Nu tar 3-åringarna klivet ut på nätet

De små barnen blir allt mer aktiva på nätet, enligt forskningsinstitutet World Internet Institute, WII som varje år mäter svenskarnas internetanvändande. Men trots att det är barn i förskoleåldern som står för den största ökningen har forskningen hittills fokuserat på större barns och ungdomars nätaktiviteter.

Enligt Olle Findahl, forskningsledare på WII är en förklaring att det rent metodmässigt är svårt att kartlägga förskolebarns beteenden. Han jämför det med att det fortfarande finns få undersökningar om små barns tv-vanor, trots att mediet funnits i över 50 år, eftersom det är svårt att komma i kontakt med barnen och ibland omöjligt att fråga ut dem av språkmässiga skäl.

– Sedan har man nog inte riktigt förstått att så små barn faktiskt befinner sig i en miljö där de har tillgång till internet och att uppkopplade datorer är ett naturligt inslag i deras vardag. Utvecklingen har gått ganska fort, säger han.

– För bara 4–5 år sedan var det i skolan som barnen började använda internet. Nu upptäcker man att många barn redan är ganska nätvana då. Det tror jag är en överraskning för många.

WII:s mätningar, när det gäller de små barnen, bygger därför på intervjuer med barnens föräldrar.

På Medierådet, en kommitté inom regeringskansliet som är ett kunskapscentrum om barns och ungas medievardag, ska man kartlägga barnens aktiviteter på nätet mer detaljerat i rapporten Ungar & Medier. Rapporten kommer att presenteras till hösten och handlar om barn och unga i åldern 2–16 år. Rådet arbetar också med att ta fram informationsmaterial riktat till förskolan.

– Vi måste börja rikta in oss på förskolan nu eftersom det är viktigt att alla som har med barn att göra följer med i utvecklingen. Annars förstår man inte barnens sätt att prata, tänka och lära sig, säger Ann Katrin Agebäck, kanslichef på Medierådet.

Ett sätt att lära sig om barnens internet är att bli ”elev” till barn och unga i bekantskapskretsen som kan visa och berätta vad de gör på nätet.

Ann Katrin Agebäck tycker att det är positivt att barnen börjar utforska nätet i en ålder då de fortfarande vill att någon vuxen sitter med.

– Det är en fantastisk möjlighet att engagera sig på ett naturligt sätt i vad barnen gör och att prata med dem om vad man ska vara försiktig med och att de alltid ska berätta för någon vuxen om de råkar ut för något obehagligt på nätet.

Exakt vad de mindre barnen gör när de använder internet finns det alltså ännu inga vetenskapliga studier av, även om många gärna vill veta. Inte minst de kommersiella företagen.

Beata Wickbom är webbstrateg på en reklambyrå och föreläser om barns internetanvändande. Hon har själv, högst ovetenskapligt understryker hon, följt hur ett antal barn i åldern två år och uppåt beter sig på nätet.

– De riktigt små barnen spelar och tittar på filmklipp, företrädesvis på Bolibompasajten, som föräldrarna introducerar. Ganska snart lär de sig skriva in adressen, svt.se, och hur de ska klicka på olika symboler. Med föräldrarnas hjälp kan de också titta på roliga filmklipp på andra sajter, som Youtube.

– Det som jag tycker är lite obehagligt är att de kan börja klicka i en ände och råka hamna i en helt annan ände efter ett tag.

Precis som med andra medier, som tv och musik, älskar små barn upprepning och vill se samma klipp om och om igen. Beata Wickbom berättar om en liten pojke som hoppade med sin äldre kusin från en sten om och om igen. När kusinen hade gått ville pojken ändå fortsätta med leken. När mamman förklarade att det inte gick så sa pojken: Youtube.

– Han uppfattade det som om allt roligt man gör automatiskt filmas och hamnar på Youtube. Det tycker jag är intressant, säger Beata Wickbom.

Olle Findahl säger att de allra minsta barnen oftast inte orka sitta lika länge framför skärmen som framför tv:n och därför inte är några storkonsumenter på nätet. Men när de har lärt sig att läsa och skriva och börjar kommunicera öppnar sig helt andra möjligheter och risker eftersom barnen kan börja svara och reagera på det som de möter.

– Framför allt finns ett stort kommersiellt tryck och företagen är väldigt framåt med att bygga upp sajter för barn som är koppade till leksaker och annat som barn tycker om.

Därför tycker Olle Findahl att det är viktigt att Sveriges Television och public service fortsätter att jobba för att ha en bra ställning och hög kvalitet på barnsajten.

Han tror att internetanvändandet kommer att fortsätta krypa neråt i åldrarna och att vi kan vänta oss mer av den starka trend som man ser i USA, med sajter där man säljer program som ska utveckla barnens intelligens.

– Det finns en stor press på föräldrarna där med argument i stilen ”låt inte ditt barn komma efter”.

Även om det finns en del faror tror inte Olle Findahl på taktiken att försöka hålla barnen borta från internet, till exempel genom att avstå från att skaffa bredbandsuppkoppling. Utvecklingen som vi ser nu är ganska ofrånkomlig, menar han, och även om var och en har rätt att förhålla sig till det som man vill så tror han mer på ett aktivt förhållningssätt. Att finnas där, ha koll och lotsa barnen rätt. Är man osäker kan man blockera och begränsa barnen från att använda vissa tjänster.

En ganska vanlig invändning mot det frekventa surfandet och spelandet är att barnen inte längre läser böcker och att det hämmar barnens läskunskaper.

– Jag tycker att internet handlar väldigt mycket om läsning, säger Olle Findahl. Barnen lär sig snabbt att skriva och känna igen bokstäver, så jag tror att det kanske kan påverka barnens läsförmåga positivt i stället. Det har exempelvis visat sig att barn som har svårt att lära sig läsa får hjälp av datorn och för barn som har begränsats av sin dåliga handstil har det öppnats nya möjligheter att uttrycka sig.

Det mest intressanta tycker han ändå är de kognitiva, utvecklingspsykologiska konsekvenserna av internetanvändandet. Vilka blir effekterna av all stimulans barnen får på nätet, där de kan vara aktiva och påverka innehållet själva? Just det vet vi väldigt lite om i dag.

– Eftersom internet utvecklas och förändras dyker nya möjligheter upp i stort sett hela tiden. För 4–5 år sedan var det exempelvis ingen som trodde att så kallade sociala medier, som Facebook och Twitter, där människor kommunicerar med varandra, skulle bli så stort som det är i dag, säger han.

Samtidigt som barnen blir allt säkrare framför datorn ser det ofta ganska bedrövligt ut med datortillgången i förskolor och förskoleklasser. Men varken Olle Findahl eller Beata Wickbom tycker att det är något stort problem. Däremot är det bra för förskolepersonalen att känna till att barnen faktiskt finns i internetvärlden och hur det påverkar deras vardag och lekar.

– Internet ska självklart inte vara huvuddelen i förskolornas verksamhet. Den viktigaste aspekten att tänka på är jämlikhetsaspekten – att alla barn inte kommer från dator- och medievana familjer. För dem har förskolan en viktig roll att skola in barnen även i datorvärlden och att se till att barnen befinner sig på en någorlunda jämn nivå när de börjar i skolan, säger Olle Findahl.

Beata Wickbom är ingen förespråkare av att barn ska börja sitta framför datorn i tidig ålder. Tvärtom tycker hon gärna att man kan vänta med det. Samtidigt upplever hon att det är spännande att det är barnen själva som väljer vad de vill titta på, hur länge och i sin egen takt. Men de kan egentligen lika gärna sitta och rita en stund.

– Förutom att barnen blir mer otåliga och vänjer sig vid att hela tiden bli uppmärksammade och sedda när de spelar och kommunicerar på nätet tycker jag att det finns en risk för att alla små mellanrum äts upp. Att ingen längre kommer att bara sitta och titta ut genom fönstret några minuter.