De yngsta väcker debatt

Från Förskolan 2013-08-14 13:05

Är förskolan anpassad för de yngsta? Debatten om barngruppernas storlek går hög igen. Och några pedagoger har stuckit ut hakan genom att skriva en ”Småbarnens egen läroplan” med omsorg och anknytning i fokus.
 
Det finns 9 900 småbarnsgrupper i förskolan. Debatten om barngruppernas storlek har senaste året fått ett uppsving – särskilt i relation till de yngsta. 45,3 procent av grupperna, en majoritet, består av 14 till 16 barn. 41,4 procent har 13 barn eller färre. De stora småbarnsgrupperna om 17 barn eller fler har ökat från 7,5 procent 2003 till 13,2 procent år 2012, enligt Skolverkets senaste statistik.

Sveriges Televisions nyheter har också gjort en granskning av barngrupperna i förskolan som visade att de var större i praktiken än de siffror som rapporterats till Skolverket. Det fanns exempel på grupper med hela 34 små barn. Efter SVT:s granskning krävde Kommunal och Barnombudsmannen ett maxtak i skollagen. Men att tala om det är politiskt känsligt. Varken ledande politiker, Skolinspektionen eller Lärarförbundet har velat sätta något tak, utan hänvisar till kommunernas ansvar. Det finns en rädsla för att maxtak blir en ny norm och det är brist på förskoleplatser och utbildad personal, framförallt i storstäderna – vilket komplicerar frågan. I grannlandet Norge har regeringen föreslagit ett minimikrav för bemanningen i förskolan: max tre barn per vuxen i grupper med 1–3-åringar. Men reformen träder inte i kraft förrän år 2020.

– Vi saknar bland annat 1800 anställda för att uppfylla normen, och vi behöver både rekrytering och finansiering på plats, så att kommunerna är kvalificerade för att uppfylla lagens krav, säger utbildningsministern Kristin Halvorsen till fackförbundstidningen Frifagbevegelse.no.

Den riktlinje som finns att förhålla sig till i Sverige är Skolverkets allmänna råd för kvalitet. Där står att 15 barn på 3 pedagoger är ett riktmärke och att barn mellan 1 och 3 år har behov av att gå i en ännu mindre grupp.

Nu höjs röster från förskollärare och föräldrar för mindre barngrupper och mer personal. Föräldranätverk finns till exempel i Solna, Uppsala, Göteborg, Linköping, Nynäshamn och Luleå, uppger SVT. Det partipolitiskt obundna nätverket Barnverket kräver högst 10 barn i en grupp i åldrarna 1–3 år. Ett mål som 16 procent av småbarnsavdelningarna lever upp till. I kommunala förskolor har 11,3 procent av småbarnsgrupperna tio barn eller färre. I fristående förskolor är andelen 34,8 procent. En annan siffra som nämns i debatten är högst 12 barn per grupp för 1–3-åringar.

– Jag har sett att små barn ofta blir lämnade ensamma långa stunder, barn som slåss och gråter av oro. Jag har också sett att personalen är stressad och uppgiven, säger Åsa Hammarborg, lärarstudent och förälder, aktiv i nätverket Förskolefokus i Uppsala.

Hon och förskolläraren Meta Dest, som har startat nätverket, tror inte att förskolan klarar av läroplanens uppdrag om inte grupperna minskar rejält. Men det ska inte gå ut över personalens löner, påpekar de.

En annan diskussion som hänger ihop med den om gruppstorlek är hur de yngsta lyckas knyta an till personalen. Förskolan har tidigare skrivit om tre forskare som kritiserar föräldraaktiv inskolning. Även personalbyten, separationer, anses påverka barns stressnivå och sociala utveckling negativt.

– Jag tycker vi behöver en diskussion utifrån den kunskap vi har om små barn. Vad behöver barn för att känna sig trygga, säger förskoleforskaren Birthe Hagström i Förskolan 1/2013.

Helena Lindfors, förskollärare och småbarnspedagog som driver ett fortbildningsföretag har också gett sig in i debatten. Hon har gett ut skriften Småbarnens egen läroplan – Lpfö 98/10 tolkad utifrån 1–3-åringars behov tillsammans med Camilla Carlberg, som startat den montessoriinspirerade småbarnspedagogutbildningen och förskolläraren och författaren Ann Granberg. De tycker inte att det framgår i läroplanen vad som är viktigt för de allra yngsta.

– Den är mer skriven för barn från 3 år, säger Helena Lindfors.

Enligt henne finns det risk att dagens läroplan tolkas ute på förskolorna som att man ska nå målen genom att ruta in dagarna i scheman med de yngsta. Småbarnsgrupperna är för stora och fokuset på att lära inför skolan har tagit över omsorg och social utveckling, tycker hon.

– Allt ska mätas och utvärderas. Även föräldrar vill se tidiga resultat. Men hur kan man mäta omsorgen?

En av punkterna under mål och riktlinjer i läroplanen är ”utveckling och lärande”. Helena Lindfors tycker att ”omsorg” också borde finnas med där, eftersom de tre begreppen ska bilda en helhet.

– Omsorg är absolut överordnat lärande för små barn, säger hon.

Samtidigt finns andra synsätt. Skolinspektionen har i sina senaste utvärderingar, som gällt alla åldrar, genomgående kritiserat förskolornas personal för att fokusera för lite på lärandet och för mycket på omsorg.

Agneta Jonsson är doktorand vid högskolan i Kristianstad och forskar om de yngsta i förskolan. Hon har läst skriften Småbarnens egen läroplan och ställer sig lite undrande till den.

– Vilka ska ges uppdraget att formulera en läroplan? I läsningen blir jag osäker på hur den förhåller sig till forskning, säger hon.

Helena Lindfors förstår att ordet ”läroplan” kan provocera andra, men påpekar att skriften kallas en ”tolkning”. Hon försäkrar också att texten bygger på forskning.

– Vi vill att det ska bli debatt. Aldrig tidigare i Sverige har vi haft så många barn, i så låg ålder, i så stora grupper, under så långa dagar. Därför behövs det en egen läroplan med egna mål och riktlinjer för de minsta.

– Jag är inte emot att man tar upp synpunkter på vad de yngsta barnen behöver. Men att kalla det läroplan och att kalla all personal för pedagoger, det ställer jag mig frågande till, säger Agneta Jonsson.

I skriften har småbarnspedagogerna bytt ut läroplanens särskiljande texter om förskollärare och arbetslag och skriver genomgående ”pedagoger”.

– Jag är själv stolt förskollärare, men i barnens ögon är vi alla lika, säger Helena Lindfors.

Hon och hennes medförfattare är också kritiska till den nya ansvarsfördelningen. De tycker att förskollärarna fått ta för mycket ansvar som tidigare legat på förskolechefen.

– Det tar tid från barnen, säger Helena Lindfors.

Det finns helt klart olika synsätt kring de yngstas behov. Och på hur triangeln lek, lärande och omsorg samspelar i förskolan. Har omsorgen rentav fått dåligt rykte och blivit något lite fult i förskolevärlden som inte förskollärare ska syssla med?

– Nej, det är viktigt att hålla kvar helheten där omsorgen ingår. Men via utbildning och forskning lär man sig se hela lärandepotentialen med barn – inte bara omsorgen, säger Agneta Jonsson.

Debatten om små barn ger också uttryck för de olika vetenskaper som finns kring hur barn utvecklas – biologiskt, pedagogiskt och psykologiskt. Tidigare har man i förskollärarutbildningen utgått från Piagets stadietänkande. Men läroplanen i dag utgår mer från Vygotskijs perspektiv. Är det lite fult numera att tala om att yngre barn har andra förutsättningar än äldre? Det anser inte Agneta Jonsson.

– Jag tycker snarare att vi har ett vidgat vetande. Att det inte bara handlar om hur man utvecklas själv som människa, utan att utveckling kan påverka och påverkas av omgivningen, personer och samhällsutveckling.

Ibland framhålls behovet av mer tvärvetenskaplig forskning. Agneta Jonsson är positiv.

– Man kan inte enbart titta på utvecklingspsykologi eller didaktik, utan det finns flera fält och perspektiv – både samhällsvillkor och biologisk utveckling.

LÄS MER

Skolverkets statistik över barngrupper

Småbarnens egen läroplan, Camilla Carlberg, Ann Granberg, Helena Lindfors, 2012 (MacBook förlag)

SVT granskar förskolan, svt.se

Barnen förlorar på kort inskolning, Tidningen Förskolan 1/2013, forskolan.se

Ny forskning: Critical professional issues in labour force development for teachers with children up to two years of age: a New Zealand perspective. J Rockel, 2013, Early Child Development and Care, 1–16.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter