Ny forskning om musik och lärande

Från Förskolan 2010-01-13 01:00

Musik används mest för en trevlig stund eller som en slags hjälpgumma till att utveckla andra ”viktiga” kunskaper.
Och musikalitet betraktas som en medfödd talang.
Men en ny studie visar att det går att utveckla små
barns estetiska kunskaper.

Konsten att lära barn estetik är en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans, som kom ut i bokform i fjol. Boken bygger på tre års studier av Ingrid Pramling Samuelsson, Maj Asplund Carlsson, Bengt Olsson, Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt. Men det var inte för att höja musikens och andra estetiska ämnens status som studien blev till, säger Cecilia Wallerstedt, doktorand i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap.
–Upprinnelsen var helt enkelt att det saknades utvecklingspedagogisk forskning inom det här området. Vi ville föra in ett nytt perspektiv på estetik och lärande som innebär att läraren har en viktig roll för att utveckla barnens kunnande om estetiska ämnen.
Trots att det står i läroplanen att skapande ska ses både som metod och innehåll är innehållet något som har hamnat i skymundan. Musik och estetik används mest som något roligt man kan göra och som kan utveckla andra förmågor och kunskaper.

Att man inte lär ut musik på samma sätt som språk och matematik kan bero på synen på musikalitet som en medfödd talang, menar Cecilia Wallerstedt. Antingen har du talang eller inte och saknar du talang ska du åtminstone få ha lite roligt.
–Har man den uppfattningen så kan man lägga bort allt lärande. Men vi menar att estetik är något man lär sig. Man lär sig att sjunga och att använda det estetiska kunnandet så att det fungerar i ett kulturellt sammanhang. Och förskolan är en plats där alla ska få chansen att lära sig.
–Man kan jämföra det med att skriva, fortsätter hon. Man föds inte till en skrivande person. Det är något man lär sig. Dessutom har de flesta barn stor erfarenhet av det estetiska redan innan de börjar i förskolan.
Cecilia Wallerstedt säger att det också finns en osäkerhet hos lärarna som kanske kan komma från lärarutbildningen och från bristen på forskning om musik och lärande.
–Många av de studerande som jag har talat med är inte bekväma med att sjunga en sång över huvud taget. Musik är inget som man har tryckt på i lärarutbildningen, säger hon.

Att använda musiken som en källa till gemenskap och glädje eller som en metod för att lära sig annat kan vara vanskligt, menar Cecilia Wallerstedt.
–Som jag ser det så finns det ingen motsättning mellan estetik som glädje och lärande. Men det finns en fara i att säga att man sjunger och spelar för att det är roligt eftersom alla faktiskt inte tycker det. Att baka muffins eller gå på skogspromenader kan också vara källor till glädje och gemenskap. Det är inte självklart att man ska välja musiken för att ha som roligast, men man ska självklart välja musik för att lära musik.
–När det gäller användandet av musiken som metod för att utveckla kunskaper i andra ämnen, som språk och matematik, så finns det en ganska utbredd forskning om det, men inga belägg för att det verkligen fungerar, säger Cecilia Wallerstedt.
–Visst kan man arbeta med musik på det sättet om man vill men det finns en risk för att man glömmer den musikaliska utvecklingen.
Cecilia Wallerstedt säger att hon ganska ofta fått höra att barn i förskolan är för små för att lära sig musik innehållsmässigt, men att få reagerar så när det gäller andra ämnen. Då talas det i stället om det kompetenta barnet.
–Jag tycker inte att det finns någon motsättning mellan lärande och lekande så länge man befinner sig på en lagom nivå. Det handlar inte om att ha rätt eller fel. Inte en enda gång under arbetet med studien har jag upplevt att vi skjutit över målet för barnen, säger hon.
Att arbeta med musikens innehåll kan exempelvis innebära att man uppmärksammar barnen på att det finns höga och låga toner och snabbt och långsamt tempo genom att låta barnen lyssna aktivt på musik. Och att man gör barnen medvetna om att man kan gestalta känslor genom att röra sig på olika sätt. Det kan också handla om att barnen får prova att gestalta musik i andra former, som genom att måla till musik eller att försöka bygga musiken med klossar.
Det är inga konstigheter. Det mest revolutionerande är egentligen att man som pedagog över huvud taget funderar över vad man vill att barnen ska uppfatta och få ut av det man gör i stället för att bara göra det. Och att man pratar med barnen och ställer frågor till dem som man gör med andra ämnen. Som lärare ska man inte behöva gå avancerade utbildningar för att komma i gång.

Ett av Cecilia Wallerstedts favoritexempel från studien är när en grupp mindre barn, i åldern 1–3 år, skulle arbeta med poesi och göra egna dikter. Läraren började med att hålla upp en leksak, ett flygplan av plast och lät barnen säga saker om det. ”Aaa Is”, sa ett barn. ”Det är kallt på flygplanet”, sa ett annat barn. ”Det blir is”, sa ett tredje barn och så fortsatte det. Läraren läste sedan upp barnens dikt och satte upp en bild på ett flygplan på väggen. När barnen pekade på bilden läste läraren upp dikten igen. Så här lät den:
Aaa
Is
Det är kallt på flygplanet
Det blir is
Is
Vad händer med flygplanet när det bli kallt
När det är ute
Is på flygplanet
Titta
Hjul på flygplanet
Hål på flygplanet
Vingar
Hål på vingarna
Flygplanet
–Barnen hade fattat hela idén, att läraren lyssnade på vad de sa och skrev ner det och när hon läste upp det så lät det roligt. Det var jättehäftigt, säger Cecilia Wallerstedt.
Ett annat exempel, hämtat ur boken, visar ett arbetspass med barn i åldrarna 6–8 år, där lärarna vill att barnen ska utveckla med-vetenhet om rörelse:
Barnen dansar till en sång som handlar om en apa. När apan är glad är musiken hurtig och går i dur. Efter det kommer ett parti i moll då apan är ledsen och sitter alldeles stilla. Barnen kan sången sedan tidigare och gör rörelser med liv och lust, fritt och efter orden i sången. En av lärarna trycker på paus på cd:n mitt i sången.
Lärare 1: Har du sett? Kunde du se vad det var med aporna?
Lärare 2: En var glad.
Lärare 2: Kan man se att man är glad? Går det att se fast man inte ser ansiktet?
Barnet: Ja.
Lärare 2: Kan du visa? Hur ser man ut när man är glad?
Just det barnet vill inte visa hur, men hon säger att man kan dansa när man är glad. Ett annat barn vill visa och sitter på golvet och rör höfterna fram och tillbaka. Läraren frågar hur man kan visa att någon är ledsen. En flicka lägger sig ner och suger på tummen. En pojke visar hur man kan gå med nedböjt huvud. En annan pojke spelar upp en mindre scen där han plötsligt får en sur min och bestört springer i väg. När läraren efter en stund sätter på cd:n igen prövar flera av barnen de nya ledsenhetsrörelserna och växlar mellan uppsträckta och ihopsjunkna kroppar. Att man kan gestalta olika fenomen är en viktig insikt inom dansen om man vill att någon annan ska kunna uppfatta vad man vill visa med dansen, konstaterar författarna.
Det finns gott om liknande praktiska exempel i boken, som visar hur lärarna rikt-ar barnens uppmärksamhet på olika saker, som musikens rytm, och låter dem röra sig efter den och diskussioner med barnen när de målar till musik.
Vi poängterar ”lärandets objekt”, den färdighet, förmåga eller förståelse som man vill att barnen ska utveckla, och att man ska tala med barn om deras lärande i metakogni-tiva dialoger.

Metakognitiva dialoger eller metasamtal innebär att man pratar med barnen om det som man har gjort. Hur uppfattar barnen lärandet och varför? Det samtalet saknas ofta i den estetiska verksamheten i förskolan, menar forskargruppen.
Pedagogerna och lärarna som har deltagit i studierna har intervjuats i början och slutet av studieperioden. Deras reaktioner har varit lite blandade, berättar Cecilia Wallerstedt.
–I början var många tveksamma. De upplevde att det var svårt att få grepp om vad arbetet gick ut på och det var svårt att formulera även för oss forskare. Vad är det att kunna musik och dans? Vad ska man lära ut? Att föra in ett helt nytt perspektiv på det estetiska är svårt eftersom det inte finns några förebilder, säger hon.
Många kände att ”jag är inte bra på det här”, ”det är inte min grej”. Men efter ett tag tog de sig mer och mer mod och avslutningsvis upplevde många att arbetet hade blivit bättre.
Varför är det viktigt att lära sig estetiska ämnen?
–Därför att det är en viktig del av vår kultur och för att man lär sig att uttrycka sig på ett sätt som fler förstår. Man kan koppla det till tal och skriftspråk och till bilder. Lär man sig att läsa och att läsa bilder blir det lättare att hänga med.
Förut hade jag säkert svarat ”för att det är så himla roligt” men nu undviker jag att prata om det. Det är okej att inte tycka att det är roligt också. Och i skolans värld tycker jag att det är lika viktigt att det är roligt på mattelektionen som på musiklektionen.
 

Cecilia Wallerstedts tips för att komma igång med estetiskt lärande:

•    Gör barnen uppmärksamma på olika aspekter av musiken när de
    lyssnar på musik.
•    Prata om hur det låter när ni och barnen själva sjunger och spelar.
    Att lyssna till sig själv och varandra är en viktig del av att utvecklas
    inom sång och spelande.
•    Låt barnen röra sig snabbt eller långsamt till musiken. Prata om
    rörelserna och gör det synligt att man kan röra sig på olika sätt.
•    Våga vidga repertoaren. Tänk inte bara barnmusik. Barn är öppna
    för mycket mer än så.

FAKTA

Så gick studien till:

Studien har pågått under tre års tid i samarbete med nio arbetslag i Göteborgs- och Skövdeområdet, sju från förskolor med barn i ålder 2–5 år och två från förskoleklass och skola med barn i åldern 6–8 år. Forskar-
teamet ville försäkra sig om att de metoder som arbetades fram har direkt bäring i praktiken.
Arbetslagen har filmats på plats när de har arbetat med musik och annan estetik, med och utan forskarnas instruktioner, vid fem tillfällen per arbetslag och år. Filmerna har man tittat på och analyserat tillsammans och arbetslagen har fått feedback direkt på plats. Pedagogerna och lärarna har fått läsa forskningslitteratur och mellan filmningarna har det ordnats fortbildningsträffar med inbjudna föreläsare som kompositörer, danspedagoger och ljudkonstnärer.
Studierna har finansierats med bidrag från Vetenskapsrådet.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter