Ålderdomlig syn på förskolan

Jag läser i tidningen att fyra av Skånes kommuner har satsat på förskolans bemanning under innevarande mandatperiod, de andra 29 har dragit ner. Min egen kommun Kristianstad skar så mycket i förskolan i fjol att politikerna nu inser att de måste föra tillbaka medel igen. Jag tänker på Magnus Kihlboms, Birgitta Lidholts och Gunilla Niss bok Förskola för de allra minsta På gott och ont som legat på mitt skrivbord några dagar. En öppenhjärtlig skildring av ett- och tvååringen i förskolan utifrån en utvecklingspsykologisk synvinkel, där författarna klargör sitt budskap i inledningen: förskolan för de yngsta är inte längre ett flaggskepp i den svenska välfärdsmodellen. De pekar på försämringar i strukturella faktorerna som barngruppernas storlek, personaltäthet och brister i personalens utbildning, och kontinuitet i bemanningen. Utifrån detta menar författarna att förskolan i stort sett inte någonstans kan leva upp till små barns behov av att knyta an till och bli sedda av vuxna.

Gunilla Niss som är psykolog ger sitt perspektiv på barnets behov utifrån ett utvecklingspsykologiskt och kanske ett psykoanalytiskt synsätt. Hon tar upp barnets start i förskolan och problematiserar kring trygghet och separationer, och behovet av att knyta an till en eller två vuxna. Magnus Kihlbom, psykoanalytiker har stått för drygt hälften av innehållet i boken. Han koncentrerar sig på de strukturella faktorerna under de senaste 15 till 20 åren och reflekterar kring hur försämringarna negativt påverkar de små barnen. Med tabeller och statistik pekar han på de förändringar som skett genom tiden. Han gör också en internationell jämförelse med en rad länder i Västeuropa och USA. Men Kihlbom ger oss också inblick i miljöförhållande som buller, sjuklighet och olycksfall i förskolan, sin syn på barns utveckling och forskning om riskfaktorer bland förskolebarn som skulle kräva psykologiska eller barnpsykiatriska insatser. Birgitta Lidholt som bland annat arbetat på socialstyrelsen behandlar förskollärarutbildningen och röster från personalen. Hon saknar utvecklingspsykologiska kunskaper i dagens lärarutbildning.

Författarna pekar på faktiska brister i förskolan förorsakade av nedskärningar under de senaste 20 åren. Där skulle beslutsfattare bland förskolans ledning och politiker kunna hämta kunskap. Flera av bristerna blir sällan uttalade så tydligt som författarna beskriver dem. De pekar också på den ömsesidiga beroendeställning som personal och föräldrar hamnar i, där bilden av den goda kvaliteten behöver bevaras för att harmonin ska bestå.

Det är synd att min positivitet till boken tar slut här, för det som skulle kunna vara en bra debattbok om förskolan för de yngsta är också en röst från det förgångna. Boken är en partsinlaga från dem som hade ett stort grepp om förskolan under senare delen av nittonhundratalet – psykologerna och psykoanalytikerna och som nu håller på att förlora det. Framför allt Lidholt och Kihlbom, förfasas över den kunskapssyn som utvecklas i förskolan i dag där inte bara enstaka vuxna, utan där möjligheten att interagera med andra barn och miljön spelar en stor roll för kvaliteten. Utmaningar och det kompetenta barnet finns överhuvudtaget inte i denna bok. Jag får rysningar och tänker på min psykologiserade förskollärarutbildning jag fick under mitten av åttiotalet. Det mest otidsenliga eller rent ut sagt oseriösa kapitlet är där Kihlbom presenterar forskning som pekar på att det i varje förskolegrupp finns ”åtskilliga barn och föräldrar! – som har behov av inte bara ’särskilt stöd’ utan också psykologiska eller barnpsykiatriska insatser”. Hur många är de vanliga normala i en grupp på arton barn då? Något enstaka? Borde det inte vara ett samhällsproblem mer än ett förskoleproblem?

I detta perspektiv får boken en helt annan innebörd och blir därmed åter intressant. Vi hamnar inte bara i ett försvar för det lilla barnet som alla säkert delar, utan också i en särskild syn på människan som de flesta av oss lämnat som har ett professionellt yrke där vi möter människor (lärare, läkare, socionomer) – vi utgår från det friska och kompetenta! Läs boken och gör en egen värdering för författarna kommer säkert att finnas med i media en tid.