Diskussion om kvalitet i förskolan

Recension Vilka förutsättningar för lärande har de yngsta barnen i förskolan i Sverige i dag? Och vad lär de sig? Vad karakteriserar förskolan som lärandemiljö? Dessa frågor, bland andra, ville de sju forskarna som deltagit i projektet ”Barns tidiga lärande” vinna kunskap om. Förskolan – arena för barns lärande är en omarbetad text som är tänkt att fungera som lärobok för blivande eller yrkesverksamma förskollärare.

En utmaning som forskarna delar med yrkesverksamma förskollärare är att studera barnens lärande med utgångspunkt från deras eget meningsskapande. Att samtidigt inta ett barnperspektiv– att vilja barnens bästa – och barns perspektiv – att närma sig hur barn uppfattar det – utmanar både våra värderingar, vår barnsyn och kunskapssyn. Projektet har som syfte att öka kunskapen om vad som utgör hög kvalitet i förskolan, även om kvalitet varken är möjligt eller önskvärt att slutligt definiera.

Svensk förskola är både i Sverige och internationellt erkänd för att hålla en god kvalitet men dess bidrag till barns lärande har stud-erats utifrån specifika svenska förhållanden i liten omfattning. Det har funnits en politisk vilja att, genom bland annat en gemensam läroplan, göra förskolan mer jämlik i hela landet. Men på grund av framför allt kunskapsbrist går utvecklingen åt motsatt håll – skillnader i kvaliteten mellan förskolor ökar! Detta visar studien genom att observera och analysera barns kommunikativa, matematiska och sociala kompetenser och relaterat dem till förskolans pedagogiska kvalitet.

Barn i åldrarna 1–3 år från 38 olika förskolor har ingått i studien. Kvaliteten i de deltagande förskolorna definieras som låg, god eller hög. Ett antal aspekter anges ha stor betydelse för vad som avgör, men sammantaget visar forskning på att hög kvalitet utmärks av interaktion, kommunikation, samarbete och delaktighet. Kunskap om kvaliteten i relationen mellan barn och lärare bör vara grundläggande för förskolans verksamhet liksom att kvaliteten i relationen mellan barnen är avgörande för deras liv i förskolan menar författarna.

De teoretiska utgångspunkterna, olika perspektiv på kvalitet och metoden att studera den, ECERS, beskrivs i boken. Därefter följer beskrivningar av de undersökta förskolornas kvalitet utifrån några olika aspekter. I dessa kapitel finns mycket att diskutera för både blivande och yrkesverksamma förskollärare; Hur förstår vi de teoretiska utgångspunkterna och på vilket sätt påverkar det hur vi möter barnen och vilken verksamhet vi erbjuder? Hur ser vi på att barn och deras föräldrar har rätt att vara delaktiga i formandet av barnens liv i förskolan? Vad i verksamheten stödjer barns språklärande, matematiska förståelse, kreativa och skapande möjligheter? Hur ser omsorgsrutinerna ut för att vara lärande?

I kapitlen som redogör för och ger exempel på vad som observerats och analysen av det, ställer jag mig ibland undrande till hur intervjuaren bestämmer sig för barnens intention. Men det är å andra sidan i sig ett bra underlag för diskussioner förskollärare emellan som vill närma sig barns perspektiv.

Ett kapitel handlar om tidig flerspråkighet. Det tror jag är välkommet för alla förskollärare oavsett om vi har stor eller liten erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn. Eftersom olika sätt att bemöta barn beskrivs är det lätt att både jämföra dem med sina egna erfarenheter och diskutera på ett generellt plan om vad som mest stämmer med våra teorier och värderingar.

I bokens slutkapitel, som är en diskussion om förskolans lärandemiljöer, lärares kunnande och dominerande mönster i förskolornas lärandemiljöer och barns lärande, finns hur mycket som helst att reflektera över till hjälp för att själv komma längre i mina tankar om vad som utgör hög kvalitet i förskolan.

Innehållet i den här boken skulle jag vilja diskutera på flera plan. Vad vill politiken med förskolan, är hög kvalitet i förskolan polit-iskt intressant? Har förskollärare/andra som arbetar i förskolan tillräcklig eller rätt kompetens för att erbjuda hög kvalitet? Vad finns det för strategier för att göra förskolan mer jämlik och vems är ansvaret? Förskollärare kan börja med att spegla sig i den.