Det stora gapet mellan forskning och praktik 

På senare tid har begreppet ”evidensbaserat management” blivit allt hetare. Med det menas ett ledarskap som bygger sitt agerande och sina beslut på vetenskapligt erkända och entydiga bevis. Mot bakgrund av att ledarskapet numera betraktas som det enskilt viktigaste arbetsvillkoret för hur folk mår på en arbetsplats, borde det ligga i varje ledares intresse att hålla sig uppdaterad om forskningen på området. Så är dock inte fallet. Det framgick med all önskvärd tydlighet när närmare 1 400 forskare från världens alla hörn samlades i Stockholm i maj för att delta i den största konferensen i arbets- och organisationspsykologi som någonsin hållits i Europa.Två av dess främsta företrädare ägnade sina toppföreläsningar åt problemet med att nå ut med den kunskap som finns. 
   – Ledare och deras konsulter använder sig knappast alls av den vetenskapligt belagda kunskap som finns,konstaterar Denise Rousseau, professor i organisationspsykologi vid Carnegie Mellon University, Pittsburgh, USA, ordförande i Academy of Management, före detta chefredaktör för Journal of Organizational Behavior samt författare till ett otal böcker och vetenskapliga artiklar. 
   Denise Rousseau får medhåll av en annan stor auktoritet inom arbets- och organisationspsykologin, professor Michael West från Aston Business School i Storbritannien. 
   – Vi arbetspsykologer har samlat på oss massor av kunskap om hur man skapar organisationer med ett positivt arbetsklimat med välmående och motiverade medarbetare. Nu måste vi se till att få ut den kunskapen till dem som behöver det! 

Inte lättillgänglig
Varför tar då inte ledare och chefer till sig den kunskap som finns? Det finns minst två svar på den frågan. Dels letar ledare sällan efter stöd i vetenskapen för sina organisationsbeslut (de tittar hellre på vad andra har gjort eller gör), dels är den vetenskapliga kunskapen inte särskilt lättillgänglig. Denna allmänna uppfattning har länge präglat även skolvärlden. 
   – En uppfattning som inte riktigt stämmer överens med verkligheten längre, i alla fall inte när det gäller rektorsutbildningen, anser Anita Hård af Segerstad, chef för rektorsutbildningen i Uppsala. 
   – De senaste fem åren har det skett en förändring. Även om vår utbildning är erfarenhetsbaserad så ingår vetenskaplig litteratur i utbildningen. Vi har dock krav på att den litteratur vi väljer ska kunna omsättas i det praktiska vardagsarbetet. Denna typ av litteratur har också väckt stort intresse och diskuteras mycket bland deltagarna i utbildningen, säger hon. 
   Däremot är de fortfarande sällsynt att rektorer och skolledare disputerar. 
   – Ett stort hinder är de ekonomiska villkor som råder idag. Det är ofta svårt att få finansiärer till forskning i skolvärlden, säger Anita Hård af Segerstad. 
   Men även det kommer det sannolikt bli ändring på. 
   – Den satsning som utbildningsdepartementet nu gör på det så kallade ”Lärarlyftet” ska bereda skolledare och lärare större möjligheter till fortbildning, fördjupning och även forskning, säger Anita Hård af Segerstad. 
   Hon menar att en akademisering av rektorsutbildningen är på gång, inte minst på grund av den utredning som nu pågår inom utbildningsdepartementet och som ska vara klar före sommaren.Enligt Anita Hård af Segerstad kommer den sannolikt att föreslå att utbildningen ska vara knuten till högskolan och ge 30 akademiska poäng. 
   – Jag tycker det är en bra utveckling,men jag tycker samtidigt att det är viktigt att rektorsutbildningen behåller sin karaktär av befattningsutbildning. Det ska fortsatt vara en utbildning för dem som jobbar ute på fältet i skolan. Det är det bästa sättet att överbrygga gapet mellan vardagsarbete och forskning och se till att ny kunskap kommer till praktisk nytta, anser hon. 
   På den internationella arenan har det också börjat hända saker för att minska gapet mellan forskning och praktik inom arbetsoch organisationspsykologi. Denise Rousseau är själv involverad i ett stort projekt för att samla den vetenskapligt belagda kunskap som finns i en databas med en onlinetjänst på internet. Exempel på sådana finns redan, bland annat inom hälsovård (Cochran Collaboration) och utvärdering (Campbell Collaboration).Hon hoppas ha en prototyp klar inom ett och ett halvt år. 

Mäta och förbättra
En av de forskare som ligger längst framme när det gäller evidensbaserat management är Robert Pritchard, professor vid University of Central Florida, USA. Han är upphovsman till en metod för att mäta och förbättra organisationers produktivitet kallad Pro- MES (Productivity Measurement and Enhancement System). Redan 1983 började han samla resultaten i en databas som nu omfattar över 50 olika företag och organisationer i nio länder. Resultaten av arbetet har han presenterat i en rad böcker, bland annat om lärare i boken ”Helping teachers teach well”. 
   – Jag har arbetat med detta i närmare 25 år och jag är faktiskt mer optimistisk nu än någonsin tidigare.Vi är självklart intresserade av Denise Rousseaus samarbetsprojekt, säger han. 

Evidensbaserat management
Om man ska tro dessa kvalificerade företrädare för arbetslivsforskning så kommer evidensbaserat management att bli något som vi kommer att höra talas om allt mer framöver. Och behovet är stort.Många,både ledare och medarbetare, mår dåligt. Efterfrågan på ledaregenskaper som går utöver teknisk eller ekonomisk kompetens ökar. Ledare idag är i stort behov av hjälp att lära sig mer om konsten att skapa arbetsplatser där människor trivs och känner arbetsglädje.Det är i högsta grad en lönsam konkurrensfördel redan idag. 
   – Jag är övertygad om att alltfler kommer att inse nödvändigheten av vetenskaplig kunskap för att förstå och lära hur de kan lyckas med sina egna organisationer och inte bara, som idag, försöka härma andras framgångar, avslutar Robert Pritchard. 

ANNBRITT RYMAN