Så tycker politikerna om förskola och förskoleklass

M: Ja, vi står bakom regeringens förslag att införa allmän förskola från tre års ålder tre timmar per dag.

FP: Ja, och vi vill fortsätta utvecklingen av förskolan genom att erbjuda fler timmar i allmän förskola i den takt ekonomin medger. Vi vill också utöka antalet timmar för barn till föräldralediga och arbetslösa. De ska ha rätt till 25 timmar i veckan från och med höstterminen det år barnet fyller tre år.

C: Ja, från tre års ålder. Nationellt oförändrat antal timmar, men kommunen ska själv kunna bestämma om barnen ska ha rätt till fler timmar. Vi ser gärna att timmarna fördelas så flexibelt över veckan så att de kan anpassas efter varje familjs önskemål.

KD: Ja, alliansregeringen genomför allmän förskola från tre års ålder, som i dag ger rätt till 15 timmar per vecka.

S: Ja, på sikt vill vi också att den blir avgiftsfri. Vi är öppna för att förskolan blir allmän även för dem som är yngre än tre år. Vi vill också öka tillgäng- ligheten på barnomsorg under nätter och obekväm arbetstid.

MP: Ja, vi tycker att nuvarande omfattning är bra.

V: Vi vill ha allmän förskola från ett års ålder. Vi vill utöka rätten från dagens 15 timmar per vecka till 30 timmar per vecka. Det innebär samtidigt att rätten till förskola förstärks för barn till arbetslösa och föräldralediga.

M: Ja, det ger föräldrarna ökade valmöjligheter att få ihop livspusslet.

FP: Vårdnadsbidraget är inte en reform som vi driver eller prioriterar. Däremot ingår reformen i alliansens familjepolitiska överenskommelse och den respekterar vi. Så länge frågan ingår i en gemensam överenskommelse så är svaret alltså ja.

C: Ja, vårdnadsbidraget ingår som en av fyra delar i det familjepolitiska paket som regeringen genomfört. Jag vill gärna att barnomsorgspengen, som är en annan del av familjepaketet, ska utvecklas.

KD: Ja. Kristdemokraterna vill också höja nivån på vårdnadsbidraget.

S: Nej, vi kommer att avskaffa vårdnadsbidraget eftersom kvaliteten och tillgängligheten till förskolan riskerar att minska om kommuner lägger pengar på vårdnadsbidrag. Det är främst sammanboende med relativt hög inkomst eller de som har väldigt svårt att få arbete som vårdnadsbidraget är ett alternativ för.

MP: Nej. Vi har ett eget förslag som vi kallar barntid. Det innebär att föräldrar som väljer att gå ner i arbetstid och arbeta 75 procent när barnen är under tre år ska få 2500 kronor i ersättning per månad. Reformen gäller för båda för- äldrarna samtidigt och minskar därför stressen för alla parter.

V: Nej. Vi vill avskaffa vårdnadsbidraget, likaså barnomsorgspengen.

Ska varje enskilt barn ha rätt till modersmålsundervisning i förskolan?

M: Ja, språkträning bör startas så tidigt som möjligt, men man måste också betänka kommunernas problem med att få fram kompetenta modersmålslärare, så en absolut rätt förespråkar vi inte.

FP: Det är en grundlägg-ande uppgift för förskolan att stödja varje barns språkutveckling och värna kulturell mångfald. Det är därför välkommet att rätt till modersmålsstöd nu lyfts in i skollagen och förtydligar förskolans uppdrag i det avseendet. Exakt hur modersmålsstödet ska ges och utformas är dock en pedagogisk fråga för förskolan och huvudmannen.

C: Ja, språkutveckling är viktig för alla barn. Rätt till modersmålsstöd införs nu också i den nya skollagen.

KD: Ja, att ha goda kunskaper i sitt eget modersmål ger också goda förutsättningar att lära sig nya språk.

S: Ja, forskning visar att barn med utländsk bakgrund som har goda kunskaper i sitt modersmål och god kännedom om sin bakgrund har större möjligheter att lära sig svenska och även inhämta och utveckla färdigheter inom andra områden.

MP: Ja, det bör vara en lagstiftad rättighet.

V: Ja, vi vill förstärka barnens rätt till modersmålsstöd i förskolan. Kommunerna ska ha skyldighet att erbjuda detta.

Ska det finnas ett tak för antal barn i en barngrupp? Om ja, antal?

M: För stora barngrupper innebär att pedagogiken övergår till förvaring, men samtidigt har inte ens personalen svar på hur stor en fungerande barngrupp bör vara. Barnens ålder, barnens egenskaper och deras bakgrund har avgörande betydelse. Vårt svar blir därför att en barngrupp aldrig får bli så stor att barnen inte kan utvecklas under ordnade former. Alla barn måste bli sedda.

FP: Vi tycker att det är mycket viktigt att barngrupperna inte är för stora, men ett exakt antal/tak är svårt att definiera eftersom det i hög grad beror på till exempel personaltäthet, gruppens sammansättning och andra omständigheter.

C: Nej. Problemet med att sätta ett nationellt tak är att det ofta blir ett statiskt golv som får många följder. Vi vill istället att det ska vara möjligt att variera antalet barn i grupperna efter barnens unika behov och efter den pedagogik som förs på varje förskola.

KD: Det är kommunerna som bestämmer antalet barn/barngrupp i förskolan. Idealet är runt 15 barn per grupp.

S: Det är viktigt att barngrupperna inte blir för stora. Vi avsatte medel vilket motsvarade 6000 fler tjänster i förskolan. När regeringen tog bort de riktade medlen minskade personaltätheten och barngrupperna blev större. Vi är öppna för liknande riktade satsningar för att garantera kvalitet och minska barngruppernas storlek. Att däremot slå fast ett fixt tal anser vi vara ett trubbigt instrument då barn är olika.

MP: Nej, det blir alltför fyrkantigt. Behoven är alltför olika på olika förskolor. De lokala förutsättningarna måste styra för barnens bästa.

V: Ja, 15 barn per grupp.

Vad tycker ni om betygsliknande omdömen i förskoleklassen?

M: Vi har varken lagstiftat om det eller planerar att göra det, men om vissa skolor inför det med föräldrarnas samtycke så är det okej för oss.

FP: Vi tycker att det är naturligt att man får samma typ av information oavsett om man går i förskoleklass eller i grundskola. Det bör därför vara möjligt, för de föräldrar som vill, att få ett skriftligt omdöme om hur barnet utvecklas och lär i förskoleklassen.

C: Individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen ska finnas från första klass i skolan men det är rektor som bestämmer om de ska vara betygsliknande eller inte. Det är inte politikernas sak att bestämma.
I förskoleklassen ska det vara frivilligt med skriftliga omdömen.

KD: Det kan vara bra med skriftliga dokument som berättar om barnets utveckling och lärande i förhållande till sig själv. Inga jämförande omdömen. Det måste göras på ett pedagogiskt och professionellt sätt utifrån barnets ålder och mognad.

S: Gärna skriftlig information men den får inte vara betygsliknande. Man ska inte som sexåring kunna bli underkänd.

MP: Vi vill inte ha några betygsliknande omdömen i varken förskola, förskoleklass, grundskola eller gymnasium. Men gärna utförliga individuella skriftliga omdömen som inte är betygsliknande till föräldrarna.

V: Vi tycker det är viktigt att man följer upp barnens kunskapsutveckling, men anser att betyg inte är ett bra verktyg, då det är ett urvalsinstrument och inte lämpligt att använda för uppföljning.

M: 3,5 år med möjlighet till förlängning.

FP: Dagens 3,5 år är en rimlig tid.

C: Den ska vara lika lång som den är i dag. Däremot ska utbildningen vara lätt att bygga på för de som vill gå vidare och forska. Även förskollärare ska kunna bli lektorer.

KD: Som i dag, 3,5 år.

S: Vi tycker den ska vara så lång som i dag, men med bättre möjligheter att fördjupa sig och ta examen på avancerad nivå. Vi vill att lärosätena ska erbjuda det här för att få ge examen till förskollärare.

MP: Utbildningen ska vara som i dag med möjlighet till förlängning för att man sedan ska kunna forska vidare.

V: Vi vill att alla lärarutbildningar ska vara på en avancerad nivå, vilket innebär att vi vill förlänga utbildningen till 4 år.

Finns det en risk att den ökade betoningen på språk och matematik i förskolan leder till en ”skolifiering” av förskolan?

M: Nej, vi litar på förskollärarnas kunnande och kompetens! Vi ser gärna att förskolan blir barnens första kontakt med kunskap, men det ska självklart ske under lekfulla former med en pedagogik som passar alla barn.

FP: Nej, eftersom förändringarna ska ske med bibehållen respekt för förskolans identitet och barns sätt att lära genom lek. Det kan däremot leda till en bättre grund inför skolstarten.

C: Nej. Jag har ett stort förtroende för landets förskollärare. Många förskolor har under lång tid fört samman lek och pedagogik och vi anser att förskolan ska få en möjlighet att bli ännu mer lärorik. Barnen brinner av lust att lära.

KD: Det är viktigt att allt lärande sker på barnets villkor, det vill säga utifrån barnets egen lust och nyfikenhet.

S: Det beror helt på hur det utformas, förskolans verksamhet ska vila på lekens grund. Vi vill stärka förskolans kunskapsuppdrag. Barn som har intresse och mognad att lära sig läsa och skriva redan i förskolan ska ha rätt och möjlighet att göra det under ledning av utbildade pedagoger.

MP: Det finns en allvarlig risk för skolifiering av förskolan, särskilt med en alliansregering. Men med kompetenta förskollärare kan man ta upp språk och matematik i förskolan på ett professionellt sätt utan att verksamheten skolifieras. Det är en fråga om kompetens och politisk vilja.

V: Jag tror inte att betoningen på detta behöver vara fel, men brist på kunskap utgör en fara för ”skolifiering”. Vi vill därför att lärare i förskolan ska ha djupare kunskap om exempelvis mate- matik, naturvetenskap och språk. Det är först när man har kunskap som man har kompetensen att tillämpa den i leken. Risken är annars att barnen sätts att räkna i matteböcker i förskolan. Det är också viktigt att det finns förskollärare i varje förskola.

Vill ni skjuta till statliga utbildningspengar för att genomföra förändringarna i läroplanen?

M: Självklart behövs pengar för att det ska bli så bra implementering som möjligt av reformerna.

FP: Vi är för att skjuta till statliga fortbildningspengar, vilket regeringen har gjort både till grundskolan och till förskolan.

C: Förskolelyftet är kopplat till att förstärka det pedagogiska uppdraget för förskolan. Regeringen satsar också pengar för att de reformer som nu genomförs ska kunna implementeras på bästa sätt.

KD: Om kommunerna drabbas av extra kostnader bör medel skjutas till. Redan i höstas lade alliansregeringen fram förslag om att tillfälligt öka anslag till kommunerna under 2010 på 10 miljarder kronor och dessutom pågår satsningen Förskolelyftet. Därmed finns det en god grundförutsättning för kommunerna att täcka ett eventuellt ökat utbildnings-behov hos förskollärare.

S: Självklart behövs det resurser för att genomföra läroplan-en, men på vilket sätt och i vilken omfattning får vi återkomma till om vi vinner valet.

MP: Man måste skjuta till statliga resurser när man inför förändringar i läroplanen.

V: Alla reformer som beslutas av riksdagen ska också vara finansierade av staten. Om en reform kräver utbildningsinsatser för att kunna genomföras ska dessa givetvis bekostas av staten.

Är det rätt att förskollärare betalar för den pedagogiska lunchen?

M: Det är en kommunal angelägenhet, facket bör hitta en fungerande lösning tillsammans med arbetsgivaren.

FP: Det är en fråga som jag tycker att det ska vara upp till varje kommun att besluta om, utifrån de förutsättningar som råder där.

C: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att avgöra. Det vore fel av mig att ha synpunkter på det.

KD: Det är en fråga för kommunerna att hantera.

S: Det är en fråga för huvudmännen.

MP: Detta är en fråga för avtalsparterna i förhandlingarna om löner och arbetsvillkor, men personligen tycker jag att pedagogiska luncher skall vara gratis.

V: Om man ska betala för den bör det vara en obetydlig summa.

Bör vi behålla förskolor med konfessionell inriktning?

M: Att gå i en konfessionell friskola är en rättighet enligt svensk lagstiftning och Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Det är naturligtvis viktigt att alla elever får en bra och kvalitativ undervisning och det gäller alla skolor. Självklart ska dåliga skolor inte få statliga bidrag och i värsta fall ska de stängas.

FP: Fristående förskolor kan ha konfessionell inriktning men det är viktigt att deltagandet i de konfessionella inslagen är frivilligt. Utgångspunkten är barnets bästa i enlighet med barnkonventionen.

C: Det ska finnas en mångfald av förskolor och etableringsfrihet ska råda. Det är dock viktigt att alla förskolor följer läroplanen och den värdegrund som finns i den.

KD: Ja.

S: Ja. Men alla förskolor, oavsett vilken huvudman man har, ska följa samma läroplan. Och värdegrunden – alla människors lika värde oavsett ursprung, bakgrund och kön, jämställdhet mellan könen och solidaritet med utsatta och svaga ska prägla förskolans arbete oavsett vilken huvudman förskolan har.

MP: Ja, vi säger ja till att religiösa samfund får driva förskolor, men de måste följa skollagen och därmed får verksamheten i sig inte vara konfessionellt inriktad.

V: Vi vill ha en förskola som är offentligt finansierad, demokratiskt styrd och fri från vinstintresse. Religiösa inslag, oavsett om de är frivilliga eller obligatoriska, ska inte förekomma.

Vilket är bäst – förskoleklass eller 10-årig grundskola?

M: En 10-årig grundskola, på så sätt får vi fler elever som når kunskapsmålen.

FP: 10-årig grundskola där förskoleklass utgör årskurs 1.

C: Vi vill ha en 10-årig grundskola. Förskoleklassen blir då år 1.

KD: Vi är för en flexibel skolstart.

S: Vi anser att förskoleklass bör bli en del av en ny 10-årig obligatorisk grundskola.

MP: Förskoleklass, det är viktigt att skapa en mjuk övergång mellan förskola och skola.

V: Det viktiga för oss är att alla barn och elever ska ha rätt till en bra förskola och skola med bra och välutbildade lärare, där alla har rätt till kunskap och får det stöd som behövs för att de ska nå målen.

Vilka är era visioner för förskolan den kommande mandatperioden?

M: Fortsätta att stärka förskolans kunskapsuppdrag med mer språk- och matematikinlärning. Dessutom fortsätta med Förskolelyftet. Vi välkomnar också en ny lärarutbildning för att vi ska få så kompetenta förskollärare som möjligt.

FP: Som mamma till tre pojkar kan jag personligen konstatera att svensk förskola är fantastisk! Vi vill fortsätta utvecklingen mot en ännu mer lärorik förskola, där barnens vetgirighet och kunskapstörst tas tillvara på bästa sätt, samtidigt som förskolans pedagogik - där omsorg, fostran, lek och lärande bildar en helhet - kvarstår. Genom en blandning av pedagogik och lek utvecklas barnen till starkare individer samtidigt som grunden läggs för en bra skolstart.

C: Då ska den allmänna förskolan för treåringar och förstärkningarna av förskolans pedagogiska uppdrag förverkligas. Vi vill ha en förskola där leken och lusten till lärande kombineras. Vi vill stärka förskollärarnas roll och vi vill att det ska finnas en bra fortbildning för förskolans personal. Forskarskolor för förskollärare vill vi göra permanenta. Arbete med språk och matte ska utvecklas. Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete behöver få större uppmärksamhet. Modersmålsstöd i förskolan ska bli en rättighet.

KD: En förskola som präglas av en lekfull miljö där varje barn kan utvecklas och mogna, utifrån sina egna behov och färdigheter. Att i samspel med andra vuxna och barn utforska och upptäcka sig själv och sin omgivning. En förskola där varje barn är synliggjort och känner tillit och trygghet.

S: Fler högskoleutbildade förskollärare och satsning på personalens pedagogiska kompetens. Stärk förskolans kunskapsuppdrag och genomför en särskild satsning på barns språkutveckling. Kvalitetssäkra all förskoleverksamhet så att all förskoleverksamhet oavsett huvudman följer läroplanen och har utbildad personal, och inför normer för gruppstorlekar, personaltäthet och kriterier för tillgänglighet, föräldrainflytande och kompetensutveckling. Öka möjligheterna till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Sammantaget ska det ge världens bästa förskola, som vi hoppas att varje förälder vill välja till sina barn.

MP: Förskolan är oerhört viktig som den arena där barn och pedagogik möts första gången. Här finns ett stort behov av mindre barngrupper, mer förskolepedagogik och mer personal med utbildning. Men det behövs också mer forskning på hur vi på ett bra och vetenskapligt grundat sätt möter det enskilda barnet. Samtidigt ska det här ge möjligheter till utveckling utan att kopiera skolan. Förskolan måste också bli bättre på att möta mångkulturella miljöer, könsroller och oron inför klimat och miljöförändringar genom lek och spel, och gärna med flerspråkighet.

V: Utöver det som vi nämner ovan så vill vi dessutom att kommunerna ska ha skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet under obekväm arbetstid om behovet finns. Tillgången och rätten till en bra och flexibel barnomsorg har länge varit och är fortfarande en viktig feministisk fråga.