Höga stressnivåer i förskolan slår hårt mot hälsan

Från Förskolan 2011-04-12 09:27

Förskolans arbetsmiljö är bullrig. Det finns mer ljudtrötthet och allmän trötthet hos personal i förskolan jämfört med andra yrken, men också oroande höga stressnivåer. Samtidigt är engagemanget ovanligt stort. Det visar ny forskning.

I Umeå arbetar Fredrik Sjödin och andra forskare från universitetet med att mäta ljudnivåer på 17 förskolor och undersöka olika åtgärder för att få lägre ljud. Man har också mätt stresskortisol i saliven hos personalen vid olika tillfällen under dagen genom att ta salivprov. Personalen fick samtidigt fylla i självskattningsformulär om stress, utbrändhet och trött-het för att skapa en helhetsbild av hur personalens hälsa ser ut.

Projektet är inte avslutat ännu, men ett resultat i studien har redan väckt uppmärksamhet. Det gäller personalens stressnivåer.

–Vi har hittat en grupp förskollärare som har ett stressmönster som är oroväckande ur hälsosynpunkt, berättar Fredrik Sjödin.

Redan innan det är dags att gå till jobbet stiger stressen och den fortsätter att vara hög under arbetsdagen. Det var också svårt att varva ner på kvällen och klockan 21 hade nivån inte dämpats.

Stress har även mätts i kombination med hur engagerad personalen är i sitt arbete.

–I andra undersökningar brukar engagemanget variera, men i denna hamnar alla i kategorin för högt engagemang, där hälften har hög stress och den andra hälften lägre.

Slutsatsen blir att förskollärarna är ovanligt engagerade i sitt arbete men att de också upplever höga stressnivåer. Detta behöver inte bara handla om buller utan andra faktorer kan också bidra. Därför ska man gräva djupare. Forskargruppen har fått ytter-ligare 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring för att studera stress och utbrändhet hos förskolepersonalen.

Då ska man också använda ett nytt ljudmått som mäter hur störande eller påträngande en person upplever att ett ljud är. Detta mått ska man försöka koppla ihop med stresskortisolhalten.

–Vi vill titta på hur ljudbilden förändras över dagen. Hur många kraftiga ljudtoppar förekommer till exempel. Hur många gånger stiger ljudnivån över ett visst mått under en dag? Då får vi en bättre bild av ljudmiljön, säger Fredrik Sjödin.

Bullret i förskolan ligger under Arbetsmiljöverkets gränsvärden. Men ljudet upplevs olika i en industri och i en förskola. Ett kraftigt ljud kan vara en alarmsignal för en förskollärare, medan en industriarbetare lär känna de ljud som finns i miljön och kan stänga av dem mer eller mindre. För en förskollärare är det svårare att koppla bort ljuden, eftersom de berättar om vad som händer i barngrupperna.

–En särskild komplikation är att förskollärarna i denna tuffa ljudmiljö ska bedriva ett pedagogiskt arbete, anser Fredrik Sjödin.

När det gäller den del av studien som handlar om buller, har det visat sig att flera olika insatser för att dämpa bullret har gett stor effekt, enligt personalen, men de objektiva mätningarna av bullernivåerna är inte analyserade av forskarna ännu. Personalen uppskattar i alla fall mest att barngrupperna har minskat med två barn. Ljuddämpande bord där barnen äter och leker har personalen också upplevt som förbättringar. Andra åtgärder har varit utbildning, att göra barnen mer medvetna om ljud, ändrad belysning för lugnare miljö, ljud-
sanering som tysta leksaker och dämpande bord och golv. En fullständig rapport om projektet blir klar under hösten.

Också för barnen kan bullret vara obehagligt. Det visar Kerstin Persson Waye i sin forskning. Hon är professor och forskare vid Arbets- och miljömedicin, på universitetet i Göteborg.

–Vi har mätt med dosimeter på barnen och ljuden är höga för små barn, säger hon.

Bland barnen var det 70 procent som sa att de försökte undvika höga ljud.

–De känner det i magen, hjärtat slår kraftigare och det snurrar i huvudet. De går undan och säger till vid de höga ljuden.

Hon har studerat förskolor i Mölndal och i Stenungsund, både personal och barn. Över 15 procent av personalen säger att de har en hörselnedsättning. En majoritet, 53 procent av personalen, upplevde ljudtrötthet. När arbetsdagen var över ville de ha lugn och ro. Ingen bilradio i bilen på vägen hem, ingen tv hemma. Ljudkänslighet var ett annat problem. Man hoppar till av ljudet av en bildörr som slås igen, eller skramlet från tallrikar. Den mentala tröttheten var också påtaglig. Den innebär irritation, huvudvärk, spänningar och koncentrationssvårigheter.

När man frågade de anställda om de hade svårt att uppfatta tal i miljöer där flera talar samtidigt angav en hög andel att de hade det besväret. I åldern från 40 år till pensionen var det omkring hälften, bland 20 till 29- åringar var det drygt var femte och bland 30 till 40-åringar ungefär var tredje.

–En större andel av personalen har besvär än folk i allmänhet, särskilt i yngre åldrar. Vid 40 år har man normalt inga besvär med hörseln, men här är det ganska många. Det är oroande, säger Kerstin Persson Waye.

Hon tycker att hörselundersökningar bland personalen borde bli nästa steg. Sådana skulle företagshälsovården kunna ta hand om.

Kerstin Persson Waye började fundera över vad man kan göra åt ljudnivåerna.

I Mölndal bytte man ut bordsskivor till en mer dämpande sort, satte in ljudabsorberande plattor i taket och bytte golv. Resultatet blev att ljudnivåerna sjönk en aning, men personalen upplevde en stor förbättring, en förändring som stod sig också efter nio månader. Barnen tyckte att pedagogerna inte skrek lika högt längre.

Nästa steg blev att undersöka om ljudmiljön kunde påverkas genom förändrade aktiviteter, både mellan personal och barn och mellan personalen.

En observatör har följt sex avdelningar i Stenungsund, var och en under en vecka och gjort anteckningar i ett schema över vad som hände. Man ville också mäta stressnivån genom en pulsklocka som mätte pulsen och relatera pulsen till ljudnivåerna genom inspelningar.

En del av materialet är färdiganalyserat och resultatet har återförts till personalen i grupperna i en första spegling. Forskarna har inte funnit något tydligt samband mellan höjd ljudnivå och högre puls. Däremot ökar höga impulsljud pulsen. De uppstår oftast vid en innelek, som bygglek eller docklek.

–När personalen griper in minskar ljuden. Det är viktigt för personalen att tänka på.

En ständig medvetenhet om bullerbekämpning behövs, till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

 

Läs mer om forskningen

www.noisenetwork.se under Projekt: Buller inom förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. En skriftlig rapport om resultaten kommer hösten 2011.

www.amm.se, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska sjukhuset och Göteborgs universitet. Under Rapporter kan man ladda ner nr 132, En kartläggning av ljudmiljön och personalhälsan i Stenungsunds förskoleklasser och årskurserna 1–3.

Forskningen visar:

• ovanligt stort engagemang bland personalen i förskolan.

• oroande höga stressnivåer, också före och efter jobbet.

• många med hörselskador, ljudkänslighet och ljudtrötthet redan i unga år.

• barnen upplever bullret som besvärligt.

Vad kan man göra åt ljudnivån:

• arbeta systematiskt med bullret i arbetsmiljöarbetet.

• inreda bullerdämpande.

• arbeta med att göra barnen delaktiga och organisera arbetet så att ljudet dämpas.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter