Nya psykiatriska diagnoser på gång

Bakgrunden till diskussionerna är det amerikanska psykiatrikerförbundets diagnostiska manual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som psykiatrin världen över använder som handbok vid diagnosticering.

Syftet med DSM är att alla bedömare ska vara på det klara med att de syftar på samma sak när de ställer en diagnos, oavsett land och kultur, berättar Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

–Man kan beskriva det som ett beslutsträd med ledtrådar som för oss närmare och närmare en specifik diagnos. Men det finns inga absoluta sanningar, säger han.

Han poängterar att det är extra svårt att diagnosticera små barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eftersom de är i en ständig utvecklingsprocess.

Om två år beräknas den nya manualen vara klar. En av förändringarna som planeras och som berör arbetet med små barn är att diagnosen Aspergers syndrom kommer strykas ur ordlistan. I stället kommer barn med Aspergers syndrom och autism att få den gemensamma diagnosen autism-spectrum-disorder. Vilken den svenska benämningen blir är fortfarande oklart.

Björn Kadesjö är överläkare vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Han tror att den nya rubriken autism-spectrum-disorder kan skapa förvirring innan den har etablerats. Men rent vetenskapligt finns det enligt honom enbart fördelar med att Aspergers syndrom och autism förs in under samma begrepp.

–Det kan vara väldigt små skillnader mellan Aspergers syndrom och autism, vilket kan leda till att det blir konstlade gränser mellan dem. Dessutom är olika utredare inte alltid överens om hur de här diagnoserna ska ringas in, säger Björn Kadesjö.

Enligt Björn Kadesjö kommer de här förändringarna att underlätta utredningsarbetet av små barn med den här typen av funktionsnedsättningar. Han förklarar:

–Tidigare har det riktats kritik mot att DSM-manualen inte har innehållit tillräckligt tydliga beskrivningar av diagnoserna. Framöver kommer man ta hänsyn till att det kan finnas mycket stora skillnader om man ser till hur komplicerade problem en individ har. Därmed blir det enklare att ge en korrekt behandling, säger Björn Kadesjö.

Då blir det i sin tur lättare för omgivningen att veta hur de ska hantera de här barnen.

Per Gustafsson, barnpsykiater vid Socialstyrelsen, är också positivt inställd till de troliga förändringarna. Han berättar om en annan nyhet som föreslås, som berör barn i förskoleåldern. Det är förslaget att införa en helt ny diagnos för barn med temperamentssvårigheter. I nuläget går den under benämningen TDD, Temper Dysregulation with Dysphoria.

–De här barnen är explosiva och har svårt att kontrollera sitt humör. De har ofta koncentrationssvårigheter och stora besvär med att interagera med andra, säger Per Gustafsson.

Han påpekar att kriterierna för de här funktionsnedsättningarna i den nuvarande DSM-manualen liknar adhd ganska mycket. En helt ny diagnos skulle därför kunna förenkla arbetet att skilja de båda kategorierna åt. Något som skulle underlätta för dem som möter de här barnen i vardagen, till exempel i förskolan.

–Jag tror det vore bra eftersom det till stor del är just barn med adhd och humörproblem som skapar problem i förskolan, säger Per Gustafsson och fortsätter:

–När man arbetar med barn med adhd ska man exempelvis minska på stimuliflödet och undvika att barnen utsätts för mycket sociala intryck, grovt uttryckt.

Men barn med humörproblem kan ha helt andra behov, de kan behöva öva på att hantera sociala situationer.

–Det är en betydelsefull ändring i hur man kan tänka när man arbetar med barn som har allvarliga humörproblem, säger han.

Ytterligare en orsak till att det förmodligen kommer att skapas en ny diagnos för barn med humörproblem har sin grund i hur situationen ser ut i USA.

Där har man nämligen fått kritik för att inte skilja mellan barn med kraftiga temperamentssvårigheter och barn som ligger i riskzonen för att utveckla psykossjukdomar. Det har funnits en tendens att ge barn med allvarliga humörproblem diagnosen bipolär sjukdom (även kallad manodepressivitet).

–För att förhindra att bipolär sjukdom eller andra psykossjukdomar bryter ut har man börjat medicinera med antipsykotiska medel, som kan ge svåra biverkningar, säger Per Gustafsson.

Nu anser alltså det amerik-anska psykiatrikerförbundet att det finns ett behov att hålla isär diagnoserna för barn med humörproblem och barn som riskerar att utveckla psykossjukdomar, allt för att undvika felmedicinering och felbehandling, säger Per Gustafsson.

Enligt Björn Kadesjö kan en ny diagnos för omotiverade vredesutbrott leda till högre krav på hur man skapar en optimal miljö för ett barn med den här typen av problematik.

–Om vi förstår barnets problem blir det enklare att identifiera i vilka situationer de tappar kontrollen; vad det är som gör att deras humörutbrott aktiveras, vilka är de utlösande momenten? Det är väldigt viktiga frågor att söka svar på, säger Björn Kadesjö.