på att hitta sin lugna känsla och på så sätt kunna stanna upp, gör de några övningar med kroppen. Inger ber barnen att hjälpa henne att blåsa ut 50 ljus på en stor tänkt gräddtårta. Inger frågar hur det känns i kroppen nu. Ett barn är fortfarande lite argt.  Då är det dags att hoppa i kastrullen, för nu ska det kokas spagetti. Alla barnen slänger sig på mattan och Inger går runt och känner på dem. Barnen tjuter av förtjusning när hon säger att de måste vara jättemjuka för nu ska hon äta upp dem. Syftet med övningarna är att träna på att hitta sin lugna känsla. Samlingen slutar med att barnen får önska vad de vill göra, med vem och var.

Barnens Glädje har arbetat med EQ (emotionell och social utveckling) i tio år. Inger Ottosson har varit i yrket i nästan 30 år och hon märker stor skillnad.

– Våra barn är självständiga, lösningsfokuserade, empatiska och har en god självkänsla, säger hon.

Under årens lopp har personalen gått flera utbildningar på området. Det viktigaste, enligt Inger, när man arbetar med emotionellt och socialt lärande, är de vuxnas förhållningssätt. Det vill säga att du som pedagog skiljer ut det som är ditt och inte lägger dina värderingar på barnen.

– Du är ditt eget verktyg, du använder dig själv och måste lära dig att själv sätta ord på dina känslor. Det är inte bara enkelt, säger hon.

Förskolan arbetar med stoppljusmodellen när det uppstår konflikter eller problem. Rött ljus betyder att det är dags att stanna upp, andas, tänka efter eller be om hjälp. Nästa steg är gult ljus; alla får komma till tals och berätta sin version. Här kan också barnen föreslå sin lösning, det är viktigt att lyssna på alla. Sista steget, grönt ljus, är att pröva lösningen.

Enligt Jessica Engelhart är det viktigt att inte värdera barnens lösningar utan bara lyssna. De vuxna bör också invänta barnens förslag innan de eventuellt kommer med egna. Oftast behövs inte de vuxnas lösningar.

– Kanske vill två barn ha samma spade. Då bör jag undvika att säga att vi har en hel låda med spadar. Vi behöver heller inte bli förvånade över att barnen kommer fram till att ingen vill ha spaden, säger hon.

Foto: Anders G WarneFör att kunna arbeta med modellen måste barnen kunna sätta ord på sina känslor. Därför pratar de mycket om just känslor på förskolan. Alla känslor är okej, men inte alla handlingar.  I samlingssalen hänger en teckning där barnen tillsammans ritat vad de kan göra om de blir arga: skrika i en kudde, slå på en kudde, hämta en vuxen, räkna till tio. De har också EQ-dockor, Friendy, som uttrycker olika känslor och som de använder på samlingar.

– Vi arbetar också med dagens känsla. Var sitter den i kroppen? Hur känns den? Vi dansar och målar olika känslor, säger Inger.

Andra dagar håller de på med ”lovebombing”, det vill säga de kastar kärlek på varandra i form av en kärlekskudde. De pratar också om vad en bra kompis är.

– Vi har en liten väska med spegel som vi går runt med bland barnen och viskar att de nu ska få se världens bästa kompis, säger Inger Ottosson.

Dessutom har de ett främjande förhållningssätt.

– I stället för att säga till ett barn som springer att sluta spring, vänder vi på det och säger att vi får gå här, säger Jessica Engelhart.

Några av flickorna sitter i ateljén och leker med lera. De gör sommarsaker, ytterligare några flickor sitter och spelar Pettson och Findus på datorn. Samuel, Valdemar och Kalle leker godståg i dramarummet, men när de åker hem går de till dockrummet med sina dockvagnar. Jessica Engelhart pratar med Hilda och hennes mamma Linnea på en matta mitt i gången, det är en mysplats. Föräldrarna får information om förskolans EQ-arbete i samband med att de börjar.

– Alla föräldrar arbetar på förskolan och det är först när de har gjort ett dagsverk som de verkligen förstår vad vi menar med vårt förhållningssätt, säger Inger Ottosson.

Hon berättar att det tidigare har varit konflikter i flick- och pojkgrupperna, men just nu är det lugnt mellan barnen, däremot kan det hetta till mellan några barn och de vuxna. Det handlar om tvååringar som vill testa gränserna. Precis när hon sagt det uppstår en situation mellan Kalle och Samuel.  Båda pojkarna sitter ute i gången och gråter. Inger och Jessica tar varsitt barn i knäet. Jessica ber Samuel förklara vad som hände. Han berättar att Kalle hade kört på honom med vagnen och att han ramlade i Kalles vagn. Jessica frågar också Samuel vad han gjorde då. Kalle berättar för Inger att han råkade köra på Samuel och vad som hände. Båda pedagogerna frågar pojkarna hur det kändes och undrar hur de vill lösa den här situationen. Samuel kommer med ett förslag: ”Om du säger förlåt till mig så säger jag förlåt till dig Kalle.” Kalle tycker att det är ett bra förslag. Inger och Jessica förvissar sig om att det känns bra för båda pojkarna.

Foto: Anders G Warne

Inger fick nyligen ett kvitto på att barnen faktiskt lär sig att ta ansvar. Tidigare gick det ett gäng flickor här, de var väldigt viljestarka och hamnade ofta i kontroverser, där de tog pedagogerna till hjälp. Trots att de inte alltid var vänner valde föräldrarna samma skola för att barnen trivdes så bra ihop.

– Häromdagen var det en förälder som berättade att flickorna hand i hand hade kommit till läraren på skolan och sagt att nu behöver vi hjälp. Vi har försökt lösa vår konflikt själva men lyckas inte, säger hon.


Barnens namn i artikeln är inte deras riktiga namn.

Tre tyckare

Hur arbetar ni med konflikter i barngruppen?

Mona Lundberg,
Kyrkbyns förskola,
Gammelstad, Luleå

– Vid konflikter måste man prata med alla berörda. Det gäller att också hela tiden arbeta förebyggande med hur man är mot varandra.

– Vi arbetar med SET, social och emotionell träning, i förskolan. Vi läser en berättelse ur den bok vi har och spelar upp scener från den. Vi tycker att det fungerar och det känns inte som att vi har så många konflikter, men visst förekommer det. Man får jobba förebyggande.

Anna-Karin Thunborg,
Sunnanängs förskola,
Vallentuna

– Vi försöker att förebygga konflikter, men de förekommer ju ändå hela tiden. Jag tror att man måste vara där när det händer, helst ska man vara två vuxna som ser.

– Det är på ett sätt lättare med små barn, för då handlar det mycket om att de tar varandras leksaker. När det gäller äldre barn vet man inte alltid vad som hänt, eftersom de kan säga att det var någon annans fel. Men att skälla ut ett barn vinner ingen på, det bästa är att sätta sig ner och lyssna på alla inblandade och sedan försöka reda ut konflikten.

Anette Persson,
Växthusets förskola,
Strängnäs

– Vi försöker i första hand få barnen att lösa konflikten själva, i alla fall de äldre barnen.

Vi hjälper till om det behövs och då är det viktigt att inte anklaga någon utan lyssna på alla inblandade.

– Lyssnar man på ett barn i taget får man ofta bra svar som gör att de kan komma vidare och resonera sig fram till om det var bra eller inte att de gjorde som de gjorde, och varför situationen blev som den blev.

FAKTA

Så jobbar Barnens Glädje i Huddinge

Barnens Glädje har en EQ-profil. Det är ingen särskild pedagogik, utan ett förhållningssätt. Alla känslor är tillåtna, men inte allt beteende. De använder EQ-trappan. Den innebär bland annat att kunna identifiera sina egna känslor och uttrycka dem. Vad känner andra människor, ta ansvar för sin kommunikation och att kunna använda olika verktyg för att lösa konflikt- och problemsituationer.

EQ:s grundfrågor är:

  • Hur tänker du?
  • Hur känner du?
  • Hur gör du?

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter