Olika modeller för inskolning

Från 2011-06-13 11:32

Tid för inskolning. Förskolan har gjort nedslag hos tre olika förskolor som arbetar enligt olika modeller.

Den traditionella, eller långa inskolningen, brukar pågå under cirka två veckor. Korta besök tillsammans med en förälder blir successivt längre och föräldern börjar lämna barnet ensamt med ansvarspedagogen. Även om många förskolor gjort egna anpassningar i modellen så har grunden varit densamma. Tills för några år sedan. Då började kortinskolningen, även kallad föräldraaktiv inskolning, stockholmsmodellen, heldagsinskolning, knivstamodellen och tredagarsinskolning, att få fäste. Redan från första dagen går barnet hela dagar. De första tre dagarna är föräldern med hela tiden för att på fjärde dagen vinka och lämna. Barnen har ingen ansvarsperson utan personalen ansvarar gemensamt för alla barn.

Någon exakt vetenskap är det dock inte. Förskollärare Marie Arnesson Eriksson kommer i oktober ut med en bok om inskolning, men någon forskning som beskriver de olika modellerna har hon inte hittat.

– Det finns heller inga studier som visar att en modell skulle vara bättre än en annan, säger hon.
Många förskolor väljer att utgå från någon av modellerna och gör sedan anpassningar utifrån pedagogernas erfarenheter och från den egna verksamheten. Andra väljer helt egna vägar. Det är helt enkelt lite flytande. Väljer man den längre inskolningen men har mer aktiva föräldrar så blir det till exempel mer likt den korta varianten. Och tvärt om.

– Jag tror egentligen inte att formen är det viktiga utan vad man gör inom den, vad man har för förhållningssätt, säger Marie Arnesson Eriksson.

En del väljer att jobba med ansvarsbarn, andra vill att barnen ska knyta an till hela gruppen. Några skolar in många samtidigt, andra färre. Förskolan har pratat med tre förskolor om hur de valt att jobba.

På Ängens förskola i Tibro jobbar man med den långa inskolningsmodellen. När barnet fått en plats så ringer den pedagog som ska vara ansvarsperson till föräldrarna och bjuder in dem att komma och hälsa på. De får information om hur inskolningen går till och pedagogen tar reda på lite fakta, till exempel om barnet är vant att bli lämnat. Föräldrarna får också med lite informationsmaterial hem.

Efter det första besöket gör pedagogen en plan för hur inskolningen ska gå till. Upplägget ser lite olika ut beroende barnet och vilka tider det ska vara på förskolan. Personalen skickar också ett vykort och hälsar välkommen till förskolan. Allt eftersom barnet, och föräldrarna, känner sig tryggare så börjar föräldern gå och sätta sig i personalrummet för att så småningom även lämna förskolan helt.

– För de små barnen brukar inskolningen ta ungefär två veckor. För de lite större tar det oftast en vecka, säger Annika Johansson, förskollärare på Ängens förskola.

De har jobbat efter samma metod länge och har förfinat och utvecklat den allt eftersom. Till exempel har de en checklista för vad föräldrarna ska informeras om. Den listan uppdateras kontinuerligt.

För att inskolningarna inte ska pågå allt för långt in på hösten försöker de komprimera så gott det går. De första veckorna i augusti flyttar de småbarn som ska över till syskonavdelningen för att göra plats åt de nya. På syskonavdelningen har de fått sin krok märkt och varit över och hälsat på och lekt innan det är dags för ”krokflyttardagen”.

– Då tar vi från syskonavdelningen med ett av våra barn och går över och hämtar barnet som ska flytta. Vi tar kort, vinkar och går över till nya avdelningen och säger ”nu är du Prästkrage”. Det brukar sällan vara några problem, berättar Annika Johansson.

Annika Johansson tycker det är en stor fördel att de anpassar inskolningen efter föräldrars och barns behov.

– Vi försöker vara lyhörda för det som står i läroplanen, att man ska utveckla en tillitsfull relation. Det gör barnen med sin ansvarspersonal, säger Annika Johansson.

Däremot har de märkt att de behöver vara tydliga med vad det innebär att ha ansvarsbarn. Många föräldrar tror att de bara ska prata med just den pedagogen.

Ett par månader efter att inskolningen avslutats bjuds föräldrarna in till ett uppföljningssamtal för att diskutera vad som gått bra och vad som skulle kunna bli bättre.

Föräldrakooperativet Knyttet i Mölndal arbetar den här hösten för första gången med den korta inskolningsmodellen. Föräldrarna kommer att vara med de tre första dagarna då barnen går fyra timmar. Från dag fyra lämnar de efter ett kort avsked. Andra veckan går barnen fortfarande lite kortare dagar och föräldrarna ska finnas tillgängliga per telefon.

Sex barn ska skolas in den här hösten. Under tre veckor tar de emot två nya barn vare vecka.

– Vi har pratat med föräldrarna om att detta är en grovplanering, passar det inte barnet eller föräldern så går vi givetvis ifrån den, säger Katharina Wikström, förskollärare sedan 14 år.

Det var när personalen diskuterade hur de skulle få igång verksamheten snabbare på hösten som idén om att testa den korta modellen kom upp. När de började läsa på såg de fler fördelar, som att föräldrarna får en helt annan inblick i verksamheten.

– Vi är ett föräldrakooperativ och har aktiva föräldrar. När de får vara tre hela dagar på förskolan blir det en inskolning, och en trygghet, även för dem, menar Katharina Wikström.

Med den nya modellen är det inte bara tiderna som kommer vara annorlunda, föräldrarna får också en ny roll. Från att vara passiva och lämna över till pedagogen att visa barnet runt och introducera så ska nu föräldrarna upptäcka förskolan tillsammans med sitt barn. Pedagogen håller sig mer i bakgrunden till att börja med.

– Tidigare var man som pedagog väldigt på genast men detta tror jag skapar trygghet. Senare kan barnet komma ihåg att det här gjorde jag med min mamma, säger Katharina Wikström.

I det praktiska arbetet med inskolningarna kommer de inte ha fasta ansvarspedagoger. Två pedagoger kommer att vara avsatta att jobba med inskolningen och det kan bli olika personer som sköter kontakten med ett barn och förälder från dag till dag.

– Vi kommer tala om för föräldrarna vem av oss som är ytterst introduktionsansvarig. Men vi vill att de ska känna att vi är ett arbetslag. Med ansvarsbarn gör man sig lätt oumbärlig. Det har hänt att föräldrar ringt och frågat om jag ska komma till jobbet under dagen så de vet om de också ska komma eller inte, berättar hon.

Är situationen den omvända, och man inte klickar, kan det också bli känsliga situationer.

– Nu får både förälder och barn chans att välja vem de ska knyta an till. Det sker inte på mina villkor, för att jag utsett mig själv till substitut, säger Katharina Wikström.  
 
Både den långa och korta modellen sker i praktiken ofta i grupp, i början på varje termin. På Herrgårdens förskola i Gävle har man dock tagit gruppinskolningen ett steg längre. Det som började som ett sätt för den nystartade förskolan att lyckas skola in 55 barn samma höst har blivit standard.
Den här hösten får de 15 nya barn. De delas in i två inskolningsgrupper, en i augusti och en i september. Eftersom de på Herrgårdens förskola inte jobbar med avdelningar, utan mer efter ålder och behov, avsätter de sex pedagoger för de minsta barnen under inskolningsveckorna. Två av dem fokuserar helt på de nya barnen.
Hela första veckan går barnen från nio till två, tillsammans med sina föräldrar som har kvar ansvaret för barnet. De söver dem, byter blöjor och matar.

– Föräldrarna får lära sig hur det går till här, och vi får lära känna barnen. Under den här tiden kan vi bygga upp en bra föräldrakontakt och både barn och föräldrar hinner bli trygga med våra rutiner, berättar Elisabeth Sjöström Elfving, förskollärare och utvecklingsansvarig på Herrgårdens förskola.

Andra veckan kan föräldrarna fortsätta vara med men börjar lämna över ansvaret till personalen. Efter två veckor brukar inskolningen vara klar.

De pedagoger som jobbar med inskolningen delar upp så de får ungefär lika många ansvarsbarn. Dessutom utses ytterligare en delansvarig pedagog för varje barn. Tanken är att åtminstone en av dem sedan ska följa barnet genom hela tiden på förskolan.

– Vi har gjort en utvärdering av arbetssättet och ser egentligen bara fördelar. Det drar inte ut så länge på tiden, barnen slussas snabbt in i våra rutiner och vi kan komma igång med den vanliga verksamheten, säger Elisabeth Sjöström Elfving. 

Olika namn för samma modell

Stockholmsmodellen, Knivstamodellen, heldagsinskolning med mera är egentligen olika namn för samma sak. Modellen innebär att barn och föräldrar är i förskolan tillsammans i cirka 3 dagar. Den har på senare tid vunnit mark över den långa inskolningen, som tar cirka 2 veckor. Den börjar med att barnet är i förskolan bara någon timme utan förälder, sedan utökas tiden successivt.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter