Hallå där, Camilla Sparring...

– Jag arbetade som vårdbiträde inom hemtjänsten och blev helt chockad när jag fick se vilken usel mat som serveras till de äldre och som de faktiskt betalar för. Samma mat serveras ofta till sjuka och barn. Ungefär samtidigt gick kommunen ut och sade att de skulle slå igen skolköken. Så det var ett lokalt politiskt beslut som startade upproret från början. I dag har över 90 000 personer skrivit under namnlistan på matupproret på nätet.

Hur ser det ut med maten i förskolorna?

– Ganska bedrövligt med några guldklimpar till kommuner som undantag, bland annat har det blivit bättre i Svärdsjö här där jag bor, haha. Men jag vill att alla barn ska få god och bra mat, inte bara mina egna. Eftersom barnen inte har förmågan att själva avgöra vad som är bra mat och hur god mat smakar är det jätte-
viktigt att vi överför kunskap om det till dem.

Vilket är det största problemet?

– Bristen på kunskap i hela kedjan från politiker och tjänstemän till köken. Det gäller allt från upphandlingar och kemikalie- och miljöaspekter, till hur man tillagar mat från grunden. Till exempel är en stor del av kycklingen som köps in processad kyckling från Thailand som kan innehålla en hel del antibiotika, men eftersom den är processad får den inte kontrolleras av Livsmedelsverket. Och att man spar på fel saker. Bra mat kräver bra råvaror och fler händer i köket.

Hur ska det bli bättre?

– Redan nu finns en tipsfunktion på vår webbplats dit man kan anmäla missförhåll-anden. En del tips som kommer till mig den vägen önskar jag att jag aldrig hade behövt läsa. Vi vidarebefordrar tipsen till lokalpressen i de berörda kommunerna för att få igång en opinion på plats.

Nu ska matupproret bli en stiftelse som ska bedriva kompetensutveckling för alla inblandade och vara sammankallande för de olika berörda myndigheterna. Det är motigt och trögt men jag tror att vi kommer att lyckas få myndigheterna att samarbeta i denna viktiga fråga.