– Syftet är att lyfta fram hur viktigt det är med en medveten pedagogik även för de yngsta barnen i förskolan, säger Inga-Lill Emilsson, adjunkt vid Karlstads universitet.
– Även om de är små så har de samma rättigheter som andra.
Genom projektet träffas förskollärare, barnskötare, rektorer och forskare kontinuerligt för att utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra.
–Fortfarande är det vanligt att man uppfattar det som mindre kvalificerat att arbeta med de yngsta barnen och att det handlar mer om omsorg än lärande, säger Inga-Lill Emilsson, som sedan länge har argumenterat och verkat för de yngsta barnens rätt till lärande.
Men den uppfattningen hoppas hon snart ska vara historia. Ett steg i den riktningen är att den stadieteori eller trappmodell, som länge har använts för att beskriva barnens mognadsfaser, håller på att suddas ut.
Andra typiska hinder och företeelser som de yngsta barnen möter i förskolan, mer än att man underskattar vad de kan, är att vuxna är alltför snabba med att rycka in och hjälpa till och att personalen inte tar till vara på lärandet i vardagssituationerna.
Småbarnspedagogikprojektet startade 2008 och fick snabbt stort genomslag i regionen. Inga-Lill Emilsson hade hoppats på 50 anmälningar till det första utbildningsåret. Istället blev det 180. I den nuvarande och tredje projektomgången år 2010–2011, som startade i maj, deltar 211 personer från 12 kommuner i regionen.
Under året får projektdeltagarna studera litteratur och träffa forskare som presenterar aktuell forskning om småbarnspedagogik på särskilda seminarier. Samtidigt får de tillgång till ett stort nätverk av kollegor från hela regionen att diskutera småbarnspedagogik med.
– Tanken är att den här kompetensutvecklingen ska vara en process utan slut och att den ska landa direkt i praktiskt arbete i stället för att bli ”en isolerad ö” utan förankring i verkligheten, säger Inga-Lill Emilsson.
– Småbarnspedagogik har verkligen blivit en rörelse i Värmland. Nu börjar även rektorerna här att engagera sig i de yngsta barnens lärande. Det känns fantastiskt.
– I den politiska sfären går utvecklingen tyvärr åt motsatt håll med fokus på de äldre barnen och ett mer ämnesinriktat lärande. Förskoleklassen nämns, men inte 1–2- åringarna. Vad jag har sett finns småbarnspedagogik inte med i förslaget till ny förskollärarutbildning.
– Min uppfattning är att ju mer man delar upp lärandet i olika ämnen desto mindre kommer förskolebarnen att lära sig. Lärandet måste ske utifrån barnens erfarenheter och sättas in i ett sammanhang så barnen kan skapa mening och förståelse.
Inga-Lill Emilsson är ändå hoppfull och nästan lyrisk när hon läser upp kommentarer från deltagarnas utvärdering, som hon just håller på att sammanställa när Förskolan ringer upp. Kommentarer som att ”jag väntar in barnen på ett annat sätt nu”, ”jag har blivit medveten om hur kapabla barnen är och hur ofta vi kör över dem”, ”jag har fått roligare på jobbet och njuter av att betrakta hur barnen använder hela sin kropp, tar kontakt, löser problem” och ”jag tar mig mer tid för att se de yngsta barnens samspel – deras gemensamma glädje”. Andra röster beskriver hur forskningen har gett dem mod och stöd att våga föra de yngsta barn-ens talan.
4Men det är inte alltid så enkelt att förmedla sina nyförvärvade kunskaper vidare till arbetskamraterna ute på förskolorna, berättar Inga-Lill Emilsson. Därför är det viktigt att kompetensutvecklingen sker på bred front och når så många som möjligt, tycker hon.
Personalen på småbarnsavdelningarna tycker ofta att barnen är för små och att lärandet får komma sen, när barnen blivit större. Då kan det vara trögt att försöka genomföra förändringar. De som deltar i projektet kan hela tiden bolla sådana frågor med varandra och med sin lärledare.
Eftersom förändringar i synsätt och arbetssätt kräver att man ruskar om sig själv lite grann är det mycket enklare att bara köra på. De stora barngrupperna och den pressade arbetssituationen kan också vara frustrerande.
– Förskolan är en viktig mötesplats eftersom barn behöver få träffa andra barn. Det är därför viktigt att även de yngsta barnen i förskolan möter välutbildade pedagoger som har kunskap om barn och barns lärande, säger Inga-Lill Emilsson.





Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.

































